Dokumentation som var i kraft 23.11.2024

Statistikens primäruppgifter

Allmän beskrivning

Statistiken över dödsorsaker beskriver dödsorsakerna bland personer som är stadigvarande bosatta i Finland. Statistiken har framställts sedan år 1936. Källdata för statistiken är befolkningsdatasystemets data om döda samt dödsattester av läkare.

Uppgifterna om dödsorsaker har stor betydelse i det allmänna datasystemet som beskriver befolkningens hälsotillstånd. Uppgifterna om dödsorsaker används i stor utsträckning i medicinsk forskning. Genom att slå samman uppgifterna med Statistikcentralens övriga material kan man undersöka bland annat skillnader i dödlighet mellan olika befolkningsgrupper.

Utredande av dödsorsak och relaterade förfaranden inklusive statistikproduktion och arkivering av dödsattester baserar sig på lagen om utredande av dödsorsak (1973/459) och på förordningen (1973/948). I Europeiska kommissionens förordning (EU) nr 328/2011 fastställs de uppgifter om dödsorsaker som varje medlemsstat i EU ska producera och sända till EU.

Statistikcentralen upprätthåller Finlands dödsattestarkiv. Arkivet innehållet finländarnas dödsattester sedan år 1936. Dödsattesterna för åren 1936–1965 finns i Riksarkivet, medan nyare har arkiverats av Statistikcentralen.

Statistikens population

Statistiken över dödsorsaker omfattar alla som dött i Finland eller utrikes under statistikåret och som på dödsdagen hade sin hemvist i Finland. Uppgifterna om dödsdag och boendekommun fås från befolkningsdatasystemet. Materialet innehåller även döda som tillfälligt vistats i landet, men de ingår inte i det nationella statistikmaterialet. De som föds döda inräknas inte i döda under statistikåret, utan de statistikförs separat.

Statistisk enhet

Statistisk enhet i statistiken över dödsorsaker är en person. I materialet har varje person en egen identifieringsuppgift som används för att sammanslå materialet med annat personbaserat material.

Måttenhet

Måttenheten är antalet döda.

Referensperiod

Statistikens referensperiod är ett kalenderår.

Referensområde

Uppgifterna i statistiken över dödsorsaker publiceras för hela landet och per landskap. Uppgifterna är tillgängliga även på andra regionala nivåer.

Sektortäckning

Statistiken över dödsorsaker omfattar alla som under kalenderåret dött i Finland eller utrikes och som enligt befolkningsdatasystemet var stadigvarande bosatta i Finland på dödsdagen. Materialet omfattar även döda som vistades tillfälligt i Finland, fastän de inte hör till populationen i den nationella statistiken. Varje år fattas dödsattester för några hundra personer i statistikmaterialet.

Tidstäckning

Statistiska uppgifter produceras varje år ur dödsorsaksmaterialet och färdigställs i slutet av följande år. Uppgifterna är slutliga och beskriver dem som dog under kalenderåret och var stadigvarande bosatta i Finland. Statistiken har publicerats sedan år 1936. Sedan år 1969 finns uppgifterna om dödsorsak som material på individnivå i databasen. Uppgifterna från dödsattester som levererats efter att statistiken publicerats läggs inte till i statistikens årsmaterial, utan de inkluderas endast i undersökningsmaterialet och i dödsattestarkivet.

Distributionsfrekvens

Slutliga statistikuppgifter publiceras varje år.

Begrepp

Alkoholrelaterade dödsorsaker

Till alkoholsjukdomar räknas de sjukdomar enligt klassifikationen av sjukdomar där orsaken är alkohol (kategorierna F10, G312, G4051, G621, G721, I426, K292, K70, K852, K860, O354, P043, Q860 i "The International Statistical Classification of Diseases and Related Health Prob-lems", ICD-10).

Till alkoholförgiftningar hör dödsfall på grund av förgiftning av alkohol eller alkoholsurrogat (kategorin X45).

Allmänt dödstal

Med det allmänna dödstalet avses antalet döda per 1 000 eller 100 000 personer i medelfolkmängden.

