Förstasidan > Statistik > Riksdagsval > 2019 > Bakgrundsanalys av väljare > 1. Röstande i riksdagsvalet 2019

1. Röstande i riksdagsvalet 2019

I den här översikten granskas röstberättigade och väljare i riksdagsvalet 2019 utifrån olika bakgrundsfaktorer. Uppgifterna om röstberättigade och väljare har erhållits ur rösträttsregistret i Justitieministeriets valdatasystem. Bakgrundsuppgifterna på individnivå baserar sig på Statistikcentralens material, bl.a. på befolknings-, sysselsättnings- och familjestatistiken samt på examensregistret. De grupper som är föremål för granskning är dels alla röstberättigade och förhandsröstande i riksdagsvalet 2019, dels de röstberättigade och de som röstat i sådana röstningsområden där ett elektroniskt rösträttsregister användes i riksdagsvalet 2019.

Det elektroniska rösträttsregistret gör det möjligt att granska valdeltagandet också när det gäller valdagens röster. Den här uppgiften ger en fullständig bild av valdeltagandet, eftersom man med hjälp av den tillförlitligt kan beakta också dem som inte röstat. Detta är inte möjligt när det gäller material som innehåller bara dem som förhandsröstat. I den här översikten avses med förhandsröstande alla som förhandsröstat i hela landet och med alla väljare de som bott i förenämnda områden på valdagen och de röstberättigade som förhandsröstat.

Det är viktigt att beakta att uppgifterna om alla väljare i översikten inte täcker hela landet eller alla röstberättigade. Med alla väljare avses i denna översikt röstningstillfället i de områden gällande vilka uppgiften fanns tillgänglig. Uppgifterna i denna översikt har inte bearbetats på något sätt, t.ex. genom att vikta materialet utifrån bakgrundsuppgifter, utan fördelningarna anges som sådana som de är i materialet. Med andra ord gäller uppgifterna om alla väljare i ett visst område de kommuner, röstningsområden och röstberättigade gällande vilka uppgiften var tillgänglig.

Analys av materialet

När man granskar analyserna i denna översikt är det viktigt att märka att det finns två separata men delvis överlappande väljargrupper i väljargruppanalyserna. I översiktens text, tabeller och figurer används följande termer om dessa väljargrupper:

1. Förhandsröstande som omfattar alla förhandsröstande personer i hela landet i riksdagsvalet

2. Alla väljare i områden omfattar både de som förhandsröstat och de som röstat på valdagen (dvs. alla väljare) i de röstningsområden som använde ett elektroniskt röstningsregister.

Väljargrupperna i översikten är inte ömsesidigt uteslutande av varandra. De som förhandsröstat i hela landet innehåller också de röstberättigade som förhandsröstat i ovan nämnda områden. Uppgiften om alla väljare i områden omfattar också alla som bott i resp. områden och som röstat på förhand. Följaktligen beskriver gruppen ”förhandsröstande” som namnet säger röstberättigade i hela landet som förhandsröstat. Gruppen ”alla väljare i områden” omfattar de som röstat på valdagen och de som förhandsröstat i ett avgränsat antal röstningsområden.

Materialet i översikten har avgränsats till röstberättigade bosatta i Finland. I riksdagsvalet 2019 var antalet röstberättigade bosatta i Finland totalt 4 255 466. Av dessa röstberättigade förhandsröstade 1 555 387 dvs. 36,6 procent av alla röstberättigade. I de röstningsområden gällande vilka det finns uppgifter tillgängliga också om valdagsröstningen, var antalet röstberättigade totalt 1 784 596. Fullständiga röstningsuppgifter fås alltså om 41,9 procent av de röstberättigade.

Det går inte att hänföra bakgrundsuppgifter på individnivå till alla röstberättigade. Det är därför skäl att notera att ovan nämnda antal röstberättigade kan vara mindre än ovan nämnda siffror i fråga om enskilda bakgrundsvariabler i analysen. I praktiken syns detta bl.a. i det faktum att vissa fördelningar i figurer och tabeller kan variera något efter variabel.

Materialets täckning

De röstningsområden och kommuner från vilka alla röstningsuppgifter kunde fås fördelas inte helt jämnt på hela landets nivå. Uppgifter erhölls också om valdagsröstningen från totalt 141 kommuner, uppgifter om alla röstningsområden erhölls från 88 kommuner, uppgifter om en del av röstningsområdena erhölls från 53 kommuner.

