Denna statistik har lagts ned.
Statistiska uppgifter om detta ämne publiceras i samband med en annan statistikgren.
Statistiska uppgifter om detta ämne publicerade efter 5.4.2022.
Publicerad: 23.4.2009
Konsumentbarometern efter landskap, 1:a kvartalet 2009:
Lågt förtroende för ekonomin i allmänhet, men fortsatt förtroende
för den egna ekonomin
Konsumenternas förtroendeindikator på plus bara i Södra Savolax
Finländska konsumenters förtroende för ekonomin blev något bättre under det första kvartalet, men var i hela landet i genomsnitt fortfarande en aning på minus. Förtroendeindikatorns värde var i hela landet -3,1. Förtroendet var något på plus, +1,9, bara i Södra Savolax. Mest pessimistiska var konsumenterna i Norra Karelen (-7), Satakunta och Kajanaland (-6) samt i Östra Nyland, Mellersta Finland, Päijänne Tavastland, Lappland och i Södra Österbotten (-5). Inte lika pessimistiska som på andra håll var man i Kymmenedalen (-0), Mellersta Österbotten och Österbotten (-1) samt i Norra Österbotten, Nyland och Norra Savolax (-2).
Värdet för förtroendeindikatorn steg från föregående kvartal med 0,6 punkter i hela landet. Förtroendet för ekonomin blev bättre i tio landskap och sämre i nio landskap. Förtroendet förbättrades mest i Mellersta Österbotten, Södra Savolax och Österbotten (ungefär +8 punkter) samt i Egentliga Tavastland och i Kymmenedalen (+5 punkter). Förtroendet försvagades mer än i övriga landskap i Satakunta (-5 punkter), Mellersta Finland, Norra Karelen, Lappland och i Östra Nyland (-3 punkter).
Förtroendeindikatorns långtidsmedelvärde (13,5 år) var i hela landet 13,1. De högsta medelvärdena mättes i Nyland (15,9), Kymmenedalen (13,8) och Österbotten (13,4), medan de lägsta mättes i Norra Karelen (9,8), Kajanaland (10), Lappland (10,3) och Södra Österbotten (10,8). Medelvärdet för övriga landskap låg inom två punkter, mellan 11,5 och 13,1.
Under det första kvartalet år 2009 låg konsumenternas förtroendeindikator i hela landet 16,2 punkter under långtidsmedelvärdet. Förtroendet för ekonomin var i alla landskap under långtidsmedelvärdet för landskapet. I Mellersta Finland, Päijänne-Tavastland och Nyland låg man mest efter medeltalet (ungefär 18 punkter).
Uppgifterna framgår av Statistikcentralens konsumentbarometer efter landskap. För barometern intervjuades i januari, februari och mars år 2009 sammanlagt 4 413 personer bosatta i Finland.
Konsumenternas förtroendeindikator och dess delfaktorer i nettotal efter landskap*)
Landskap |
1:a kvart. 2009 |
1:a kvart. 2009 |
1:e kvart. 2009 |
1:a kvart. 2009 |
1:a kvart. 2009 |
4:e kvart. 2008 |
Medeltal 10/1995- 3/2009 |
Egen ekonomi, kommande 12 mån. | Sparmöjligheter, kommande 12 mån. | Finlands ekonomi, kommande 12 mån. | Arbetslöshet, kommande 12 mån. | Förtroendeindikatorn | Förtroendeindikatorn | Förtroendeindikatorn | |
Nyland | 5,2 | 51,0 | -15,1 | -48,6 | -1,9 | -1,0 | 15,9 |
Egentliga Finland | 3,6 | 47,7 | -15,0 | -49,5 | -3,3 | -6,3 | 12,3 |
Satakunta | -1,0 | 41,2 | -17,5 | -46,3 | -5,9 | -0,4 | 11,5 |
Egentliga Tavastland | 5,8 | 42,9 | -14,8 | -50,2 | -4,1 | -9,4 | 13,0 |
Birkaland | 1,0 | 44,1 | -16,0 | -45,8 | -4,2 | -4,5 | 12,9 |
Päijänne-Tavastland | 1,5 | 43,9 | -16,6 | -50,2 | -5,3 | -6,4 | 12,5 |
Kymmenedalen | 2,6 | 48,1 | -8,3 | -44,2 | -0,4 | -5,7 | 13,8 |
Södra Karelen | 1,3 | 46,5 | -18,1 | -45,9 | -4,1 | -3,9 | 12,3 |
Södra Savolax | 3,9 | 56,4 | -6,8 | -45,8 | 1,9 | -6,5 | 11,7 |
Norra Savolax | 5,0 | 47,7 | -16,4 | -44,7 | -2,1 | -5,8 | 12,1 |
Norra Karelen | 3,0 | 40,3 | -20,5 | -49,4 | -6,6 | -3,5 | 9,8 |
Mellersta Finland | 5,1 | 37,0 | -16,0 | -47,5 | -5,3 | -2,1 | 12,7 |
Södra Österbotten | 2,0 | 44,6 | -16,6 | -49,1 | -4,8 | -4,1 | 10,8 |