Bidragande dödsorsak

Den bidragande dödsorsaken har angivits på dödsattesten. Som bidragande dödsorsak uppger läkaren under punkt II på dödsattesten de orsaker som ogynnsamt inverkat på utvecklingen av det tillstånd som lett till döden och på så sätt bidragit till döden. Den bidragande dödsorsaken kan igenkännas i materialet.

Dödfödd

Bland dödfödda räknas de foster eller nyfödda som vid födelsen inte uppvisar livstecken och havandeskapet varat i minst 22 veckor eller födelsevikten varit minst 500 gram. Missfall i ett tidigare skede av havandeskapet räknades inte som dödfödda och de statistikförs inte heller i statistiken över dödsorsaker.

Dödsfall

Till avlidna statistikförs personer som på sin dödsdag varit stadigvarande bosatta i Finland. Uppgiften om dödsfall hämtas från befolkningsdatasystemet vid Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata. Antalet dödsfall kan variera något inom olika statistikgrenar. Skillnaden beror på olika tidpunkter för framställningen av statistiken. Det officiella antalet dödsfall i Finland fås utgående från antalet avlidna i befolkningsstatistiken.

Grunden för utredning av dödsorsak

Grunden för utredning av dödsorsak är en uppgift i dödsattesten. Utredningen av dödsorsak baserar sig på lagen om utredande av dödsorsak (1973/459).

Rättsmedicinsk obduktion:
Om dödsfallet skett i sådana förhållanden att man för utredning av dödsorsak skall göra en polisundersökning verkställs oftast en rättsmedicinsk obduktion. Förordnande om verkställande av den rättsmedicinska obduktionen ges av polisen.

Polisundersökning verkställs i följande situationer:
- då den avlidna inte under sin sista sjukdom behandlats av läkare eller
- då döden förorsakats av brott, olycksfall, självmord, förgiftning, yrkessjukdom eller vårdåtgärd eller då det är anledning att befara att döden föranletts av någon annan orsak; eller
- då dödsfall annars inträffat överraskande.

Medicinsk obduktion:
En medicinsk obduktion kan verkställas
- då dödsorsaken inte kan utredas på basis av livstidsuppgifter och uppgifterna i anslutning till dödshändelsen och då den avlidna under sin sista sjukdom behandlats av läkare och då obduktionen är nödvändig med tanke på den allmänna hälso- och sjukvården
- på ansökan av den avlidnas närmaste anhöriga eller annan närstående person.

Medicinsk obduktion verkställs således på begäran av läkare eller anhöriga.

Annan grund för utredning av dödsorsak:
Den mest allmänna grunden för annan utredning av dödsorsak är en klinisk undersökning av den avlidna och uppgifter om den sista sjukdomen och vården.

Intermediär dödsorsak

Den intermediära dödsorsaken är det tillstånd som från den bakomliggande dödsorsaken leder till omedelbar dödsorsak. Den intermediära dödsorsaken har uppgetts på dödsattesten och den regostreras i statistikmaterialet, men används inte i den årliga statistikproduktionen.

Kranskärlssjukdomar

Till döda på grund av kranskärlssjukdomar, dvs. ischemiska hjärtsjukdomar, räknas döda på grund av hjärtinfarkt och andra ischemiska hjärtsjukdomar (enligt inhemska klassifikationen av dödsfall med 54 kategorier: kategorin 27 och den internationella klassifikationen "The International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems, ICD-10: I20-I25).

Mödradödlighet

Bland mödradödlighet räknas kvinnans död under graviditet eller inom 42 dygn efter graviditetens slut oberoende av graviditetens längd eller läge. Med räknas alla gravida kvinnor, som dött till följd av orsaker som är förenade med eller som har förvärrats av graviditet, dock inte genom olyckshändelse eller genom en våldsam död. Mödradödligheten räknas under kapitel XV i sjukdomsklassifikationen. Mödradödligheten erhålls genom att dividera antalet mödradödar per 100 000 levande födda barn.