Uppgifter om valdagsröstningen erhölls från alla valkretsar i Fastlandsfinland. Täckningen varierar dock enligt valkrets. Den mest täckande uppgiften erhölls om Mellersta Finlands valkrets, dvs. om 83,0 procent av de röstberättigade i valkretsen. Mer täckande uppgifter än på nivån för hela landet erhölls också om Uleåborgs valkrets (74,6 % av de röstberättigade), Lapplands valkrets (70,7 %), Birkalands valkrets (59,6 %), Nylands valkrets (48,1 %) och Satakunta valkrets (48,0 %). Minst täckning hade uppgiften om valdagsröstningen i Helsingfors valdistrikt, där uppgifter erhölls om bara två röstningsområden och 1,4 procent av de röstberättigade. Med andra ord var Helsingfors valkrets klart underrepresenterat i det tillgängliga materialet. (se tabellbilaga 1)

I tabellbilaga 2 granskas bakgrundsuppgifterna om de röstberättigade i hela landet och i de områden gällande vilka man fick fullständiga röstningsuppgifter. De röstberättigade i riksdagsvalet 2019 var i genomsnitt 51,0 år. Till denna del skiljer sig områdenas röstberättigade inte nämnvärt från röstberättigade i hela landet. Andelen röstberättigade män var i hela landet 48,6 procent, relativt sett lika många som i områdena.

Medianen för de disponibla inkomsterna för de röstberättigade i hela landet är något högre än för områdenas röstberättigade. Skillnaden är ungefär 300 euro per år.

När det gäller utbildningsnivå avviker de granskade områdena inte väsentligt från hela landet. I hela landet var de röstberättigade i genomsnitt något högre utbildade än i de granskade områdena med ett elektroniskt rösträttsregister. Skillnaden syns i praktiken bara i den högsta granskade utbildningsgruppen. Andelen som avlagt högre högskoleexamen eller forskarutbildning var i hela landet 1,2 procentenheter högre än i områdena. På fördelningarna i materialet i fråga om utbildning inverkar underrepresentationen i Helsingfors valkrets och bl.a. att Åbo och Esbo saknas.

I klasserna för den huvudsakliga verksamheten är skillnaderna små mellan alla röstberättigade och röstberättigade som bor i områdena. I hela landet var antalet sysselsatta något (0,5 procentenheter) fler än för områdena, på motsvarande sätt hade områdena fler studerande (0,5 procentenheter). Pensionärer fanns det däremot i områdena och i hela landet relativt sett lika många.

I områdena fanns det något fler (1,7 procentenheter) finskspråkiga röstberättigade än i hela landet. Partiernas väljarstöd i riksdagsvalet 2019 skiljer sig något när man jämför områdena och hela landet. I områdena var Centerns, Sannfinländarnas och SDP:s väljarstöd något högre än i hela landet. På motsvarande sätt var Samlingspartiets och De Grönas väljarstöd lägre i områdena än i hela landet. När det gäller de övriga partiernas väljarstöd fanns det inga betydande skillnader mellan områdena och hela landet.

De faktorer som presenterats i detta kapitel och i tabellbilagorna 1 och 2 bör beaktas, om man vill generalisera uppgifterna om väljarna i alla de elektroniska rösträttsregistrets områden till att omfatta alla röstberättigade.

Ålder och kön

I riksdagsvalet år 2019 var antalet förhandsröstande 1 555 387 röstberättigade bosatta i Finland, vilket är 36,6 procent av alla röstberättigade bosatta i Finland. Enligt Statistikcentralen uppgår förhandsröstningsprocenten till 50,7 procent. Förhandsröstningsprocenten erhålls genom att beräkna andelen förhandsröstande av alla som röstat. I denna översikt granskas väljarna i förhållande till röstberättigade personer, vilket innebär att de angivna procenttalen är lägre än förhandsröstningsprocenten.

I de röstningsområden från vilka alla röstningsuppgifter erhölls, röstade totalt 1 274 170 röstberättigade i valet, dvs. 71,4 procent av områdenas röstberättigade. I dessa områden förhandsröstade 52,1 procent av de röstberättigade och 47,9 procent röstade på valdagen.

