En ägarbostad finns fortfarande på finländarnas önskelista

Av de finländska hushållen bodde 67 procent i ägarbostad år 2005. En ägarbostad är dock ett mål för 86 procent av finländarna, en hyresbostad bara för var tionde. Av höginkomsttagarna ville drygt 90 procent bo, och bodde också, i en ägarbostad. Av låginkomstagarna hade drygt 70 procent velat bo i en ägarbostad, men bara en femtedel hade uppnått sitt mål. Ägarboende gynnas, eftersom man anser att ägarbostaden är en bra placering och att den är ekonomiskt fördelaktig. Uppgifterna framgår av Statistikcentralens rapport Suomalaisten asumistavoitteet ja mahdollisuudet(ung. Finländarnas boendemål och möjligheter), som baserar sig på en omfattande intervjuundersökning.

Upplåtelseform för nuvarande bostad och eftersträvad bostad, efter disponibel inkomst, %

Hushållens inkomster och förmögenhet påverkar finländarnas önskemål gällande boendet, men ännu mer betydelsefull är deras inverkan på finländarnas nuvarande boendestandard och tillfredsställelse med sitt boende. Möjligheterna att infria önskemål om boendet är mindre i större städer och inom huvudstadsregionen än på andra ställen. De unga är också mer missnöjda med sitt boende. Ungdomarna vill bo mer högklassigt, men saknar ekonomiska möjligheter till det.

Mer än hälften (56 %) av finländarna skulle vilja bo i ett egnahemshus, men i verkligheten bor något under 40 procent i egnahemshus. Omkring en femtedel av finländarna skulle vilja bo i flervåningshus och en sjättedel i radhus. Särskilt barnfamiljer önskar bo i egnahemshus, medan äldre personer föredrar att bo i flervåningshus. Förhoppningarna om ett egnahemshus har inte ett direkt samband med inkomsterna. Höginkomsttagarna bor ofta i stora städer och eftersträvar därför inte lika ofta ett egnahemshus som andra finländare. Likaså önskar sig de högst utbildade mer sällan än andra ett egnahemshus. Vid sidan av ålder och livsskede verkar det som om också levnadssättet och tidsanvändningen i hushållen påverkar valet av hustyp.

Finländare som skulle vilja bo i ett egnahemshus efter kommuntyp, %

Största delen av finländarna vill att deras bostad skall finnas på ett glesbebyggt område. Drygt 40 procent av finländarna vill bo i en tätort eller förort, något under en tredjedel på landsbygden eller i ett annat glesbygdsområde och en fjärdedel i en stad eller en kommuns centrumområde. Särskilt barnfamiljer uppskattar att ett bostadsområde är lugnt. Av barnfamiljerna med barn i skolåldern skulle 40 procent helst välja att bo på landsbygden eller i ett glesbygdsområde.

Finländarna anser att hemtrevnad och trivsamhet är det viktigaste ifråga om boendet. Det näst viktigaste är att boendekostnaderna är rimliga. Också de förmögna, men särskilt låginkomsttagarna och de äldre, anser att det är viktigt med rimliga boendekostnader.

Finländarna är nöjda med sitt boende även om de bor trångt

Omkring en miljon finländare bodde trångt ännu år 2004. Det vanligaste orsaken till att man flyttar är just behovet av en större bostad. Den bostad man eftertraktar har en genomsnittlig storlek på 114 kvadratmeter, det innebära att man vill ha 27 kvadratmeter mer yta i sin nuvarande bostad. De mindre bemedlade hushållen har nu en bostad på i genomsnitt 45 kvadratmeter, de förmögnaste hushållens bostad är 146 kvadratmeter. Stora inkomster och en väl tilltagen förmögenhet möjliggör både rymliga bostäder och ägande av en bostad eller fritidsbostad. Bostäderna är mindre i urbana kommuner och särskilt i huvudstadsregionen. I Helsingfors anser vart fjärde hushåll att deras bostad är för liten, medan motsvarande andel på annat håll i landet är 13 procent.