Narkotikadödsfall

Vid beräkningen av narkotikadödsfall används klassificeringen (Selection B) som utarbetats av Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk EMCDDA. Enligt denna klassificering omfattar narkotikadödsfall sådana fall där den primära dödsorsaken är en psykisk störning som beror på narkotikaanvändning eller en oavsiktlig eller avsiktlig narkotikaförgiftning eller en narkotikaförgiftning med oklar avsikt. Enligt EMCDDA:s klassificering avses med narkotika närmast opioider samt också cannabis och derivat av cannabis, andra hallucinogener samt psykostimulanter som lämpar sig för missbruk, t.ex. amfetamin och dess derivat (The International Statistical Classification of Diseases and Related Health Problems, ICD-10: klasserna F110-F112, F120-F122, F140-F142, F150-F152, F160-F162, F190-F199, X41+T436, X42+T400-T409, X61+T436, X62+T400-T409, Y11+T436, Y12+T400-T409). Fallen har räknats enligt WHO:s rekommendation efter den högsta uppskattade halten av verksamt ämne. I flera fall är det fråga om förgiftning till följd av blandmissbruk där personen också har använt alkohol och/eller psykofarmaka.

Neonatal dödlighet

Den neonatala dödligheten erhålls genom att dividera antalet barn som avlidit före det 28 levnadsdygnet med antalet levande födda under statistikåret och genom att multiplicera detta med 1 000.

Omedelbar dödsorsak

Den omedelbara dödsorsaken anger den sjukdom, skada eller handikapp, vars symptom leder till personens död. Som omedelbar dödsorsak räknas dock inte dödsmekanismer, t.ex. hjärtstopp. Den omedelbara dödsorsaken har uppgivits på dödsattesten och den registreras i statistikmaterialet, men den används inte i den årliga statistikföringen.

Perinatal dödlighet

Den perinatala dödligheten erhålls genom dividera antalet dödfödda och antalet spädbarnsdöda under den första levnadsveckan med antalet levande födda under statistikåret. Åldern under den första levnadsveckan räknas på basis av de timmar barnet levat.

Post-neonatal dödlighet

Med post-neonatal dödlighet avses antalet barn som avlidit efter det 7:e och före 28:e levnadsdygnet i relation till levande födda under statistikåret.

Spädbarnsdödlighet

Spädbarnsdödligheten räknas genom att dividera antalet dödsfall bland barn under ett år med antalet levande födda under samma statistikår. Då siffran multipliceras med 1 000, får man uppgiften i promille.

Tidig neonatal dödlighet

Med tidig neonatal dödlighet avses antalet barn som avlidit före det 7 levnadsdygnet i relation till levande födda barn under statistikåret.

Underliggande dödsorsak

Den bakomliggande dödsorsaken är den sjukdom som igångsatt serien av sjukdomstillstånd som lett till omedelbar död eller förhållanden i anslutning till olycksfall eller våld, som förorsakat skadan eller förgiftningen som lett till död. Vid slutledning av den dödsorsak som används i statistik (s.k. underliggande dödsorsak) tillämpas Världshälsoorganisationens (WHO) internationella sjukdomsklassifikations (ICD-10) regler. Den årliga statistiken över dödsorsaker sammanställs enligt den underliggande dödsorsaken.

Åldersstandardiserat dödstal

Förändringen av dödlighet anges med det åldersstandardiserade dödstalet (CMF). Standardisering behövs för att man ur förändringarna i dödsorsaker skall få fram de förändringar som inte beror på att åldersstrukturen föråldrats. Det åldersstandardiserade dödstalet visar antalet döda per 100 000 personer i medelfolkmängden, då åldersstrukturen kalkylmässigt är den samma under hela undersökningsperioden. I publikationen i dödsorsaksstatistiken har man vid beräkningen av åldersstandardiserade dödstal fr.o.m. statistikåret 2013 använt Eurostats nya europeiska standardbefolkning (ESP2012).

Noggrannhet, tillförlitlighet och aktualitet

Noggrannhet och tillförlitlighet i allmänhet

Tillsyns- och övervakningsansvaret för dödsattester ligger hos Institutet för hälsa och välfärd (THL). Statistikcentralen jämför uppgifterna i dödsattesterna med befolkningsdatasystemets uppgifter om döda och om dödsattester saknas informeras THL för tillsynsarbete.

