Förstasidan > Statistik > Den offentliga sektorns utgifter efter ändamål > 2011 > 1. Översikt över offentliga utgifter efter ändamål (översikten har lagts till 18.3.2013)

1. Översikt över offentliga utgifter efter ändamål (översikten har lagts till 18.3.2013)

De konsoliderade totala utgifterna inom den offentliga sektorn ökade med 4,6 procent år 2011. Utgifterna i förhållande till BNP minskade emellertid, eftersom den nominella bruttonationalprodukten ökade snabbare än de offentliga utgifterna. Totalutgifterna uppgick till 104,3 miljarder euro, 55,0 procent i förhållande till BNP. Året innan var BNP-förhållandet 55,8 procent. Utgifterna ökade med 4,6 miljarder euro från året innan.

Den största ändamålsgruppen var socialt skydd, där utgifterna uppgick till 44,9 miljarder euro. De näst största ändamålsgrupperna var hälso- och sjukvård (14,8 miljarder euro), allmän offentlig förvaltning (13,9 md euro) och utbildning (12,1 md euro). Från år 2010 ökade socialskyddsutgifterna mest.

Ändamålsgruppen socialt skydd är indelad i nio undergrupper. Den största av dessa är ålderdom, där utgifterna uppgick till 21,7 miljarder euro. Den var samtidigt den undergrupp som ökade mest år 2011. Utgifterna inom ändamålsgruppen ålderdom består främst av pensioner. Av undergrupperna inom socialt skydd hänfördes näst mest utgifter till sjukdom och funktionshinder (9,1 md euro) och tredje mest till familj och barn (5,3 md euro). Utgifterna för arbetslöshet minskade med 0,5 miljarder euro och uppgick till 3,9 miljarder euro år 2011.

1.1 Utgifterna i förhållande till bruttonationalprodukten har varierat

De totala utgifterna i förhållande till BNP har varierat något under de senaste 20 åren. År 1991 var alla utgifter i förhållande till BNP 57,1 procent och år 2001 var de 48,0 procent. Utgifterna i förhållande till BNP ökade kraftigt år 2009, men har minskat efter det. Socialt skydd har varit den klart största ändamålsgruppen under hela granskningsperioden. Utgifter som riktats till näringslivsfrågor har minskat mest i förhållande till BNP, med 2,6 procentenheter från år 1991. Jämfört med år 2001 låg de dock på samma nivå. Hälso- och sjukvårdsutgifterna i förhållande till BNP har ökat med 1,1 procentenheter jämfört med år 1991 och med 1,9 procentenheter jämfört med år 2001.

Figur 1. De totala utgifterna inom den offentliga sektorn efter ändamål i förhållande till BNP åren 1991, 2001 och 2011

1.2 Ändamålen inom den offentliga sektorns undersektorer avviker från varandra

Den offentliga sektorn är indelad i tre sektorer: statsförvaltningen, lokalförvaltningen och socialskyddsfonderna som omfattar arbetspensionsanstalterna och de övriga socialskyddsfonderna. Med lokalförvaltningen avses främst kommuner och samkommuner. Ändamålsstrukturerna är olika inom sektorerna.

Utgifterna inom den offentliga sektorns undersektorer kan granskas som icke-konsoliderade eller konsoliderade. Då utgifterna konsolideras elimineras löpande transfereringar, kapitaltransfereringar och kapitalutgifter mellan undersektorerna. Vanligtvis granskas den offentliga sektorns totala utgifter sammanlagt som konsoliderade och undersektorernas utgifter som icke-konsoliderade.

Då man granskar icke-konsoliderade totala utgifter, är utgifterna störst inom statsförvaltningen. År 2011 ökade statsförvaltningens icke-konsoliderade utgifter med 2,2 procent. De största ändamålsgrupperna inom staten är socialt skydd och allmän offentlig förvaltning. Mätt med konsoliderade utgifter är statsförvaltningen bara den tredje största sektorn, eftersom den gör stora transfereringar till andra offentliga sektorer.

Sett till icke-konsoliderade totala utgifter är lokalförvaltningen den näst största sektorn. År 2011 ökade sektorns utgifter med 5,7 procent. Största delen av lokalförvaltningens utgifter hör till ändamålsgruppen hälso- och sjukvård. Näst störst är utgifterna inom socialt skydd och utbildning.

Undersektorn socialskyddsfonder är den minsta undersektorn sett till icke-konsoliderade utgifter. År 2011 ökade sektorns icke-konsoliderade utgifter med fem procent. Merparten av dess utgifter är utgifter med anknytning till socialt skydd. Största delen av dessa utgifter är sociala förmåner andra än in natura. En liten del av utgifterna hänför sig till studier och hälso- och sjukvård.

1.3 Utgiftsstrukturerna olika inom ändamålsgrupperna

De totala utgifterna inom den offentliga sektorn är i statistiken också indelade i utgiftsslag enligt nationalräkenskaperna. Viktigast av dessa är löntagarersättningar, insatsförbrukning, sociala förmåner andra än in natura och sociala naturaförmåner, bruttoinvestering, kapitaltransfereringar och löpande transfereringar samt kapitalutgifter.

Figur 2. Utgiftsslagens andelar av den offentliga sektorns konsoliderade totala utgifter efter ändamål år 2011

Strukturerna av ändamålsgruppernas totala utgifter varierar mycket mellan ändamålen (Figur 2). Löntagarersättningarna är det mest betydande utgiftsslaget inom ändamålen övrigt samhällsskydd och rättsskipning, utbildning samt hälso- och sjukvård. Insatsförbrukningen, dvs. köpta varor och tjänster, är särskilt stor inom ändamålen försvar, allmän offentlig förvaltning och hälso- och sjukvård.

Av utgifterna inom socialt skydd består största delen av sociala förmåner andra än in natura och sociala naturaförmåner. Subventionerna utgör en betydande del av ändamålen inom näringslivsfrågor samt inom bostadsförsörjning och samhällsutveckling. Skuldtransaktioner avseende offentliga sektorn och kapitalutgifter hör till ändamålsgruppen allmän offentlig förvaltning.

Källa: Nationalräkenskaper, Statistikcentralen

Förfrågningar: Jukka Hytönen 09 1734 3484, skt.95@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Leena Storgårds

---

Uppdaterad 31.1.2013