Denna statistik har lagts ned.
Nya uppgifter produceras inte längre om statistiken.
Publicerad: 1.6.2015
Kommunerna anpassade sin ekonomi år 2014
Enligt de bokslutsuppgifter som Statistikcentralen samlat in fortsatte ökningen av kommunernas sammanlagda verksamhetskostnader att avta år 2014. Ökningen var 0,7 procent jämfört med föregående år. På grund av att ökningen av verksamhetskostnaderna avtagit förbättrades kommunernas sammanlagda årsbidrag med 7,2 procent även om statsandelarna minskade och tillväxten av skatteinkomsterna var långsammare än året innan. Kommunernas sammanlagda lånestock ökade också mindre än året innan.
Skatteinkomster, statsandelar, årsbidrag och lånestock i kommunerna 2004–2014*
*) Förhandsuppgifter
År 2014 ökade kommunernas verksamhetskostnader med 272 miljoner euro, vilket motsvarade en ökning på 0,7 procent. När det gäller verksamhetskostnaderna sjönk löneutgifterna med 104 miljoner euro, men ökningen av köp av tjänster med 347 miljoner euro orsakade en tillväxt av verksamhetskostnaderna. Verksamhetsintäkterna steg med 13 miljoner euro, dvs. med 0,1 procent.
Kommunernas skattefinansiering, som består av skatteinkomster och statsandelar, ökade med 441 miljoner euro, vilket var en ökning med 1,5 procent. Statsandelarna minskade med 91 miljoner euro, men eftersom skatteinkomsterna ökade med 533 miljoner euro var utvecklingen av skattefinansieringen svagt positiv. Den största andelen av ökningen av skatteinkomsterna utgjordes av inkomstskatterna som ökade med 226 miljoner euro. Ökningen var dock 905 miljoner euro mindre än föregående år. Å andra sidan räckte ökningen av skattefinansieringen tillsammans med den avtagande utvecklingen av verksamhetskostnaderna till att förbättra kommunernas årsbidrag med 148 miljoner euro. År 2013 var årsbidraget negativt i 30 kommuner, nu var antalet kommuner i samma situation omkring hälften färre.
Enligt sammanräknade bokslutsuppgifter täckte årsbidraget 107 procent av kommunernas avskrivningar och 116 procent av samkommunernas. Nyckeltalen förbättrades från året innan då årsbidraget täckte 100 procent av kommunernas avskrivningar och 112 procent av samkommunernas.
I slutet av år 2014 var kommunernas sammanräknade lånestock 14,7 miljarder euro, vilket var en ökning med 0,9 miljarder euro, dvs. 6,4 procent jämfört med året innan. Lånet per invånare var 2 694 euro, medan det året innan var 2 540 euro. Soliditeten, dvs. det egna kapitalet i förhållande till det hela kapitalet var 61 procent i kommunerna. Relationstalet höll samma nivå som året innan. Samkommunernas lånestock ökade för sin del med 85 miljoner euro, dvs. med 2,9 procent. Samkommunernas lånestock var 3,0 miljarder euro i slutet av år 2014.
År 2014 orsakade bolagiseringarna av yrkeshögskolor samt affärsverk och andra enheter som bedriver verksamhet på marknaden ovanliga årsförändringar i kommunernas bokslut. Därför mångdubblades till exempel kommunernas sammanlagda resultat för räkenskapsperioden jämfört med året innan på grund av försäljningsvinster som redovisas bland extraordinära poster. Försäljningsvinsterna berodde på differensen mellan verkligt värde och balansvärde i tillgångsposterna som överförts till dotterbolag. Överföringar av egendom genomfördes i huvudsak genom apportöverlåtelser eller genom affärsverksamhetsköp. Genom apportöverlåtelser överförde kommunerna egendom till dotterbolag mot deras aktier, medan kommunerna genom affärsverksamhetsköp sålde egendom till dotterbolag. I flera överföringar av egendomsposter som gjorts i form av affärsverksamhetsköp år 2014 finansierade dotterbolagen köpen av egendomsposterna med lån som de tagit från sina moderkommuner. Detta innebar att bolagiseringen inte medförde något betydande nettokassaflöde. Överföringar av egendom återspeglade sig på hela landets nivå som en stor ökning av investeringsutgifter och försäljningsintäkter av anläggningstillgångar. I balansräkningen syns bolagiseringarna särskilt som minskningar av tillgångar som hör till bestående aktiva och på motsvarande sätt som ökningar av aktier och andelar samt lånefordringar som hör till bestående aktiva.
På grund av bolagiseringarna var vissa nyckeltal som beskriver kommunens ekonomi inte jämförbara med året innan. Ett sådant nyckeltal var t.ex. procenten för de internt tillförda medlen, som beskriver hur stor del av egenanskaffningsutgifterna för investeringar man kunnat täcka med årsbidraget. På basis av de sammanräknade uppgifterna för kommunerna var nyckeltalet betydligt svagare år 2014 än året innan, eftersom egenanskaffningsutgifterna för investeringarna i en del av kommunerna ingick i värdet på dotterbolagsaktierna som erhållits i utbyte mot apportegendomen. År 2014 var nyckeltalet 34 procent medan det året innan var 57 procent. Dessutom var bokföringarna i anknytning till bolagiseringarna inte nödvändigtvis enhetliga inom kommunerna beroende på hur och när bolagiseringarna skett.
Uppgifterna framgår av Statistikcentralens preliminära uppgifter i statistiken över kommunernas och samkommunernas ekonomi. Statistiken omfattar uppgifter om 320 kommuner 1) och 151 samkommuner.
1) Uppgifter om Eckerö, Geta, Jomala, Sottunga och Kinnula saknas från år 2014. Uppgifterna om ifrågavarande kommuner har ersatts med uppgifterna från år 2013 när det gäller uppgifter om hela landet och landskapens sammanräknade uppgifter.
Källa: Preliminära uppgifter i statistiken över kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet 2014. Statistikcentralen.
Förfrågningar: Jari Kosonen 029 551 3789, Karen Asplund 029 551 3611, kuntien.talous@stat.fi
Vikarie ansvarig statistikdirektör: Mari Ylä-Jarkko
Publikationen i pdf-format (232,3 kB)
- Tabeller
-
Tabeller i databaser
Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.
Tabellbilagor
- Figurer
Uppdaterad 01.06.2015
Finlands officiella statistik (FOS):
Kommunernas och samkommunernas ekonomi och verksamhet [e-publikation].
ISSN=1799-1706. 2014. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 22.11.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/ktt/2014/ktt_2014_2015-06-01_tie_001_sv.html