Statistikmaterialet om dödsorsaker är ett totalmaterial. Uppgifterna om döda fås ur befolkningsdatasystemet, så täckningen för statistiken över dödsorsaker är nästan 100 procent De som dödförklarats är inte med i antalet döda i statistiken över dödsorsaker. Från statistiken fattas årligen dödsorsakerna för ungefär 100–400 personer, eftersom man inte får dödsattester om dem. I statistiken för år 2022 saknades dödsattesterna för 0,7 procent av de döda. De dödsattester inklusive uppgifter som försenats från statistiken förs senare in i forskningsdatabasen och dödsattestarkivet.

Största delen av dödsorsakerna konstateras utifrån kliniska uppgifter, men obduktionerna är viktiga för att säkerställa kvaliteten på konstaterandet av dödsorsaken. I Finland är andelen obduktioner av alla dödsfall högst i Norden. Antalet rättsmedicinska obduktioner har minskat i Finland från och med år 2010. År 2022 gjordes i Finland obduktion i 16,1 procent av dödsfallen. Av dessa var 12,7 procent rättsmedicinska obduktioner och 3,4 procent medicinska obduktioner.

Aktualitet

Uppgifterna om dödsorsaker produceras varje år och de färdigställs i slutet av följande år. Statistiken publiceras ungefär 11 månader efter utgången av statistikåret. Uppgifterna är slutliga och beskriver dem som dött under det föregående kalenderåret och varit stadigvarande bosatta i Finland.

Punktlighet

Det förekommer ingen fördröjning mellan publiceringskalendern och det faktiska publiceringsdatumet.

Jämförbarhet

Geografisk jämförbarhet

När en slutsats ska dras om den underliggande dödsorsaken för statistiken tillämpas de urvals- och tillämpningsregler som Världshälsoorganisationen (WHO) upprättat för den internationella sjukdomsklassifikationen (ICD-10). Största delen av dödsorsakerna konstateras utifrån kliniska uppgifter, men obduktionerna är viktiga för att säkerställa kvaliteten på konstaterandet av dödsorsaken. I Finland är andelen obduktioner av alla dödsfall högst i Norden.

Jämförbarhet över tid

Uppgifterna om dödsorsaker har getts koder sedan 1996 i enlighet med den internationella sjukdomsklassifikationen ICD-10. Sjukdomsklassifikationen är en internationell klassificering som upprättshålls av Världshälsoorganisationen WHO och beskriver dödsorsaker, sjukdomar, olycksfall och orsakerna till användning av hälso- och sjukvårdstjänster. Klassificeringen finns på WHO:s webbplats. Dödsorsaker får i huvudsak en kod enligt klassificeringens mest exakta nivå. Som publiceringsnivå används nivån med 3-siffernivån i sjukdomsklassifikationen. I en del fall används preciserade koder i enlighet med den finska nationella sjukdomsklassifikationen. Den finska versionen av sjukdomsklassifikationen ICD-10 administreras av THL.

Statistik över dödsorsaker har framställts sedan år 1936. Uppgifterna för åren 1936–1968 finns i tabellformat i Statistikcentralens publiceringar (t.ex. doria.fi). Från och med år 1969 finns uppgifter om dödsorsaker i en databas. Den klassificering av dödsorsaker som används i statistiken har ändrats flera gånger. Uppgifterna om dödsorsaker har haft koder sedan år 1996 i enlighet med den internationella ICD-10-sjukdomsklassifikationen. Åren 1987–1995 gavs uppgifterna koder enligt den nationella sjukdomsklassifikationen 1987 och åren 1969–1986 användes den internationella sjukdomsklassifikationen ICD-8.

För att förbättra jämförbarheten mellan uppgifterna om dödsorsaker under olika år har olika klassificeringar gjorts i materialet. Den nationella tidsserieklassificeringen (54 kategorier) innehåller uppgifter från och med 1969. Dessutom används Eurostats European shortlist 2012 med 86 kategorier från och med år 1998. 3-siffernivån i ICD-10-sjukdomsklassifikationen som numera används samt befintliga jämförbara tidsserieklassificeringar beskrivs på webbsidorna för statistiken över dödsorsaker, under Klassificeringar.