Åldern påverkar klart röstningen. De förhandsröstande personernas andel av de röstberättigade i hela landet är högre än 30 procent när det gäller 51-åringar, varefter andelen ökar snabbare än före det. Att förhandsrösta var vanligast bland 75-åringarna av vilka 57,4 procent förhandsröstade. Andelen som förhandsröstar sjunker till under 30 procent i 93-åringarnas åldersgrupp. (Figur 1.)

Figur 1. Andelen väljare av röstberättigade efter ålder i riksdagsvalet 2019, %

Andelen väljare av röstberättigade i de röstningsområden från vilka man också fick information om röstning på valdagen ger en mer täckande bild av fenomenet än när det gäller förhandsröstande. Valdeltagandet för 18-åringar i riksdagsvalet år 2019 var 59,5 procent i de här områdena. Valdeltaget sjunker till 52,7 procent i gruppen med 20-åringar. Sedan ökar valdeltagandet ganska jämnt till 74,7 procent i åldersgruppen med 43-åringar, efter det är ökningen långsammare. Valdeltagandet är som högst i gruppen med 71-åringar (82,5 %). Valdeltagande för personer över 76 år sjunker till under 80 procent, nivån för 20-åringar underskrids i åldersgruppen med 88-åringar. (Figur 1.)

Kvinnorna röstade mer aktivt än männen, såväl på förhand i hela landet som i områdena, med undantag av den allra äldsta granskade åldersgruppen. I hela landet förhandsröstade 38,6 procent av de röstberättigade kvinnorna, över 4 procentenheter fler än männen.

Valdeltagandet som beaktar alla väljare var också större bland kvinnorna. I områdena röstade 72,6 procent av kvinnorna, 2,5 procentenheter fler än av männen. Sett till åldersgrupp röstade kvinnorna mer aktivt än männen i alla åldersgrupper med undantag för åldersgruppen 75 år och äldre. Den största skillnaden i valdeltagandet bland könen finns i de yngre åldersklasserna. Både när det gäller 18–19-åringar och 20–24-åringar är valdeltagandet bland kvinnor över 10 procentenheter högre än motsvarande för män. (Tabell 1.)

Tabell 1. Andelen förhandsröstande och alla väljare av de röstberättigade efter kön och ålder i riksdagsvalet 2019, %

Ålders- grupp	Totalt		Män		Kvinnor
	Förhands- röstade, hela landet	Alla väljare, områden	Förhands- röstade, hela landet	Alla väljare, områden	Förhands- röstade, hela landet	Alla väljare, områden
Totalt	36,5	71,4	34,3	70,1	38,6	72,6
18-19	20,8	56,3	16,2	51,1	25,6	61,6
20-24	27,0	54,8	21,9	49,8	32,4	60,2
25-34	26,8	62,9	24,8	60,0	29,0	66,1
35-44	25,5	71,7	24,7	69,8	26,4	73,8
45-54	30,0	74,9	28,6	73,5	31,5	76,3
55-64	41,6	78,7	39,3	77,6	43,9	79,6
65-74	54,5	82,0	52,5	81,7	56,2	82,3
75-	48,6	67,5	51,6	73,6	46,6	63,6

Huvudsaklig verksamhet, utbildning och familjeställning

Av grupperna för huvudsaklig verksamhet var de sysselsatta den flitigaste förhandsröstande gruppen i hela landet, dvs. 44,6 procent av alla förhandsröstande. Pensionärerna utgjorde nästan lika många av de förhandsröstande (43,0 procent). Andelen sysselsatta var lägre bland de förhandsröstande och andelen pensionärer högre än bland alla röstberättigade. I övriga grupper för huvudsaklig verksamhet var andelen förhandsröstande relativt sett lägre än bland de röstberättigade. (Figur 2.)

I fråga om alla väljare är de sysselsattas och pensionärernas andel större än dessa gruppers motsvarande andel av alla röstberättigade. I områdena var däremot andelen arbetslösa, studerande och de som tillhörde gruppen för annan huvudsaklig verksamhet av väljarna mindre än gruppernas relativa storlek bland alla röstberättigade. (Figur 3.)

