Inkomstskillnaderna mellan män och kvinnor störst i barnfamiljer

I barnfamiljerna är makarnas inkomstskillnader störst när det yngsta barnet är under 3 år: pappornas inkomstnivå är tre gånger så hög som mammornas. När det yngsta barnet fyller tre år börjar mammornas förvärvsinkomster stiga, men når ändå inte upp till pappornas nivå som också stiger samtidigt som barnen i familjen blir äldre. Uppgifterna framgår av Statistikcentralens nya publikation "Työ, talous ja tasa-arvo" (på svenska: ung. Arbete, ekonomi och jämställdhet), som beskriver kvinnornas och männens ställning i det finländska samhället.

Kvinnornas inkomster är i genomsnitt mindre än männens oberoende av hushållstyp. Inkomstskillnaderna bland män och kvinnor är minst bland barnlösa par i arbetsför ålder. I de här hushållen står kvinnorna för i genomsnitt 45 procent av makarnas sammanlagda personliga inkomster, medan motsvarande andel för kvinnor i barnfamiljer är i genomsnitt 40 procent.

Inkomstnivån hos ensamboende kvinnor i arbetsför ålder är till vissa delar bättre än männens. När det gäller ensamboende kvinnor under 25 år och i åldern 35–44 år samt i synnerhet ensamboende kvinnor i åldern 55–64 år (dvs. nära pensionsåldern) är deras inkomster större än männens. När det gäller alla ensamboende är medianen för männens inkomster dock omkring ett tusen femhundra euro högre än kvinnornas.

Män och kvinnor lika gamla när de går i pension

I praktiken är det inte längre någon skillnad i pensioneringsåldern för kvinnor och män. Ännu i slutet av 1990-talet blev kvinnorna pensionerade ett halvt år tidigare än männen. År 2012 var den förväntade pensioneringsåldern 60,8 år för kvinnor och 60,9 år för män.

Den största skillnaden i fråga om när män och kvinnor går i pension gäller invalidpension. Invalidpension beviljas lika ofta kvinnor som män, men när det gäller kvinnor beviljas invalidpension oftast som deltidspension. År 2012 beviljades mer än 4 000 personer delinvalidpension och i slutet av året var antalet 22 000 personer. I båda grupperna var kvinnornas andel två tredjedelar.

Kvinnornas genomsnittliga totalpension var i fjol 1 321 euro i månaden, männens 1 690 euro, dvs. skillnaden var 369 euro. Efterlevandepensionen jämnar ut skillnaden mellan könen när det gäller pensionsbeloppet. Utan efterlevnadspensionen stiger skillnaden mellan männens och kvinnornas genomsnittliga pensioner till 513 euro.

Skillnaden i det totala pensionsbeloppet har relativt sett minskat något under 2000-talet: år 2000 var kvinnornas totalpension 76 procent av männens pension och nu är den 78 procent. Att männen har en högre pension grundar sig på att de har en längre yrkeskarriär och högre inkomstnivå.

En mångsidig bild av kvinnornas och männens ställning i samhället

Publikationen Työ, talous ja tasarvo beskriver kvinnornas och männens ställning i det finländska samhället ur arbetets och ekonomins synvinkel. Artikelsamlingen behandlar ur könssynpunkt bl.a. utbildning, yrkeskarriärer, yrken, arbetsförhållanden, visstidsanställningar och familjebildning, familjeledigheter och deras kostnader, utkomst, utsökningar, tidsanvändning samt pensionärstillvaro. Publikationen innehåller också internationella jämförelseuppgifter.

Författarna till artiklarna kommer från Statistikcentralen, Institutet för hälsa och välfärd, Pensionsskyddscentralen och Finlands Näringsliv.

Källa: Työ, talous ja tasa-arvo. Statistikcentralen. Pris 55 euro.
Publikationen kan beställas via Edita Publishing Ab:s kundtjänst på numret 020 450 05 eller Editas nätbokhandel.
Publikationen finns också i pdf-format.

Förfrågningar: specialforskare Marjut Pietiläinen 09 1734 2798