Österbotten | 0,7 | 54,8 | -14,0 | -47,0 | -1,4 | -9,1 | 13,4 |
Mellersta Österbotten | 3,0 | 54,3 | -15,7 | -44,7 | -0,8 | -9,3 | 12,2 |
Norra Österbotten | 4,3 | 47,7 | -14,4 | -44,3 | -1,7 | -3,1 | 13,1 |
Kajanaland | -0,2 | 30,9 | -9,3 | -44,6 | -5,8 | -4,6 | 10,0 |
Lappland | 1,2 | 39,2 | -14,8 | -45,1 | -4,9 | -1,9 | 10,3 |
Östra Nyland | -0,3 | 41,3 | -11,9 | -50,3 | -5,3 | -2,6 | 11,5 |
Hela landet | 3,3 | 46,7 | -15,0 | -47,4 | -3,1 | -3,7 | 13,1 |
Medeltal 10/1995- |
9,2 | 35,9 | 3,9 | 3,5 | 13,1 | 13,1 | |
Nettotalet
erhålls genom att den procentuella andelen nekande svar viktas och
subtraheras från den procentuella andelen jakande svar på en
fråga. Konsumenternas förtroendeindikator beräknas som ett genomsnitt av fyra nettotal för de kommande 12 månaderna: den egna ekonomin och Finlands ekonomi, arbetslösheten och hushållens möjligheter att spara. Nettotalen och förtroendeindikatorn kan variera mellan -100 och 100. En positiv siffra innebär en optimistisk syn och en negativ siffra en pessimistisk syn på ekonomin. |
*) På grund av det ringa antalet intervjuer är uppgifterna
om Östra Nyland, Kajanaland, Mellersta Österbotten och speciellt
Åland inte lika tillförlitliga som uppgifterna om de övriga
landskapen. Uppgifterna om Åland anges inte på grund av den stora
slumpmässiga variationen.
Konsumenternas förtroendeindikator efter landskap, 1:a kvartalet 2009
Förändring av konsumenternas förtroendeindikator från föregående kvartal efter landskap, 1:a kvartalet 2009
Långtidsmedelvärde för konsumenternas förtroendeindikator efter landskap (medeltal för perioden 10/1995-3/2009)
Förtroendeindikatorns avvikelse från långtidsmedelvärdet efter landskap, 1:a kvartalet 2009 (medeltal 10/1995-3/2009)
Konsumenternas förtroendeindikator 2003-2009
Konsumenternas förtroende för den egna ekonomin fortfarande starkt
Konsumenternas förtroende för den egna ekonomin mäts med hjälp av konsumenternas mikroindikator. Mikroindikatornberäknas som ett genomsnitt av tre nettotal: konsumenternas syn på den egna ekonomiska situationen om 12 månader, hushållets möjligheter att spara under de följande 12 månaderna samt hushållets penningsituation vid intervjutidpunkten.
Mikroekonomiindikatorn var i genomsnitt +27,2 i hela landet under det första kvartalet år 2009. Indikatorn steg med 0,7 punkter från föregående kvartal och var i hela landet 2,7 punkter över långtidsmedelvärdet. Mikroekonomiindikatorn var bättre än långtidsmedelvärdet i 16 landskap och sämre i 3 landskap. De landskap som klarade sig bäst i den här jämförelsen var Södra Savolax (+12), Mellersta Österbotten (+9), Norra Savolax och Österbotten (+6) samt Egentliga Finland, Södra Österbotten och Norra Österbotten (+5). I Kajanaland (-2,1), Mellersta Finland (-1) och Östra Nyland (-0,2) låg man under långtidsmedelvärdet.
Konsumenternas mikroekonomiindikator efter landskap, 1:a kvartalet 2009
Förändring av konsumenternas mikroekonomiindikator från föregående kvartal efter landskap, 1:a kvartalet 2009
Långtidsmedelvärde för konsumenternas mikroekonomiindikator efter landskap (medeltal för perioden 10/1995-3/2009)
Mikroekonomiindikatorns avvikelse från långtidsmedelvärdet efter landskap, 1:a kvartalet 2009 (medeltal 10/1995-3/2009)
Källa: Konsumentbarometern efter landskap 2009, 1:a kvartalet. Statistikcentralen
Förfrågningar: Pellervo Marja-aho (09) 1734 3349, kuluttaja.barometri@stat.fi
Ansvarig statistikdirektör: Ari Tyrkkö
Senast uppdaterad 23.4.2009
Finlands officiella statistik (FOS):
Konsumentbarometern landskapsvis [e-publikation].
1:a kvartalet 2009. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 28.12.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/kbarm/2009/01/kbarm_2009_01_2009-04-23_tie_001_sv.html