Figur 2. Röstberättigade och förhandsröstande i hela landet efter huvudsaklig verksamhet i riksdagsvalet 2019, %

Figur 3. Röstberättigade och alla väljare i områden efter huvudsaklig verksamhet i riksdagsvalet 2019, %

Hög utbildning ökar sannolikheten att personen kommer att rösta. I riksdagsvalet förhandsröstade oftare än genomsnittet de röstberättigade som avlagt utbildning på lägsta högre nivå eller högre utbildningsnivå än det. Fenomenet syns också klart när det gäller alla väljare i områdena, valdeltagandet för de personer som avlagt högre högskoleexamen eller forskarutbildning var 19,7 procentenheter högre än för alla röstberättigade och 33,2 procentenheter högre än för dem med utbildning enbart på grundnivå.

Sambandet mellan ålder och valdeltagande ses också i fråga om utbildningsgrupperna, där valdeltagandet ökar i och med åldern i nästan alla utbildningsgrupper, med undantag av av den äldsta åldersgruppen. Ett valdeltagande på över 90 procent uppnås bland 45–54-åringar som avlagt minst högre högskoleexamen och bland 65–74-åringar som avlagt utbildning på lägsta högre nivå och lägre högskolenivå. (Tabell 2.)

När man tolkar tabell 2 är de skäl att beakta att det sker en minskning av lägre högskoleexamina bland befolkningen, och att det inte längre tillförs nya examina från Finland i utbildningsgruppen, vilket innebär att utbildningsgruppens åldersstruktur klart avviker från övriga grupper. Utbildningen på lägsta högre nivå omfattar examina som är högre än utbildning på mellannivå och som inte är yrkeshögskoleexamina.

Tabell 2. Andelen förhandsröstande och alla väljare av de röstberättigade efter ålder och utbildningsnivå i riksdagsvalet 2019, %

		Totalt	Grund- nivå	Andra stadiet	Lägsta högre nivå	Lägre högskole- nivå	Högre högskole- nivå, forskar- utbildning
Totalt	Förhands- röstande, hela landet	36,5	33,2	33,8	47,5	38,5	42,9
	Alla väljare, områden	71,4	57,9	68,0	85,2	83,4	91,1
18-24	Förhands- röstande, hela landet	25,3	18,9	29,6	..	48,5	..
	Alla väljare, områden	55,2	49,5	58,9	..	80,2	..
25-34	Förhands- röstande, hela landet	26,8	13,1	22,7	19,2	36,2	43,0
	Alla väljare, områden	62,9	33,6	58,0	42,6	79,9	89,0
35-44	Förhands- röstande, hela landet	25,5	16,3	22,5	26,9	28,6	32,9
	Alla väljare, områden	71,7	43,6	64,6	77,7	81,8	89,7
45-54	Förhands- röstande, hela landet	30,0	21,2	28,3	33,3	32,6	35,6
	Alla väljare, områden	74,9	51,1	69,4	82,4	84,7	91,3
55-64	Förhands- röstande, hela landet	41,6	33,1	40,3	46,7	46,4	47,7
	Alla väljare, områden	78,7	62,9	75,8	86,5	89,1	92,8
65-74	Förhands- röstande, hela landet	54,5	47,9	54,2	62,0	62,2	62,6
	Alla väljare, områden	82,0	73,8	81,7	90,1	92,3	94,4
75-	Förhands- röstande, hela landet	48,6	42,3	51,6	61,2	62,8	65,8
	Alla väljare, områden	67,5	60,0	72,3	81,8	84,0	88,6

Väljarnas familjeställning granskas med hjälp av avgränsade klasser av familjeställning. Man beaktar gifta eller sambor (parförhållande) och personer utan familj, antalet barn samt de röstberättigades ålder.

Personer i parförhållande röstade klart mer aktivt i områden än personer utan familj, valdeltagandet bland personer i parförhållande var över 16 procentenheter större än för dem utan familj. Barnens ålder har ingen betydande inverkan på valdeltagandet bland dem som är i parförhållande. Valdeltagande bland familjer med en förälder stannade däremot på 61,1 procent.

