4. Tyngdpunkten i utbildningsinnehållet håller på att ändras
Andelen utbildning med anknytning till de tekniska och innehållsmässiga färdigheterna i ett yrke har minskat under de senaste åren. Då utbildningen för att öka eller upprätthålla yrkesskickligheten och yrkeskunskaperna omfattade omkring 68 procent av alla kursutbildningstimmar år 1999 var andelen år 2005 något under 10 procentenheter mindre.
Från yrkeskunskaper till arbetslivsfärdigheter
Under de gångna sex åren har tyngdpunkten för företagens personalutbildning i någon mån förskjutits från utveckling av yrkeskunskaper mot en förbättring av de allmänna färdigheterna för arbetslivet och arbetsgemenskapen. Det bör dock observeras att den volymmässiga satsningen på utvecklingen av de allmänna färdigheterna för arbetslivet inte har ökat från år 1999. Eftersom volymen av personalutbildningen har sjunkit rätt så tydligt, är det snarare fråga om en prioritetsändring.
Två dimensioner av utbildningsinnehållet
Utbildningsområde | 1999 | 2005 |
Utbildningsämnen som upprätthåller yrkesskickligheten – Utbildning med anknytning till produktion och teknik – Databehandling och datateknik – Språkstudier – Försäljning och marknadsföring – Ledarskap, administration, kontorsarbete, bokföring och redovisning – Utbildning med anknytning till servicearbete 1) |
68,1 | 58,8 |
Allmänna utbildningsämnen med anknytning till arbete och
yrke – Personliga färdigheter i arbetslivet (t.ex. samarbetsförmåga och förmåga att uppträda, företagskännedom, utvecklings- och organisationskunnande) – Miljöskydd, arbetshälsa och -säkerhet |
19,1 | 31,0 |
Övriga utbildningsämnen | 12,3 | 10,2 |
Totalt | 100,0 | 100,0 |
Personliga färdigheter i arbetslivet -gruppen är innehållsmässigt relativt tydlig. Den innehåller utbildning som främjar allmänna färdigheter i arbetslivet, utveckling i arbetet samt förmåga att klara sig i arbetslivet och som således inte hör ihop med vissa yrken eller branscher. I Vuxenutbildningsundersökningen som baserar sig på personintervjuer fanns det i denna grupp kursrubriker som bl.a. kvalitetsutbildning, förändringsprocess, utbildning i teamarbete, utbildning i planeringsarbete, arbetslivsutbildning, arbetsgemenskapsträning, främjande av yrkesfärdigheter, samverkanskurser, tidshantering, förmåga att uppträda, utbildning i mänskliga relationer och karriärplanering (Deltagandet i vuxenutbildningen, Undersökning om vuxenutbildning 2006, Statistikcentralen, Utbildning 2008).
Utbildningsområdet Miljöskydd, arbetshälsa och -säkerhet är ett något mer mångfacetterat utbildningsområde. I Vuxenutbildningsundersökningen ingår i detta område både allmän utbildning som förbättrar arbetslivsfärdigheter (såsom arbetshälsa, må bra i arbetet, arbetarskydd, arbetsklimatutbildning och utbildning i arbetssäkerhet) och kurser som ingår i specialutbildningen i vissa yrken eller branscher (t.ex. företagshälsovård, datasäkerhetsutbildning, elarbetssäkerhet, brandsskyddsutbildning, hygienutbildning, kurs i eldarbete).
Variationen i utvecklingen av utbildningsvolymerna kan eventuellt ha ett samband med marknads- och arbetsmarknadssituationen samt med att de tekniska och ekonomiska skedena inom olika näringsgrenar avviker från varandra. På grund av den ständiga förändringen i arbetslivet verkar det dock inte sannolikt att arbetstagarnas utbildningsbehov skulle minska i framtiden.
Däremot har arbetstagarnas grundläggande yrkesfärdigheter förbättrats i och med den allmänna uppgången av utbildningsnivån och företagens utbildningspraxis återspeglar denna förändring. Då nya åldersklasser kommer ut i arbetslivet behöver man inte på samma sätt som tidigare satsa på grundläggande färdigheter t.ex. i datateknik. De som redan länge varit med i arbetslivet har till största delen redan fått den grundläggande undervisning som behövs för att använda nya arbetsredskap. Därför har satsningen på datatekniska färdigheter i personalutbildningen minskat både absolut och relativt sett.
Figur 8. Innehållet i kursutbildningen efter utbildningsområde åren 1999 och 2005 (enligt förändring av relativ andel)
1) År 1999 ingick ledarskap och administration samt kontorsarbete som egna utbildningsområden (totalt 13,5 %). År 2005 ingår de i samma utbildningsområde tillsammans med bokföring och redovisning.
Detsamma gäller också till en del kunskaper i främmande språk, även om internationaliseringen av företagen och arbetskraften fortfarande kräver dylika kunskaper av allt flera i deras dagliga arbete. Språkutbildnings relativa andel av personalutbildningen var oförändrad, fastän utbildningsvolymen mätt både med andelen deltagare och med erhållna utbildningstimmar hade minskat jämfört med år 1999.
Uppgifterna om förskjutningen av tyngdpunkten i den kursbundna personalutbildningen överensstämmer med uppgifterna från Vuxenutbildningsundersökningen. Andelen deltagare i personalutbildning i datoranvändning och datateknik hade enligt Vuxenutbildningsundersökningen sjunkit med ungefär 10 procentenheter från år 2000 till år 2005. Andelen deltagare i språkutbildning var däremot på samma nivå år 2006 som år 2000 (Vuxenutbildningsundersökningen 2006).
Källa: CVTS, Undersökning om företagens personalutbildning, Statistikcentralen
Förfrågningar: Hannu Virtanen 09–1734 2514, Tarja Seppänen 09–1734 3220
Ansvarig statistikdirektör: Riitta Harala
Uppdaterad 8.5.2009
Finlands officiella statistik (FOS):
CVTS, Företagens personalutbildning [e-publikation].
ISSN=1797-9994. Deltagande i kursutbildning 2005,
4. Tyngdpunkten i utbildningsinnehållet håller på att ändras
. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 27.12.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/cvts/2005/02/cvts_2005_02_2009-05-08_kat_004_sv.html