Även om bostäderna i Finland är relativt små, är finländarna nöjda med sin bostad och sin boendemiljö. 85 procent av finländarna är mycket eller rätt så nöjda med sin nuvarande bostad. Höginkomsttagare och förmögna är mer nöjda än andra med sin bostad och sitt bostadsområde. Över hälften av de mest förmögna är mycket nöjda med sin bostad, men av de mindre bemedlade bara drygt en femtedel. Drygt 90 procent av finländarna är nöjda med sitt bostadsområde.

Finländarna flyttar mycket: en fjärdedel av finländarna överväger att flytta. Orsakerna till flyttningarna hänger oftast samman med bostadens storlek och familjesituationen, mindre än en tiondedel flyttar för att få ett egnahemshus. Ungdomar flyttar oftare än andra, men också av dem som fyllt 75 år planerar var tionde att flytta. Hälften av finländarna bor redan i en sådan bostad som motsvarar deras önskemål. Förmögna och höginkomsttagare, liksom också de äldre, bor oftare än andra i en bostad som motsvarar deras önskemål. Inom huvudstadsregionen har däremot bara en tredjedel av finländarna uppnått en sådan bostad.

I ägarbostäder som finansierats med skuld och i hyresbostäder är boendet dyrast

I Finland är varannan ägarbostad skuldfri och den boende betalar bara underhållskostnader. I skuldfria egnahemshus är boendet billigast både i euro och i förhållande till inkomsterna. Där är andelen boendeutgifter av den disponibla inkomsten i genomsnitt 13 procent. Om man beaktar amorteringar på lån, är det dyrast i euro att bo i ägarbostäder som finansierats med skuld. I dem är andelen boendeutgifter av inkomsterna i genomsnitt 18 procent för egnahemshus och 20 procent för aktielägenheter. Om amorteringar eller bostadens storlek inte beaktas, är det dyrast att bo i hyresbostäder. I dem utgör boendeutgifterna över en tredjedel av inkomsterna före avdrag av bostadsstöd och också efter avdraget nästan en tredjedel.

4 procent av finländarna har haft stora svårigheter att betala boendeutgifterna år 2004. Mest svårigheter att klara bostadsutgifterna hade de som bodde i hyresbostäder, av vilka 8 procent haft stora svårigheter och 28 procent vissa svårigheter. Flest betalningssvårigheter med anknytning till boendeutgifterna hade finländare under 25 år, omkring hälften. Under det senaste året hade 8 procent av finländarna haft svårigheter med att sköta bostadslånen.

Storleken på bostadslånen varierar mycket beroende på livsskede. Lånen i unga hushåll med bostadslån har ökat fr.o.m. år 1998. Av de skuldsatta hushållen med ungdomar på 25-34 år hade 31 procent bostadslån på mer än 100 000 euro år 2004. Också lånetiderna har blivit längre. År 2005 var den genomsnittliga lånetiden för bostadslån 17 år. Numera har också äldre åldersgrupper långa bostadslån: av 55-65-åringarna hade 6 procent en lånetid på över 30 år. Av finländarna med bostadsskulder uppskattade 73 procent att de klarar av en eventuell ökning av månadsutgifterna på 100 euro till följd av en räntehöjning och 45 procent tilläggskostnader på 200 euro.

Den ovan angivna rapporten grundar sig på Statistikcentralens enkätundersökning om hushållens förmögenhet, som görs under bestämda år. År 2004 kompletterades undersökningen med ett omfattande avsnitt med anknytning till boende, där man bl.a. klarlade hur nöjda finländarna var med sitt boende, deras flyttningsplaner, hurdana egenskaper de ville att bostaden skulle ha och vad de värdesatte i boendet. Undersökningsmaterialet har samlats in genom besöksintervjuer, i materialet ingick 3 455 hushåll. Undersökningen har finansierats av miljöministeriet, Helsingfors, Esbo och Vanda stad samt Huvudstadsregionens samarbetsdelegation SAD. Rapporten har utarbetats av professor Anneli Juntto vid socialpolitiska och socialpsykologiska institutionen vid Kuopio universitet.

Källa: Suomalaisten asumistavoitteet ja mahdollisuudet. Statistikcentralen

Förfrågningar: Anneli Juntto (050) 324 7891

Ansvarig statistikdirektör: Riitta Harala

Länkar: Statistik med anknytning till boende