Enhetlighet över statistikområdena

Statistiken över dödsorsaker är den enda täckande statistiken över dödsorsaker i Finland. Andra statistikgrenar vid Statistikcentralen som beskriver dödlighet eller dödsorsaker är statistiken över befolkningsförändringar, statistiken över vägtrafikolyckor och statistiken över olycksfall i arbetet.

De uppgifter om döda som Statistikcentralen publicerar i statistiken över befolkningsförändringar är en täckande statistik över antalet döda. Årligen avviker antalet döda i viss mån från antalet döda i statistiken över dödsorsaker. Skillnaden beror närmast på att när det gäller statistiken över befolkningsförändringar så flyttas de dödsmeddelanden som kommer för sent till statistiken (meddelandet kommer först efter januari) till nästa års statistik. När spädbarnsdödligheten beräknas används i officiella sammanhang antalet döda som dött vid under ett års ålder i statistiken över befolkningsförändringar.

I statistiken över vägtrafikolyckor statistikförs antalet som dött i vägtrafiken. Uppgifterna fås ur polisens datasystem. Uppgifternas täckning kontrolleras med hjälp av uppgifterna i statistiken över dödsorsaker. Statistiken över olycksfall i arbetet framställs utifrån uppgifter om försäkringsverksamhet och statistiken omfattar alla dödsfall som inträffat i arbete, för vilka försäkringsinrättningarna betalat ut ersättning. För statistiken över dödsorsaker fås uppgiften om olycksfall i arbetet från dödsattesten.

Intern enhetlighet

Statistiken över dödsorsaker är den enda täckande statistiken över dödsorsaker i Finland.

Källmaterial och datainsamlingar

Källmaterial

Källmaterialet för statistiken över dödsorsaker är dödsattesterna och uppgifterna i befolkningsdatasystemet. Uppgifterna i befolkningsdatasystemet uppdateras varje vecka. Statistikcentralens uppgifter om dödfödda kompletteras med uppgifter ur Institutet för hälsa och välfärds (THL) register över födda barn.

Datainsamlingsmetod

Den nuvarande dödsattestblanketten är bestyrkt av social- och hälsovårdsministeriet. Dödsattesterna sänds till Statistikcentralen från THL antingen i elektroniskt format eller på papper. Största delen fås på papper. Dödsattester på papper skannas vid Statistikcentralen till bilder och en del uppgifter läses in optiskt till en databas.

Frekvens för datainsamling

Datainsamlingen för statistiken är fortlöpande.

Metoder

Databehandling

Läkarnas diagnostexter och dödsorsakskoderna ändras för att motsvara den internationella sjukdomsklassifikationen. När en slutsats ska dras om den underliggande dödsorsaken för statistiken tillämpas de urvals- och tillämpningsregler som Världshälsoorganisationen (WHO) upprättat för den internationella sjukdomsklassifikationen (ICD-10). List of Official ICD-10 updates (who.int).

Datavalidering

Materialet för statistiken över dödsorsaker valideras i många faser under statistikprocessen. Dödsattester på papper skannas vid Statistikcentralen till bilder och en del uppgifter läses in optiskt till en databas. Läkarnas diagnostexter och dödsorsakskoder kontrolleras. Om uppgifterna i dödsattesten är bristfälliga, motstridiga eller svåra att klassificera, använder man som hjälp för att bestämma rätt kod uppgifterna om händelserna i dödsattesten eller ber om tilläggsuppgifter från en sakkunnigläkare eller den som skrivit dödsattesten. Vid kodning av förgiftningsfall används som tilläggsuppgift undersökningsresultat i rättskemins register. En sakkunnigläkare behandlar omkring 500 fall per år. I ungefär 50 fall per år ber man den som skrivit dödsattesten om tilläggsuppgifter. Allt material granskas före publiceringen.

