Denna sida är arkiverad.

Uppgifter som publicerats efter 5.4.2022 finns på den förnyade webbplatsen.

Gå till den nya statistiksidan.

Publicerad: 5.5.2021

Kvinnor löper oftare risk för fattigdom eller social utestängning än män i nästan alla europeiska länder

Korrigerats 31.5.2021. De korrigerade punkterna är markerade med rött.

Risken för fattigdom eller social utestängning bland kvinnor var större än bland män i de flesta europeiska länder år 2018. I 28 EU-länder var omkring 50 miljoner av personerna som levde under risk för fattigdom eller social utestängning män och 57 miljoner kvinnor år 2018. Av männen levde 20,4 procent och av kvinnorna 22,3 procent under risk för fattigdom eller social utestängning. Bara i Danmark var risken bland män något större än risken bland kvinnor, men skillnaden är bara 0,5 procentenheter. De största skillnaderna i den risk som kvinnor och män upplever finns i de baltiska länderna. I Finland är skillnaden i risken när det gäller kvinnor och män vid sidan av Danmark den minsta i EU. Uppgifterna framgår av EU:s statistik över inkomst och levnadsvillkor (EU-SILC), där uppgifterna om Finland baserar sig på material från Statistikcentralens statistik över levnadsförhållanden.

Andelen personer som riskerade fattigdom eller social utestängning efter kön och landet år 2018

Andelen personer som riskerade fattigdom eller social utestängning efter kön och landet år 2018
Källa: EU-SILC, Eurostat. Uppgifterna om Finland baserar sig på material från Statistikcentralens statistik över levnadsförhållanden. Uppgifterna om Island och UK gäller år 2017.

Risk för fattigdom eller social utestängning betyder att personen är medlem av ett hushåll med relativt låga inkomster, låg arbetsintensitet eller allvarlig materiell fattigdom (se begreppen ). Vid risk för fattigdom eller social utestängning räcker det att en av dessa risker realiseras, men de kan också gälla samtidigt.

Att risken för fattigdom eller social utestängning till största delen är vanligare bland kvinnor förklaras av låga inkomster, som är den viktigaste delfaktorn i nästan alla länder och vanligare bland kvinnor än bland män. I något fler länder upplever männen oftare undersysselsättning än kvinnorna, vilken är den vanligaste delfaktorn efter låga inkomster. T.ex. i de baltiska länderna och Finland är andelen undersysselsatta män större än andelen undersysselsatta kvinnor.

I en stor del av de länder där man sedan år 2007 har samlat in uppgifter om risk för fattigdom eller social utestängning har både andelen kvinnor och män som lever under risk minskat fram till år 2018. Där andelarna har förändrats kraftigt – särskilt i de östeuropeiska länderna Rumänien, Polen, Bulgarien och Ungern – har andelen som omfattas av risk minskat både bland kvinnor och män. Andelen personer i riskzonen har ökat både bland kvinnor och bland män i Luxemburg, Estland, Sverige och Nederländerna. I regel är dock förändringarna ojämnare fördelade mellan kvinnor och män i länder där förändringarna i risken har varit mindre. Till exempel i Finland har risken för fattigdom eller social utestängning bland kvinnor minskat mer än bland män. Eftersom andelen kvinnor i riskzonen ursprungligen har varit högre i Finland har minskningen minskat skillnaderna mellan könen.

Förändring i andelen av befolkningen som riskerar fattigdom eller social utestängning efter kön och landet mellan 2007 och 2018, procentenheter. Länder har ordnats efter förändringen av männens risk.

Förändring i andelen av befolkningen som riskerar fattigdom eller social utestängning efter kön och landet mellan 2007 och 2018, procentenheter. Länder har ordnats efter förändringen av männens risk.

Nöjdheten med livet var fortsatt stabil år 2020

Finländarnas nöjdhet med livet var i genomsnitt mycket stabil år 2020. Man frågar årligen hur nöjda människor i allmänt taget är med livet på skalan 0–10, där 0 betyder att man inte alls är nöjd, och 10 att man är helt nöjd. År 2020 var medeltalet för vuxenbefolkningen 8,1 och nivån har trots små årsvariationer varit oförändrad under hela mätningsperioden, dvs. fr.o.m. år 2013.

Nöjdheten med livet varierar både efter inkomst, hälsa och ålder. Nöjdheten med livet, bland vuxna som känner att hälsan är mycket bra, fick i genomsnitt ett värde på 8,8, medan nöjdheten bland dem som känner att hälsan är dålig eller mycket dålig fick i genomsnitt ett värde på 6,3 (tabell). Medeltalet för nöjdheten med livet hos vuxna i den högsta inkomstkvintilen var 8,5, medan medeltalet i kvintilen med de lägsta inkomsterna var 7,7. – noggrannare uppgifter om hur nöjda människor är med livet finns i databastabellerna till statistiken över levnadsförhållanden .

Nöjd med livet, medeltal, bland 16 år fyllda i hushållsbefolkningen efter ålder och självupplevd hälsa år 2020 1)

  Alla åldersgrupper 16–24 25–34 35–49 50–64 65–74 75–
Alla 8,1 8,2 8,0 8,2 8,1 8,2 8,1
Mycket gott hälsa 8,8 8,7 8,6 8,7 9,0 8,9 9,1
Gott hälsa 8,3 8,3 8,1 8,3 8,4 8,6 8,7
Medelmåtting hälsa 7,6 6,9 6,9 7,4 7,5 7,8 7,9
Dålig eller mycket dålig hälsa 6,3 . . 6,3 6,3 6,7 6,5
1) Korrigering 31.5.2021. De korrigerade punkterna är markerade med rött.

Datainsamlingen år 2020 inföll mitt under coronapandemin på så sätt att undersökningens datainsamlingsperiod hade genomförts hallvägs då coronarestriktionerna trädde i kraft. Den eventuella inverkan som pandemin har på nöjdheten med livet i allmänhet kan alltså bara delvis återspeglas i uppgifterna för 2020. Medan datainsamlingen år 2021 pågår har pandemin pågått redan ett år, vilket innebär att inverkan på upplevt välbefinnande på lång sikt kan synas när uppgifterna för följande undersökningsår publiceras.


Källa: Statistik över levnadsförhållanden 2020, Statistikcentralen

Förfrågningar: Kaisa-Mari Okkonen 029 551 3408

Ansvarig avdelningschef: Hannele Orjala

Publikationen i pdf-format (188,8 kB)

Tabeller

Tabeller i databaser

Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.


Uppdaterad 05.05.2021

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Statistik över levnadsförhållanden [e-publikation].
02 2020. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 22.11.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/eot/2020/02/eot_2020_02_2021-05-05_tie_001_sv.html