Denna statistik har lagts ned.
Statistiska uppgifter om detta ämne publiceras i samband med en annan statistikgren.
Statistiska uppgifter om detta ämne publicerade efter 5.4.2022.
Publicerad: 7.3.2013
Industriproduktionens förädlingsvärde sjönk med 2 procent år 2011
År 2011 sjönk förädlingsvärdet inom hela industrin (BCDE) med 2 procent från året innan. Utvecklingen var regionalt oenhetlig på grund av de sinsemellan olika näringsgrens- och produktionsstrukturerna i landskapen. Störst var minskningen av förädlingsvärdet i Nyland, Österbotten och Birkaland. I Nyland var minskningen brantast, både mätt i euro och relativt sett. Förädlingsvärdet steg däremot i Norra Österbotten, Norra Karelen, Norra Savolax, Egentliga Finland och Mellersta Finland.
Landskapens förädlingsvärde och förädlingsvärdeandel av hela landets förädlingsvärde inom hela industrin (BCDE) 2011
Förädlingsvärde (1 000 €) | ||||
2011 | 2010 | Förändring, % | Andel av hela landets förädlingsvärde, % | |
HELA LANDET | 31 432 602 | 32 120 365 | -2.1 | 100.0 |
Nyland | 7 933 560 | 9 246 816 | -14.2 | 25.2 |
Birkaland | 3 174 710 | 3 473 201 | -8.6 | 10.1 |
Norra Österbotten | 2 848 343 | 2 225 565 | 28.0 | 9.1 |
Egentliga Finland | 2 565 023 | 2 360 434 | 8.7 | 8.2 |
Satakunta | 2 000 386 | 2 016 832 | -0.8 | 6.4 |
Österbotten | 1 782 292 | 2 035 648 | -12.4 | 5.7 |
Mellersta Finland | 1 536 760 | 1 410 845 | 8.9 | 4.9 |
Norra Savolax | 1 264 655 | 1 111 322 | 13.8 | 4.0 |
Södra Karelen | 1 218 777 | 1 245 397 | -2.1 | 3.9 |
Päijänne-Tavastland | 1 135 111 | 1 107 446 | 2.5 | 3.6 |
Kymmenedalen | 1 028 601 | 1 053 390 | -2.4 | 3.3 |
Södra Österbotten | 1 003 875 | 1 003 869 | 0.0 | 3.2 |
Lappland | 979 372 | 957 546 | 2.3 | 3.1 |
Egentliga Tavastland | 859 516 | 855 391 | 0.5 | 2.7 |
Norra Karelen | 799 207 | 665 447 | 20.1 | 2.5 |
Södra Savolax | 441 912 | 483 769 | -8.7 | 1.4 |
Mellersta Österbotten | 440 544 | 475 176 | -7.3 | 1.4 |
Kajanaland | 303 264 | 301 072 | 0.7 | 1.0 |
Åland | 83 668 | 90 610 | -7.7 | 0.3 |
I början av år 2011 ändrades landskapsindelningen, då Östra Nyland anslöts till Nyland. Ändringen inverkade klart på näringsgrensstrukturen i landskapet och medförde att Nyland blev det mest betydande landskapet vad gäller produktionen inom den kemiska industrin. Minskningen av förädlingsvärdet inom den kemiska industrin och särskilt inom elektronikindustrin försvagade förädlingsvärdet för produktionen i landskapet. Också Birkalands minskade förädlingsvärde berodde främst på elektronikindustrin. I Österbotten berodde minskningen däremot främst på skogs- och metallindustrin. Bakom framgången i de landskap som förbättrade sitt förädlingsvärde låg oftast, beroende på region, ett ökat förädlingsvärde antingen inom den kemiska industrin eller inom metallindustrin. Ett undantag är Norra Österbotten, som ökade sitt förädlingsvärde mest, både mätt i euro och relativt sett. Där låg gruvindustrin bakom ökningen.
Industriproduktionen är regionalt mycket koncentrerad. År 2011 härstammade omkring 53 procent av industriproduktionens förädlingsvärde från fyra landskap: Nyland, Birkaland, Norra Österbotten och Egentliga Finland. Året innan var andelen 54 procent.
Källa: Områdes- och näringsgrensstatistik över industrin 2010. Statistikcentralen
Förfrågningar: Anssi Vuorio 09 1734 3259, rakenne.tilastot@stat.fi
Ansvarig statistikdirektör: Hannele Orjala
Uppdaterad 7.3.2013
Finlands officiella statistik (FOS):
Områdes- och näringsgrensstatistik över industrin [e-publikation].
2011. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 22.11.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/atoi/2011/atoi_2011_2013-03-07_tie_001_sv.html