När man granskar valdeltagandet bland unga, röstberättigade i åldern 18–24 år, kan man se att valdeltagandet bland hemmaboende (hos föräldrarna) är högre än bland unga i samma ålder som inte hör till en familj. Personer som inte tillhör en familj omfattar både dem som bor ensamma eller med andra personer. Skillnaden i valdeltagandet mellan grupperna i områdena är omkring 4 procentenheter.

En granskning av väljarna efter åldersgrupp ändrar inte i någon väsentlig grad bilden av familjeställningens inverkan på valdeltagandet. I huvudsak ökar valdeltagandet i alla grupper för familjeställning med åldern, med undantag för den äldsta åldersgruppen, dvs. de som fyllt 75 år. Beträffande familjeställning innehåller gruppen ”Annan” hemmaboende som är äldre än 24 år, föräldrar i familjer med en förälder som bor med vuxet barn, anstaltsbefolkningen och icke-klassificerade personer samt personer om vilka det inte finns några uppgifter om familjeställning. (Figur 4., Tabell 3.)

Figur 4. Andelen väljare av röstberättigade i vissa grupper för familjeställning i riksdagsvalet 2019, %

Tabell 3. Andelen förhandsröstande i hela landet och andelen alla väljare i områden av röstberättigade efter familjeställning i riksdagsvalet 2019, %

		Totalt	Parför- hållande	Parför- hållande, inga barn	Parför- hållande, barn under 18 år	Parför- hållande, inga barn under 18 år	Enför- älders- familj, barn under 18 år	Utan familj	Annat
Totalt	Förhands- röstande, hela landet	36,6	37,7	45,4	24,3	37,9	24,8	38,8	30,3
	Alla väljare, områden	71,4	79,2	79,9	77,3	82,5	61,1	62,8	52,6
18-24	Förhands- röstande, hela landet	25,3	25,1	26,7	14,5	..	10,0	30,2	19,5
	Alla väljare, områden	55,2	57,8	59,4	46,8	..	26,0	52,7	32,3
25-34	Förhands- röstande, hela landet	26,8	25,8	30,2	21,0	..	17,0	29,9	25,4
	Alla väljare, områden	62,9	69,5	71,2	67,7	..	43,8	57,8	50,0
35-44	Förhands- röstande, hela landet	25,5	24,4	29,3	23,3	23,5	23,8	30,0	27,1
	Alla väljare, områden	71,8	77,0	72,4	78,1	65,1	62,1	60,8	48,7
45-54	Förhands- röstande, hela landet	30,1	28,9	32,7	26,6	30,2	29,5	33,5	31,3
	Alla väljare, områden	74,9	80,2	75,5	82,4	81,0	70,7	62,8	58,7
55-64	Förhands- röstande, hela landet	41,7	42,1	44,2	32,8	38,4	34,8	41,7	37,4
	Alla väljare, områden	78,7	84,0	83,6	84,6	85,3	75,2	68,5	64,7
65-74	Förhands- röstande, hela landet	54,5	56,6	57,2	42,8	49,7	42,8	51,2	43,0
	Alla väljare, områden	82,0	87,0	87,2	85,9	84,4	82,4	73,3	61,3
75-	Förhands- röstande, hela landet	48,6	55,0	55,5	..	46,1	..	44,5	27,1
	Alla väljare, områden	67,5	78,4	78,8	..	71,4	..	59,9	36,4

Inkomstnivå och yrke

Väljarnas och de röstberättigades inkomstnivå granskas med hjälp av disponibla penninginkomster. Inkomstuppgifterna är från den senast fastställda beskattningen för år 2017. Disponibla penninginkomster avser penninginkomster efter skatter. De består av arbets- och kapitalinkomster, naturaförmåner med anknytning till arbete samt inkomstöverföringar.

I materialet för översikten har de röstberättigades inkomster indelats i deciler. Inkomstdecilerna erhålls genom att sortera de röstberättigade enligt inkomst och indela gruppen i tio lika stora delar. I de grupper som bildats på så sätt finns det i varje grupp med alla röstberättigade (hela landet) omkring 424 000 röstberättigade. I områden gällande vilka uppgifter erhölls också om röstningen på valdagen, finns det i dessa grupper omkring 178 000 röstberättigade i varje.