Principer och riktlinjer

Organisation

Statistikcentralen

Organisationsenhet

Samhällsstatistik

Lagstiftning och andra överenskommelser

Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder. Ytterligare information: Statistiklagstiftning

Framställandet av statistiken över dödsorsaker och arkiveringen av dödsattester baserar sig på lagen om utredande av dödsorsak (1973/459) och på förordningen (1973/948). I Europeiska kommissionens förordning (EU) nr 328/2011 fastställdes de uppgifter som medlemsstaterna i EU ska lämna in i fråga om statistik över dödsorsaker.

Principer för dataskydd

Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras i enlighet med kraven i statistiklagen (280/2004), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), EU:s allmänna dataskyddsförordning (EU) 2016/679 och dataskyddslagen (1050/2018). Datamaterialen är skyddade med behövliga fysiska och tekniska lösningar i alla skeden av bearbetningen. Statistikcentralen har utarbetat detaljerade föreskrifter och anvisningar för den konfidentiella bearbetningen av uppgifter. Personalen har bara tillgång till de uppgifter som är nödvändiga med tanke på arbetsuppgifterna. Utomstående har inte tillträde till de lokaler där material på enhetsnivå behandlas. De anställda har undertecknat ett sekretessavtal när de trädde i tjänst. Överträdelser av datasekretessen bestraffas. Ytterligare information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi)

Sekretess – behandling av uppgifter

Uppgifter i enskilda dödsattester ska hållas hemliga (lagen om utredande av dödsorsak 459/1973, §15). I baspublikationerna inom ramen för statistiken över dödsorsaker följs Statistikcentralens officiella skyddsanvisningar för personuppgifter i tabellformat, vilka baserar sig på statistiketiska principer och lagstiftningen. I statistiken över dödsorsaker är den vanligaste skyddsmetoden för uppgifter i tabellformat att göra klassificeringen grövre. När uppgifter om hela landet har publicerats har uppgifter döljts endast på några punkter på grund av röjanderisken (till exempel självmordssätt per åldersgrupp).  När uppgifter i tabellformat lämnas in för en enskild kommun eller områden som är mindre än en kommun behövs vanligen tillstånd för att använda uppgifterna.

Principer för offentliggörande

Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Publiceringstidpunkterna för statistik uppges på förhand i den publiceringskalender som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten. Ytterligare information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik

Datautbyte

Statistiken sänder uppgifterna i enlighet med förordningen till Eurostat. Eurostat publicerar uppgifter på sin webbplats.

Uppgifterna i statistiken över dödsorsaker publiceras varje år på Statistikcentralens webbplats och i den avgiftsfria statistikdatabasen StatFin. Tabellerna i statistiken över dödsorsaker upprättas enligt den underliggande dödsorsaken i statistiken.

Statistikcentralen upprätthåller dessutom Finlands dödsattestarkiv. Arkivet innehållet finländarnas dödsattester sedan år 1936. Dödsattesterna för åren 1936–1965 finns i Riksarkivet. Nyare dödsattester har arkiverats hos Statistikcentralen. Handlingar som gäller utredande av dödsorsak ska hållas hemliga (lagen om utredande av dödsorsak 459/1973). Kopior av dödsattester och uppgifter om dödsorsak lämnas dock ut från arkivet för de syften som fastställs i lagen om utredande av dödsorsak (459/1973). Dessa är närmast utlämning till den avlidnes nära anhöriga, pensionsanstalter samt för myndighetsbruk. Dessutom kan uppgifter i dödsattester lämnas ut för vetenskapliga undersökningar och statistiska utredningar (lagen om offentlighet i myndigheters verksamhet 621/1999).

