Antalet verksamma inom kulturyrken och -näringsgrenar ökade år 2018 från året innan

Korrigerad 10.6.2019 . Den korrigerande punkten är markerad med rött.

Antalet verksamma inom kulturyrken och -näringsgrenar ökade. Utvecklingen av sysselsättningen var gynnsam både inom samhällsekonomin och inom kulturbranscherna år 2018. Enligt Statistikcentralens arbetskraftsundersökning var sysselsättningen inom kulturnäringsgrenar år 2018 ungefär 117 000 och omkring 135 000 personer var verksamma inom kulturyrken. Sysselsättningen inom näringsgrenarna ökade med över sex procent från året innan och sysselsättningen inom kulturbranscherna med omkring sju procent. Man bör dock komma ihåg att arbetskraftsundersökningen är en urvalsundersökning och estimaten är förenade med osäkerhet. Konfidensintervallet är 95 % för estimaten +- 6 700 (Figur 1).

Figur 1. Sysselsättningen inom kulturnäringsgrenar och -yrken 2011–2018

Källa Statistikcentralen: Arbetskraftsundersökning

En anmärkningsvärt stor andel av yrkesverksamma inom kulturyrken arbetade som företagare. Sammanlagt 73 procent arbetade som löntagare och 27 procent som företagare, medan andelarna inom övriga yrken var 87 och 13 procent (Figur 2).

Av de yrkesverksamma inom kulturyrken hade bara 60 procent fast anställning medan motsvarande andel i andra yrken var 73 procent. Skillnaden förklaras med den stora andelen företagare. Inom kulturyrken var 13 procent visstidsanställda och resten, dvs. 27 procent, var företagare.

Figur 2. Varaktighet i anställningsförhållandena inom kulturyrken och andra yrken år 2018

Källa Statistikcentralen: Arbetskraftsundersökning

Inom kulturyrken var visstidsarbete betydligt vanligare än inom andra yrken. Inom kulturyrken arbetade 23 procent deltid, medan bara 16 procent av personer verksamma inom andra yrken arbetade deltid.

Arbetena inom kulturyrken är ofta snuttjobb av projektnatur och det är också vanligt att ha flera arbetsplatser samtidigt. År 2018 hade omkring 11 procent av personerna verksamma inom kulturyrken fler än en arbetsplats och och av personerna inom övriga yrken omkring sex procent.

Den genomsnittliga veckoarbetstiden för personer i huvudsyssla inom kulturyrken är något kortare än för personer verksamma i andra yrken. Den var 32 timmar för yrkesverksamma inom kulturyrken och nästan 36 timmar för yrkesverksamma inom övriga yrken.

Både i kulturyrken och -näringsgrenar finns det nästan lika många män som kvinnor totalt sett.

Mansdominerade yrken är t.ex. försäljnings- och marknadsföringschefer, sändnings- och AV-tekniker, musikinstrumentmakare och -stämmare, glasblåsare, -skärare, -slipare och -efterbehandlare, gravörer, etsare, tryckare, efterbehandlare och bokbinderiarbetare.

Enligt sysselsättningsstatistiken är kvinnodominerade yrken t.ex. arkivanställda och bibliotekspersonal, inredningsplanerare, danskonstnärer och koreografer samt lärare i konst- och färdighetsämnen( Sysselsatt arbetskraft i kulturyrken efter kön )

Av näringsgrenarna var bl.a. tryckning av dagstidningar och andra tidningar en mansdominerad näringsgren, medan översättning och tolkning var en kvinnodominerad.

De professionella kulturutövarna är högt utbildade. Av personer verksamma i kulturyrken hade 64 procent utbildning på högre nivå medan andelen i övriga yrken var bara 43 procent. Tjugoåtta procent av sysselsatta inom kulturyrken hade utbildning på mellannivå. Åtta procent saknade utbildning efter grundnivå (Figur 3).

Uppgifterna framgår av Statistikcentralens arbetskraftsundersökning och sysselsättningsundersökning.

Figur 3. Personer i huvudsyssla inom kulturyrken och andra yrken efter utbildningsnivå 2018 %

Arbetskraften och relativt arbetslöshetstal för personer med examen inom kultur

Arbetskraften med examen inom kultur har från år 2000 ökat till mer än det dubbla och var år 2017 sammanlagt 87 166. Också andelen arbetskraft med examen inom kultur av hela arbetskraften med examen har från år 2000 till år 2017 ökat från 2,1 procent till 3,8 procent.

Det relativa arbetslöshetstalet ett år efter examen bland dem som avlagt examen inom kulturbranschen har länge varit högre än det genomsnittliga arbetslöshetstalet för alla utbildningsområden. År 2017 sjönk det dock med tre procentenheter, en procentenhet mer än för alla utbildningsområden ( Kulturstatistikens tabelltjänst, Tabell 11.6. ).

Figur 4. Det relativa arbetslöshetstalet för utexaminerade inom kulturbranschen och inom alla utbildningsområden ett år efter utexaminering 2000–2017

Källa: Statistikcentralen, Utbildningsstatistik

År 2018 var antalet arbetslösa arbetssökande när det gäller yrken inom konstbranschen 6 217, ungefär 13 procent färre än året innan. Av alla arbetslösa arbetssökande var andelen professionella utövare inom konstbranschen 2,4 procent. Nästan 36 procent av de arbetslösa arbetssökande till yrken inom konstbranschen var bildkonstnärer ( Kulturstatistikens tabelltjänst, Tabell 11.7 ).

Uppgifterna framgår av Statistikcentralens utbildningsstatistik och Arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik.

Inkomster för yrkesgrupper inom kultur

Inom den privata sektorn uppgick antalet personer som var verksamma inom kulturyrken till över 29 000 år 2017. Andelen kvinnor var 49 procent. Inom den privata sektorn var den genomsnittliga ordinarie månadsinkomsten för yrkesgrupper inom kultur 3 596 euro, 4 004 euro för män och 3 297 euro för kvinnor.

Försäljnings- och marknadsföringschefer tjänade mer än 6 000 euro. Männen tjänade i genomsnitt 6 413 euro och kvinnorna 6 237 euro. De lägsta inkomsterna, 2 431 euro, hade galleri-, musei- och biblioteksteknikerna ( Kulturstatistikens tabelltjänst, Tabell 11.9) .

År 2018 arbetade 412 509 personer inom kommunsektorn. Av dem arbetade omkring 6 000 i yrken inom kultur. Inom kommunsektorn var den genomsnittliga ordinarie månadsinkomsten 3 105 euro. Inom kulturyrken var den i genomsnitt 2 942 euro. Mest tjänade teaterdirektörerna, i genomsnitt 5 351 euro. Också stadsarkitekterna nådde upp till över 5 000 euro. Museibiträdena tjänade mindre än två tusen euro, i genomsnitt 1 870 euro.

Källa: Kulturstatistik 2018, Statistikcentralen

Förfrågningar: Kaisa Weckström 029 551 2348, kulttuuri.tilastokeskus@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma

Publikationen i pdf-format (193,9 kB)

Tabeller

Tabeller i databaser

Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.

Uppdaterad 10.6.2019

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Kultur [e-publikation].
ISSN=2341-7390. Kulturarbetskraft i Finland 2018. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 28.12.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/klt/2018/01/klt_2018_01_2019-06-10_tie_001_sv.html