På hela landets nivå saknas det i materialet inkomstuppgifter för omkring 8 000 röstberättigade. Också i materialet för områden med valdagsröster saknades det inkomstuppgifter för omkring 2 500 röstberättigade. Medianen för alla röstberättigades disponibla inkomster var 21 500 euro, i de granskade avgränsade områdena var motsvarande medianinkomst 21 200 euro. De disponibla inkomsterna för de röstberättigade i hela landet, som hörde till den högsta inkomstdecilen, var minst 39 656 euro, i de granskade områdena var motsvarande inkomster 38 413 euro per år. Inkomsterna för de röstberättigade som hörde till den lägsta inkomstdecilen var högst 9 356 euro i hela landet och 9 249 euro per år i områdena. (Tabell 4.)

Tabell 4. De nedre gränserna för de röstberättigades inkomstdeciler 2019, euro

Decil	Alla röstberättigade	Röstberättigade i områden
Decil 1	0	0
Decil 2	9 357	9 250
Decil 3	13 136	13 068
Decil 4	15 724	15 600
Decil 5	18 439	18 210
Decil 6	21 491	21 173
Decil 7	24 549	24 189
Decil 8	27 735	27 291
Decil 9	31 980	31 337
Decil 10	39 656	38 413

På hela landets nivå är inverkan av inkomster på förhandsröstningen sammantaget inte så stor. I den lägsta inkomstdecilen är förhandsröstningen relativt sett lägre än i de högre inkomstdecilerna. Fr.o.m. den andra inkomstdecilen sker det inga stora förändringar i omfattningen av förhandsröstningen, andelen förhandsröstande varierar i dessa klasser mellan 35,2 och 41,1 procent av de röstberättigade. (Figur 5.)

När man granskar alla som röstat i områdena är inverkan av inkomster på valdeltagandet betydligt tydligare. I de högre inkomstklasserna är det i regel vanligare att förhandsrösta än i de lägre. Av dem som hör till den högsta inkomstdecilen röstade totalt 87,1 procent. Däremot stannade valdeltagandet i den lägsta inkomstdecilen på 57,7 procent. Skillnaden mellan valdeltagandet för låg- och höginkomsttagare var sålunda över 29 procentenheter. (Figur 5.)

Figur 5. Andelen väljare av röstberättigade efter inkomstdecil i riksdagsvalet 2019, %

De röstberättigades yrken granskas med hjälp av yrkesklassificeringen. I materialet är uppgiften om yrke från år 2016. Yrket härleds under årets sista dag för personer som enligt huvudsaklig verksamhet är sysselsatta. För röstberättigade i riksdagsvalet 2019 hittas yrkesuppgiften i hela materialet för omkring 2 100 000 röstberättigade. I de granskade områdena finns motsvarande uppgift för ungefär 870 000 röstberättigade.

Valdeltagandet hos alla sådana röstberättigade som det finns yrkesuppgift om i materialet var 75,8 procent i områdena. Sett till yrkesgrupp var valdeltagandet högst bland specialister, 88,9 procent. Valdeltagandet var över 80 procent också hos chefer, soldater, experter samt jordbrukare och skogsarbetare. Valdeltagandet var lägre än i genomsnitt i olika arbetstagargrupper. (Figur 6.)

Sett till yrkesgrupp var valdeltagandet lägst i gruppen övriga arbetstagare, där det stannade på 61,8 procent, dvs. 14 procentenheter under medeltalet för yrkesgrupperna. Klassen övriga arbetstagare innehåller assisterande eller rutinmässiga uppgifter eller uppgifter som inte kräver mycket utbildning.

Figur 6. Andelen väljare av röstberättigade efter yrkesgrupp i riksdagsvalet 2019, %

Utländsk bakgrund

De röstberättigades och väljarnas bakgrund granskas med hjälp av språk och härkomst. Valdeltagandet bland personer som talar ett inhemskt språk som modersmål var högre bland väljare i områden än bland alla röstberättigade. Av de finsk- och samiskspråkiga röstade 0,4 procentenheter fler och av de svenskspråkiga 7,4 procentenheter fler än av alla röstberättigade.

