Förstasidan > Statistik > Bostäder och boendeförhållanden > 2012 > Allmän översikt > 2. Bostadshushåll och boendeförhållanden 2012

2. Bostadshushåll och boendeförhållanden 2012

Bostadshushållets storlek är i genomsnitt 2,06 personer

Antalet bostadshushåll med 1–2 personer har ökat redan i flera decennier och i slutet av år 2012 utgjorde de 75 procent av alla bostadshushåll. I slutet av år 2012 fanns det totalt 2 580 000 bostadshushåll, av vilka 1 070 000, dvs. 41 procent, var enpersons bostadshushåll. Bostadshushållens storlek var i genomsnitt 2,06 personer år 2012, medan den ännu år 1970 var tre personer.

Figur 1. Bostadshushåll efter storlek 1970–2012, antal

Bostadshushållens storlek varierade efter region. I urbana kommuner var bostadshushållens genomsnittliga storlek 2,00 personer, medan den genomsnittliga storleken i landsbygdskommuner var 2,17 personer. Bostadshushållets sammansättning är olika på landsbygden och i städerna. I städerna finns det fler (43 %) enpersons bostadshushåll än i landsbygdskommunerna (38 %).

Omkring hälften av finländarna bor i småhus

I slutet av år 2012 bodde omkring hälften av finländarna i fristående småhus, trots att bara 40 procent av bostäderna med permanent boende fanns i fristående småhus. De bebodda radhusbostäderna var 357 000 till antalet och utgjorde 14 procent av bostadsbeståndet. Av bostäderna med permanent boende fanns 44 procent i flervåningshus, även om bara en tredjedel av befolkningen bodde i flervåningshus. Detta förklaras av att bostäderna i flervåningshus är mindre och att det bor mindre familjer eller bostadshushåll i dem än i rad- och småhus.

Tabell 2. Bostadshushåll och personer efter hustyp 2012

Hustyp	Bostadshushåll	%	Personer	%
Alla bostadshushåll	2 579 781	100,0	5 308 485	100
Fristående småhus (egnahemshus eller parhus)	1 041 782	40,4	2 693 622	50,7
Radhus	356 664	13,8	703 926	13,3
Flervåningsbostadshus	1 133 793	43,9	1 828 636	34,4
Övriga byggnader (affärsbyggnader o.d.)	47 542	1,8	82 301	1,6

Ett bostadshushåll förfogade över en bostadsyta på ungefär 82 kvadratmeter, och 40 kvadratmeter per person. Räknat per person minskar bostadsytan betydligt då bostadshushållets storlek ökar. Ensamboende hade i genomsnitt 59 kvadratmeter till sitt förfogande, bostadshushåll bestående av två personer 44 kvadratmeter, men bostadshushåll på sex personer hade däremot bara 21 kvadratmeter per person till sitt förfogande.

Tabell 3. Golvyta per person (m2) efter bostadshushållets storlek 1985–2012

År	Bostadshushållets storlek
	Alla bostadshushåll	1 person	2 personer	3 personer	4 personer	5 personer	6 personer	7+ personer
1985	28,9	48,6	34,3	27,6	24,1	21,2	18,7	15,2
1990	31,4	51,8	37,0	29,4	25,0	21,7	19,0	14,8
1995	33,4	54,0	39,2	30,4	25,3	21,9	19,0	15,0
2000	35,3	55,6	40,8	31,4	26,0	22,5	19,4	15,4
2005	37,5	57,0	42,4	32,3	27,3	23,7	20,4	16,3
2010	39,1	58,6	43,6	33,0	28,2	24,4	21,0	16,9
2012	39,6	59,1	43,9	33,3	28,4	24,5	21,1	16,9

En fjärdedel av finländarna bodde trångt

I slutet av år 2012 fanns det 225 000 trångbodda bostadshushåll och totalt 929 000 personer bodde trångt. Ett bostadshushåll är trångbott, då det bor fler än en person per rum i det. En person som bor ensam anses alltså inte bo trångt. Då man inte räknar med ensamboende, var 15 procent av bostadshushållen trångbodda och nästan var femte finländare bodde i en trång bostad. Antalet trångbodda bostadshushåll minskade med 1 000 från året innan och antalet trångbodda personer med ungefär 6 000.

