Förstasidan > Statistik > Satelliträkenskaper för kultur > 2012 > Kulturbranchernas andel inom samhällsekonomin sjunker ytterligare trots uppgången inom spelbranchen

Publicerad: 20.11.2014

Kulturbranchernas andel inom samhällsekonomin sjunker ytterligare trots uppgången inom spelbranchen

Kultur har traditionellt varit verksamhet med väldigt hög arbetsintensitet. Av de sysselsatta inom hela samhällsekonomin var kulturbranschernas andel drygt fyra procent år 2012. Detta framgår av Satelliträkenskaperna för kultur som Statistikcentralen publicerar. Spelbranschen är en av de få delsektorerna inom kultur som är växande, även om dess betydelse inom hela kulturens ekonomi ännu inte är så stor. Den största delen av verksamheten inom spelbranschen hamnar utanför de nuvarande avgränsningarna för satelliträkenskaperna för kultur, men det finns nu separata beräkningar för hela spelbranschen.

Kulturbranchernas %-andel av samhällsekonomin 2008–2012 (ENS 2010)

Kulturens sysselsättningsandel är relativt sett klart högre än förädlings- eller produktionsandelarna, vilka var drygt tre procent. Det finns flera orsaker till kulturens arbetsintensivitet: sysselsatta inom kulturbranscherna har ofta en relativt låg lönenivå och bland företagen inom kulturbranscherna finns det inte många som genererar stora vinster. Inom flera kulturbranscher är det dessutom mycket vanligt med deltidsarbete.

Kulturell verksamhet har traditionellt betraktats som en småskalig faktor med en stabiliserande effekt på konjunkturerna. Vid en recession ökar vanligen dess roll en aning, eftersom det ingår många varaktiga element i kulturell verksamhet. Andelen för icke-vinstsyftande verksamhet och offentlig verksamhet är betydande och olika typer av frivilligarbete spelar en betydande roll i verksamheten. Till största delen är kultur inte heller någon primär kanal till förmögenhet, utan man strävar efter att producera kultur även under dåliga tider, t.o.m. utan vinst. Kulturens sysselsättnings- och BNP-andelar började stiga under början av recessionen vid slutet av år 2008 och de ökade under det värsta recessionsåret 2009. Andelen började åter minska något när samhällsekonomin började smått återhämta sig år 2010. År 2012 fortsatte både sysselsättningsandelen och förädlingsvärdets andel att minska, men bara något. Något draglok för tillväxten kan kulturen dock inte direkt bli, med undantag av några enskilda branscher, men den kan fungera som en indirekt sporre.

Övergången till ESA2010 syns också i satelliträkenskaperna för kultur

Siffrorna i satelliträkenskaperna för kultur som nu publiceras följer nationalräkenskapernas nya system ESA2010. När det gäller dessa beräkningar var den mest betydande enskilda förändringen kapitaliseringen av FoU-utgifterna. Revideringen har inte haft någon stor inverkan på de egentliga beräkningarna inom satelliträkenskaperna för kultur, men då den nya beräkningsmetoden höjde t.ex. BNP-nivån med omkring 4 procent minskade på motsvarande sätt kulturens andel något. Metodrevideringen har minskat kulturens relativa andel med omkring 0,1…0,2 procentenheter under åren 2008–2012.

Största delen av spelbranchen utanför de nuvarande satelliträkenskaperna för kultur

Vid sidan av satelliträkenskaperna för kultur har Statistikcentralen också beräknat totalutvecklingen inom spelbranschen åren 2006–2012. Branschen har fått mycket publicitet under de senaste åren. Sammantaget är spelbranschen ett av de få delområden inom kultur som har en tillväxt. Största delen av spelutvecklingsföretagen verkar dock inom dataprogrammeringsbranschen, som i dessa beräkningar inte ingår i satelliträkenskaperna för kultur. Av förädlingsvärdet som genereras av företag inom spelbranschen uppkommer bara omkring 10 procent inom kulturbranscherna. Om företagen inom spelbranschen i sin helhet hörde till satelliträkenskaperna skulle de öka kulturens förädlingsvärde med uppskattningsvis 1…2 procent. När det gäller produktionen och insatsförbrukningen skulle ökningen vara betydligt större. Någon mirakelmedicin är dock inte spelbranschen för kulturens ekonomi – ännu mindre för nationalekonomin.

Satelliträkenskaperna för kultur beskriver kulturens ekonomiska betydelse med hjälp av nationalräkenskapernas begrepp och metoder. För närvarande har uppgifter enligt näringsgrensindelningen 2008 publicerats för åren 2008–2012 och de följer ESA2010.

Uppgifterna om satelliträkenskaper för kultur publiceras på statistikens internetsidor som databastabeller.

Källa: Satelliträkenskap för kultur, Statistikcentralen

Förfrågningar: Katri Soinne 029 551 2778, Aku Alanen 029 551 3320, kansantalous@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Leena Storgårds

Publikationen i pdf-format (217,1 kB)

Tabeller

Tabeller i databaser

Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.

• Databastabellerna och deras variabler
• Arkiverade tabeller

Tabellbilagor

• Tabellbilaga 1. Andel av förändlingsvärde av kulturen (%) - Näringsgrensindelningen 2008 (20.11.2014)

---

Uppdaterad 20.11.2014