I riksdagsvalet är rösträtten knuten till medborgarskap, dvs. det finns färre röstberättigade som talar ett annat språk än ett inhemskt språk som modersmål än t.ex. i kommunalvalet. Av alla röstberättigade uppgick de finskspråkiga till 92,2 procent, de svenskspråkiga till 5,3 procent och personer med ett annat språk till 2,5 procent. I områden om vilka uppgift om alla väljare erhölls talade 93,9 procent finska som modersmål, 4,1 procent svenska och 2,0 procent andra språk. Andelen samiskspråkiga personer var i båda fallen 0,03 procent.

Tabell 5. Andelen väljare av röstberättigade efter kön och språk i riksdagsvalet 2019, %

Kön	Totalt		Finska, samiska		Svenska		Annat språk
	Förhands- röstande, hela landet	Alla väljare, områden	Förhands- röstande, hela landet	Alla väljare, områden	Förhands- röstande, hela landet	Alla väljare, områden	Förhands- röstande, hela landet	Alla väljare, områden
Totalt	36,5	71,4	37,3	71,8	32,5	78,8	16,1	40,0
Män	34,3	70,1	35,1	70,4	29,9	77,4	16,2	39,6
Kvinnor	38,6	72,6	39,5	73,0	35,1	80,1	16,1	40,3

Valdeltagandet bland personer med främmande språk som modersmål var klart mindre än bland personer som talar ett inhemskt språk som modersmål. Av alla röstberättigade med ett främmande språk som modersmål förhandsröstade i hela landet 16,1 procent. På motsvarande sätt röstade 40,0 procent av alla röstberättigade med ett främmande språk i områdena, vilket var över 31 procentenheter lägre än nivån för alla röstberättigade. (Tabell 5.)

En noggrannare granskning av valdeltagandet i språkgrupperna visar att det högsta valdeltagande som beräknats på basis av alla röster i områdena fanns bland personer med svenska som modersmål (78,8 %). Valdeltagandet bland finsk- och samiskspråkiga var på motsvarande sätt 71,8 procent. I figur 7 har de språkgrupper utvalts som till antalet är de största i de områden gällande vilka också uppgifter om valdagsröstning erhölls. Enligt denna avgränsning var valdeltagandet störst bland tyskspråkiga personer av dem med främmande språk, dvs. 74,5 procent av de röstberättigade. Av övriga grupper med främmande språk som modersmål var valdeltagandet bland dem som talar engelska, spanska, somaliska och estniska som modersmål högre än 50 procent. (Figur 7.)

Figur 7. Andelen väljare av röstberättigade efter språkgrupp i riksdagsvalet 2019, %

Sett till åldersgrupp och härkomst var valdeltagandet bland unga lägre än i äldre åldersgrupper såväl bland personer med finländsk bakgrund som bland dem med utländsk bakgrund. Detta syns både bland de förhandsröstande i hela landet och bland alla väljare i områden. Ifråga om alla väljare i områdena var skillnaden mellan personer med finländsk bakgrund och personer med utländsk bakgrund nästan 31 procentenheter. Valdeltagandet bland dem med utländsk bakgrund stannar under 35 procent i åldersgruppen 18–34 år. Över hälften av dem med utländsk bakgrund röstade bara i åldersgrupperna som fyllt 65 år. (Tabell 6.)

Tabell 6. Andelen väljare av röstberättigade efter härkomst och ålder i riksdagsvalet 2019, %

Ålders- grupp	Hela befolkningen		Med finländsk bakgrund		Med utländsk bakgrund
	Förhands- röstande, hela landet	Alla väljare, i områden	Förhands- röstande, hela landet	Alla väljare, i områden	Förhands- röstande, hela landet	Alla väljare, i områden
Totalt	36,5	71,4	37,1	72,0	17,0	41,2
18-24	25,3	55,2	25,8	55,9	12,8	30,0
25-34	26,8	62,9	27,3	63,8	13,4	33,6
35-44	25,5	71,7	26,0	72,8	13,3	39,3
45-54	30,0	74,9	30,5	75,6	15,7	44,9
55-64	41,6	78,7	42,1	79,1	20,8	48,4
65-74	54,5	82,0	54,7	82,2	31,4	59,8
75-	48,6	67,5	48,7	67,6	37,4	57,1

Källa: Riksdagsvalet 2019, översikt över valdeltagandet i riksdagsvalet, Statistikcentralen

Förfrågningar: Sami Fredriksson 029 551 2696, vaalit@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma

---

Uppdaterad 24.5.2019