Förstasidan > Statistik > Konsumentprisindex > 2013 > januari > 1. Beräkningsmetoderna för konsumentprisindexet har reviderats (översikten har lagts till 21.2.2013)

1. Beräkningsmetoderna för konsumentprisindexet har reviderats (översikten har lagts till 21.2.2013)

Statistikcentralen har reviderat beräkningsmetoderna för konsumentprisindexet. I indexet börjar man använda ett årligt kedjeindex med vikter som varierar efter säsong. Bakgrunden till revideringen är en övergång till metoder som är enhetliga med metoderna för det harmoniserade konsumentprisindexet. År 2010 är fortfarande basår för konsumentprisindexet.

I indexet följer man utvecklingen av priserna på de representativa produkterna. Genom att produkter och vikter årligen byts ut säkerställer man att produkterna är bättre representerade i indexet. Tidigare har konsumentprisindexets viktstruktur reviderats med fem års mellanrum. Föregående revidering gjordes vid början av år 2011, då ett större antal produkter byttes ut. Nu inkluderades som nya produkter i indexet t.ex. snacks, klädtyg och underhåll och reparation av underhållningselektronik. TV-licensen ingår inte längre i indexet efter att den blev en direkt skatt. Denna ändring inverkar inte på indexutvecklingen.

1.1. Viktstrukturen motsvarar konsumtionen för år 2012

Viktstrukturen för konsumentprisindexet 2010=100 under år 2013 baserar sig på uppgifterna i nationalräkenskaperna för år 2011, som har uppdaterats för att motsvara värdet av den privata konsumtionen år 2012. År 2012 uppgick den privata konsumtionen enligt konsumentprisindexet till 93,4 miljarder euro, år 2010 var värdet 83,3 miljarder euro i löpande priser. Under det tidigare basåret 2005 var värdet av konsumtionen 70,4 miljarder euro och under år 2000 var motsvarande konsumtion 56,5 miljarder euro.

I fortsättningen revideras alltså viktstrukturen årligen med hjälp av nationalräkenskapernas siffror från två år tidigare och andra aktuellare uppgifter om konsumtionsandelarna. Den nya viktstrukturen tas alltid i bruk fr.o.m. indexet för januari.

Figur 1. Jämförelse av viktstrukturen för konsumentprisindexen 2010=100, 2005=100 och 2000=100, procent

Den största ändringen i viktstrukturen från år 2010 till år 2013 är minskningen av viktandelen för boendegruppen. Detta innebär att förändringar i priserna på produkterna i denna grupp inverkar mindre än tidigare på konsumentprisindexet. På motsvarande sätt gäller att då viktandelarna för livsmedel och transport ökar inverkar prisförändringar i dessa produktgrupper mer än tidigare på förändringar av konsumentprisindexet.

Även i sådana fall att konsumtionsandelen är oförändrad eller t.o.m minskar, kan konsumtionsvolymen för en produkt ha ökat då priserna har sjunkit. Till exempel konsumtionen av mobiltelefoner ökade från år 2005 till år 2010, men priserna sjönk samtidigt i betydande grad, vilket innebar att deras viktandel minskade i hela indexet. Från år 2010 till år 2012 fortsatte priserna på mobiltelefoner att sjunka, men antalet köpta telefoner ökade betydligt så att deras vikt i totalindexet ökade. Minskningen av antalet fasta telefoner och billigare mobiltelefontjänster bidrog mest till att hela gruppens viktandel minskade.

Figur 2. Förändringar i volymen av den privata konsumtionen 2010–2012 i 2012 års priser

I figur 2 visas förändringar i volymen av den privata konsumtionen från år 2010 till år 2012 enligt konsumentprisindexets huvudgrupper i 2012 års priser. Även om volymen av hälsovård enligt figur 2 har ökat med nästan 12 procent från år 2010 till år 2012, har det just inte skett några förändringar i den aktuella gruppens totalvikt på grund av en nedgång i priserna.

Eftersom konsumentprisindexet beskriver den rena prisförändringen, syns också kvalitetsförbättringar i figur 2 som en volymökning. Om konsumenterna t.ex. köper lika många datorer som tidigare och priserna är desamma som förut, men kvaliteten på datorer har förbättrats sjunker deras index i konsumentprisindexet. Detta syns som en volymförändring i granskningen av konsumtionsstrukturen.

1.2. Behandlingen av säsongsprodukter ändras

I beräkningen av konsumentprisindexet har alla produkter tidigare ingått månatligen med den vikt som motsvaras av årsförsäljningen. Indexen för säsongsprodukter, t.ex. vinterkläder, har i slutet av säsongen efter realisationssäsongen återförts till den nivå som de hade före realisationsförsäljningen. Utanför säsongen har indexen ingått i beräkningen med egna vikter.