Tillgänglighet och tydlighet

Nya statistiska uppgifter publiceras som databastabeller i databasen StatFin. Databasen är det primära forumet för att publicera uppgifter och de nya uppgifterna uppdateras först i databasen. Vid publicering av statistiska uppgifter kan befintliga databastabeller uppdateras med nya uppgifter eller så kan helt nya databastabeller publiceras. Utöver de statistiska uppgifter som publiceras i databasen StatFin publiceras i allmänhet ett meddelande om de viktigaste uppgifterna i webbtjänsten. Om offentliggörandet innehåller uppgifter från flera referensperioder (t.ex. månads- och årsuppgifter), publiceras i webbtjänsten en översikt som sammanställer dessa uppgifter. Både i meddelandet och i översikten listas de databastabeller som uppdaterats vid publiceringstidpunkten. Statistikuppgifter kan i vissa fall också publiceras enbart som databasoffentliggöranden i databasen StatFin. I samband med dessa s.k. databasoffentliggöranden publiceras varken ett meddelande eller en översikt. Meddelandena och databastabellerna publiceras på tre språk: finska, svenska och engelska. De svenska och engelska versionerna av meddelandena kan vara mindre omfattande än de finska. Om det sker ändringar i tidsplanerna för offentliggöranden och databastabeller informeras allmänheten genom ändringsmeddelanden i webbtjänsten, liksom om det görs korrigeringar.

Riktlinjer för revidering av uppgifter

Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter.

Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt.

Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter.

Kvalitetsbedömning

Producenterna av Finlands officiella statistik har godkänt ett gemensamt kvalitetslöfte där de förbinder sig till gemensamma kvalitetsmål och gemensamma kvalitetssäkringsåtgärder. Kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik är förenliga med riktlinjerna för europeisk statistik. I handboken Laatua tilastoissa (ung. Kvalitet inom statistiken) beskrivs den goda praxis som följs i statistiken.

Dödsattesten skrivs av den läkare som konstaterat döden. Om utredningen av dödsorsaken kräver obduktion, skrivs dödsattesten av rättsläkaren efter att obduktionsuppgifterna färdigställts. Tillsyns- och övervakningsansvaret för dödsattester ligger hos Institutet för hälsa och välfärd (THL). Områdets rättsläkare kontrollerar först attestens riktighet och skickar den sedan till Statistikcentralen. Dessutom ska verksamhetsenheten inom hälso- och sjukvården eller läkaren meddela dödsfallet till befolkningsdatasystemet. Statistikcentralen jämför uppgifterna i dödsattesterna med befolkningsdatasystemets uppgifter om döda och om dödsattester saknas informeras THL för tillsynsarbete.

Läkarnas diagnostexter och dödsorsakskoder kontrolleras vid Statistikcentralen. När en slutsats ska dras om den underliggande dödsorsaken för statistiken tillämpas de urvals- och tillämpningsregler som Världshälsoorganisationen (WHO) upprättat för den internationella sjukdomsklassifikationen (ICD-10). Om uppgifterna i dödsattesten är bristfälliga, motstridiga eller svåra att klassificera, använder man som hjälp för att bestämma rätt kod uppgifterna om händelserna i dödsattesten eller ber om tilläggsuppgifter från en sakkunnigläkare eller den som skrivit dödsattesten. Då koden bestäms vid förgiftningsfall används som tilläggsuppgift ofta undersökningsresultaten i rättskemins register. En sakkunnigläkare behandlar omkring 500 fall per år. I ungefär 50 fall per år ber man den som skrivit dödsattesten om tilläggsuppgifter.

Täckningen i statistiken över dödsorsaker är i praktiken nästan 100 procent, eftersom döda personers dödsuppgifter fås ur befolkningsdatasystemet. De som konstaterats döda är inte med i antalet döda i statistiken över dödsorsaker. Från statistiken fattas årligen dödsorsakerna för ungefär 100–400 personer, eftersom man inte får dödsattester om dem. I statistiken saknades år 2022 dödsattesterna för 0,7 procent av de döda.

Kvalitetssäkring

Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Statistikområdets egen ram för kvalitetsledning är riktlinjerna för europeisk statistik (CoP). Kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik överensstämmer med riktlinjerna för europeisk statistik.

Ytterligare information: Kvalitetsledning (på finska) | Statistikcentralen (stat.fi)

Användarnas tillgång

Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i sitt eget arbete innan de publiceras. Ytterligare information: Principer för publicering av statistik Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.

Statistikexperter

Airi Pajunen
överaktuarie
029 551 3605