Förstasidan > Statistik > Offentliga sektorns underskott och skuld > 2008 > Faktorer som påverkar utvecklingen av EMU-skulden, miljarder euro 1)

Faktorer som påverkar utvecklingen av EMU-skulden, miljarder euro ¹⁾

	2005	2006	2007*	2008*
A Den offentliga sektorns rapporterade nettoutlåning med motsatt förtecken	-4,4	-6,7	-9,4	-8,2
B Den offentliga sektorns nettoanskaffning av finansiella tillgångar, konsoliderade (plustecken = ökning)	2,4	7,4	8,5	8,1
B.1 Inlåning	-0,4	1,2	0,6	0,8
B.2 Placeringar i andra värdepapper än aktier	1,9	0,9	-1,0	3,4
B.3 Kreditgivning	0,1	0,5	-0,1	3,5
B.4 Aktieplaceringar	1,4	4,7	7,9	0,4
B.5 Övriga finansiella tillgångar	-0,6	0,1	1,0	0,0
C Nettoskuldsättning utanför EMU-skulden, konsoliderad	-0,6	0,0	-0,3	1,0
D Valutakurseffekt	0,0	0,0	-0,7	-0,1
E Övriga (redovisning av räntor enligt periodiseringsprincipen, emissions- och kapitalvinster/-förluster på skuld, statistisk avvikelse)	0,7	-0,6	-0,5	-1,0
Förändring av EMU-skulden = A+B+C+D+E (plusförtecken anger ökning av skulden)	-1,9	0,0	-2,5	-0,2

1) Preliminär uppgift*
Tabellen innehåller uppgifter om faktorer som påverkar utvecklingen av EMU-skulden under de fyra föregående åren. Offentliga sektorns skuldsättning och förändringar i skuldsättningen påverkas även av flera andra faktorer än underskotten. Tabellen visar hur såväl underskott som andra faktorer bidrar till utvecklingen av EMU-skulden.
I tabellen ser man hur mycket den offentliga sektorn investerade i finansiella tillgångar, hur stora förändringar som skedde i skulder (transitoriska skulder o.dyl.) som inte ingår i EMU-skulden samt i hur hög grad utvecklingen av EMU-skulden påverkades av valutakurser och andra bokföringsmässiga skillnader under de senaste fyra åren. Bokföringsmässiga skillnader uppstår i de flesta fall på grund av periodisering av räntor, emission av skuldebrev eller bokföring av vinster och förluster vid förtida amorteringar.
Nettoutlåning (A) enligt nationalräkenskaperna anges med motsatt förtecken i tabellen; de senaste årens överskott (positiva nettoutlåning) har minskat behovet av upplåning. Summan av posterna A–E ger förändringen av offentliga sektorns EMU-skuld under året. Poster med positivt förtecken får skulden att öka. Eftersom EMU-skulden beskriver den offentliga sektorns skuld till övriga sektorer har alla poster statistikförts i konsoliderad form, dvs. efter det att den offentliga sektorns interna fordringar och skulder har dragits av.
EMU-skulden täcker inte alla finansiella fordringar som upptas i ENS95. I punkt C i tabellen anges hur finansiella derivat, handelskrediter och transitoriska skulder inverkar på utvecklingen av EMU-skulden. Övriga faktorer (E) som inverkar på den rapporterade skuldutvecklingen är bl.a. kapitalförluster i samband med skuldkonversion, skillnader på grund av användning av kontant- respektive prestationsprincipen samt eventuella statistiska differenser mellan nationalräkenskapernas sektorkonton och finansieringskonton.
Uppgifterna baserar sig på tabellerna 3A-3E i EDP-rapporten.

Källa: Den offentliga sektorns underskott och bruttoskuld enligt EMU-kriterier 2008, .Statistikcentralen

Förfrågningar: Mika Sainio (09) 1734 2686, Matti Okko (09) 1734 3341, rahoitus.tilinpito@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Ari Tyrkkö

---

Uppdaterad 30.09.2009