Fr.o.m. början av år 2013 kommer de s.k. säsongsprodukternas vikt, t.ex. sommar- och vintersportartiklar, att variera enligt säsong. Efter realisationssäsongen återförs indexet till nivån före realisationsförsäljningen, produkten får vikten noll och eurobeloppet fördelas på övriga produkter i samma grupp. Metoden har beskrivits närmare i Europeiska kommissionens förordning (EG) nr 330/2009, artikel 2, punkt 6 ”säsongsbundet undergruppsvägt index”.

Metodförändringen gäller konsumentprisindexets produktgrupper 01.1.6 Frukt och bär, 03.1.2 Klädesplagg, 03.1.3 Övriga klädesplagg och tillbehör till klädesplagg, 03.2.1 Skodon, 07.2.1 Reservdelar och tillbehör för persontransportmedel samt 09.3.2. Utrustning för idrott, camping och friluftsliv. Eftersom säsongsprodukternas vikt i konsumentprisindexet är relativt liten, har metodförändringen inte någon inverkan på inflationstalen. Metoden har varit i bruk i det harmoniserade konsumentprisindexet sedan början av år 2012.

1.3. Revideringen bryter inte levnadskostnadsindexets tidsserie

De senaste konsumentprisindexen lämpar sig för granskningar på kort sikt. Levnadkostnadsindex 1951:10 =100 är en lång tidsserie som med hjälp av kedjning beräknats på basis av det senaste konsumentprisindexet (för närvarande konsumentprisindexet 2010=100). Det utvecklas därför på samma sätt som konsumentprisindexet.

Många hyror, både hyror för bostads- och affärslägenheter och för arrenden, är i allmänhet bundna till levnadskostnadsindex. Levnadskostnadsindexet är det mest praktiska ur användarens synvinkel, eftersom indexrevideringarna inte bryter serien och indextalet för levnadskostnadsindexet publiceras varje månad samtidigt som konsumentprisindexet.

1.4. De harmoniserade konsumentprisindexen var oförändrade

De metodförändringar som nu gjorts i det nationella konsumentprisindexet infördes i det harmoniserade konsumentprisindexet och i det harmoniserade konstantskatteindexet redan vid början av år 2012.

Europeiska unionens medlemsstater producerar utöver det nationella indexet ett harmoniserat konsumentprisindex (Harmonised Index of Consumer Prices). På basis av dem räknar EU:s statistikbyrå Eurostat genom vägning ut index på EU- och Euroområde (European Index of Consumer Prices och Monetary Union Index of Consumer Prices). På det harmoniserade konsumentprisindexet tillämpas EU:s rättsakter.

Det huvudsakliga ändamålet med det harmoniserade konsumentprisindexet är att kunna jämföra inflationen i de olika EU-länderna. Europeiska centralbanken använder ett harmoniserat konsumentprisindex som inflationsmätare i sin penningpolitik.

Figur 3. Viktstrukturerna i det harmoniserade konsumentprisindexet 2005=100 åren 2011–2013, procent

Finlands harmoniserade konsumentprisindex baserar sig på samma vikt- och prisuppgifter som det nationella konsumentprisindexet. De harmoniserade konsumentprisindexen utvecklas på ett annat sätt än det nationella konsumentprisindexet, eftersom deras produktsortiment är mindre. De harmoniserade konsumentprisindexens konsumtionsbegrepp omfattar inte ägarboende, penningspel, räntor eller avgifter av skattenatur. De täcker något under 90 procent av det nationella indexet.

Tabell 1. Poster i det nationella konsumentprisindexet som utelämnats från det harmoniserade konsumentprisindexet 2010=100 och deras viktandelar 2013

COICOP	Vara/grupp	Vikt i KPI, o/o
04.2	Ägarboende	7,90
07.2.4.2.1.1	Fordonsskatt	1,00
09.4.3.1.1.1	Penningspel	2,00
12.5.2.1.1.2	Brandförsäkring för egnahemshus	0,05
12.6.2.1.1.2	Räntor på konsumtionskrediter	1,10
Totalt utelämnats från HKPI		12,05

Källa: Konsumentprisindex, Statistikcentralen

Förfrågningar: Juhani Pekkarinen 09 1734 3476, Johanna Leivo 09 1734 3397, Mari Ylä-Jarkko 09 1734 3310, khi@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Leena Storgårds

---

Uppdaterad 21.2.2013