Räknat enligt lägenhetsytan per person var boendetätheten mindre i ägarbostäder än i hyresbostäder. Ett bostadshushåll i en ägarbostad förfogade över i genomsnitt 42 kvadratmeter lägenhetsyta per person, medan ett bostadshushåll i en hyresbostad bara förfogade över i genomsnitt 32 kvadratmeter per person.

Av hyresbostäderna var boendetätheten minst i fritt finansierade hyresbostäder, dvs. 33 kvadratmeter per person. Skillnaderna mot andra hyresbostäder var inte stora. I arava- och räntestödshyresbostäder var bostadsytan 31 kvadratmeter per person. I bostadsrättsbostäder var den 32 kvadratmeter per person.

I hyresbostäderna bor huvudsakligen 1–2 personers bostadshushåll

Av de bostadshushåll som bor i hyresbostäder var största delen, 86 procent, en- eller tvåpersoners bostadshushåll. I ägarbostäderna var motsvarande andel 70 procent. Av bostadshushåll i hyresbostäder utgjorde större bostadshushåll bestående av minst fyra personer 6 procent och av bostadshushåll i ägarbostäder var andelen 18 procent. I slutet av år 2012 var antalet permanent bebodda hyresbostäder totalt omkring 786 000, varav 45 procent var arava- eller räntestödshyresbostäder.

Figur 2. Bostadshushållets sammansättning i hyres- och ägarbostäder efter bostadshushållets storlek 2012

Totalt fanns det 2 580 000 bostäder med permanent boende i slutet av år 2012. Av en dryg miljon permanent bebodda flervåningshusbostäder var mer än hälften hyresbostäder. Av radhusbostäderna var omkring 113 000 hyresbostäder, vilket är omkring en tredjedel av alla bebodda radhusbostäder. I egnahems- och parhusen fanns 33 000 hyresbostäder.

En fjärdedel av befolkningen bodde i hyresbostäder

Av de permanent bebodda bostäderna var andelen hyresbostäder 30 procent, men 1,3 miljoner personer, dvs. en fjärdedel av befolkningen, bodde i hyresbostäder. Detta förklaras av att bostadshushållen i hyresbostäder består av färre personer än bostadshushållen i ägarbostäder.I slutet av år 2012 var antalet permanent bebodda hyresbostäder totalt omkring 786 000, varav 45 procent var statsstödda arava- eller räntestödshyresbostäder. I slutet av år 2012 fanns det 37 000 bostadsrättsbostäder med permanent boende och av dem var nästan 44 procent belägna inom huvudstadsregionen.

Figur 3. Bostäder efter upplåtelseform 1960–2012

I synnerhet unga bostadshushåll bor i hyresbostäder. När åldern på den äldsta personen i bostadshushållet stiger minskar andelen bostadshushåll i hyresbostäder. Av de bostadshushåll där den äldsta personen är under 30 år hyrde 71 procent sin bostad. Av bostadshushåll bestående av personer i åldern 30–44 år hyrde nästan en tredjedel sin bostad och av bostadshushåll bestående av 45-åringar eller äldre bara 21 procent. Mest sannolikt var det att ett bostadshushåll där den äldsta personen var 45–74 år var husägare. Av bostadshushållen i denna åldersklass bodde 46 procent i ett hus som de själva ägde. Däremot var det mer sällsynt att ett bostadshushåll som bestod av äldre var husägare. Den mest allmänna boendeformen bland äldre var ägande av bostadsaktie.

Relativt många flervåningshus saknar hiss

Ungefär 23 000 flervåningshus hade fler än tre våningar. Av dessa saknade 3 200 hiss. I de flervåningshus som hade fler än tre våningar och saknade hiss fanns det 105 000 bostäder och totalt 143 000 boende. Av dessa hade 24 000 fyllt 65 år. I hus med exakt tre våningar var det ännu mer sällsynt med hiss. Av de 345 000 bostäder som fanns i trevåningshus var 14 procent belägna i hus med hiss. I trevåningshusen utan hiss bodde 427 000 finländare, av vilka 77 000 hade fyllt 65 år.

Källa: Bostäder och boendeförhållanden, Statistikcentralen

Förfrågningar: Marja Hermiö 09 1734 3211, Arja Tiihonen 09 1734 3272, Elina Aspblad-Huohvanainen 09 1734 3232, asuminen@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Riitta Harala

---

Uppdaterad 18.10.2013