Begrepp och definitioner
- Konsumenternas förtroendeindikator
I konsumenternas förtroendeindikator koncentreras konsumenternas syn och förväntningar på den ekonomiska utvecklingen. Förtroendeindikatorn beräknas som ett genomsnitt av delfaktorernas nettotal. Delfaktorerna är: egen ekonomi nu, egen ekonomi om ett år, Finlands ekonomi om ett år och konsumentens användning av pengar på kapitalvaror inom 12 månader. Förtroendeindikatorn kan variera mellan –100 och +100. Ju större tal, desto ljusare syn på ekonomin.
- Konsumenternas köpplaner
I statistiken Konsumenternas förtroende utreds konsumentens planer på att använda pengar för olika ändamål. Måttenheten är ”procent av konsumenterna”:
-köp av ny eller begagnad personbil inom 12 månader
-köp av bostad eller byggande av hus inom 12 månader
-grundläggande renovering av bostaden inom 12 månader
-anskaffningar under följande 6 månader: fritidsbostad, heminredning, hushållsmaskiner, hemelektronik, hobby- och sportredskap, andra fortskaffningsmedel än bil, semesterresa i Finland, utrikes semesterresa.- Konsumenternas planer på att ta lån
I statistiken Konsumenternas förtroende utreds konsumentens planer på att ta lån inom 12 månader. Måttenheten är ”procent av konsumenterna”.
- Konsumenternas syn på ekonomin
I statistiken Konsumenternas förtroende utreds konsumentens personliga åsikter om och förväntningar på ekonomin. Måttenheten är ”procent av konsumenterna”.
-konsumentens egen ekonomi nu och om12 månader
-Finlands ekonomi nu och om12 månader
-den allmänna arbetslösheten om 12 månader
-risken för att själv råka ut för arbetslöshet just nu
-förändringen av konsumentpriserna nu och om 12 månader
-tidpunktens lämplighet för att spara, ta lån och köpa kapitalvaror just nu
-konsumentens penningsituation just nu
-konsumentens möjligheter att spara inom 12 månader
-konsumentens användning av pengar på kapitalvaror inom 12 månader.- Personens hushåll
Till personens hushåll räknas de personer som bor och äter eller annars använder sina inkomster tillsammans med intervjupersonen. Hushållens storlek kan variera från enpersonshushåll till t.ex. hushåll som består av flera generationer och har många medlemmar.
Till samma hushåll kan man också räkna personer som en stor del av tiden bor på annan adress, om de har gemensam ekonomi. Sådana personer är t.ex.
-personer som bor på annan ort på grund av arbete om de deltar i hushållets inkomstförvärv
-personer som utför bevärings- eller civiltjänst
-personer som tillfälligt vårdas på sjukhus
-t.ex. studerande som bor på annan ort, om de omfattas av samma inkomstanvändning.I samma bostad kan det dock också bo personer som inte hör till samma hushåll. De använder sina inkomster själva och bildar på så sätt ett eget hushåll. Sådana är t.ex.
-underhyresgäster, hemhjälpar och inackorderade
-fosterhemsbarn när fosterhemsverksamheten är yrkesmässig och arrangemanget inte är avsett att vara permanent
-t.ex. studerande som bor i kollektivbostäder om de inte är gifta eller sambor.
Finlands officiella statistik (FOS):
Konsumenternas förtroende [e-publikation].
ISSN=2669-8870. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 27.12.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/kbar/kas_sv.html