Nästan vart tredje hushåll hade ett sällskapsdjur år 2016

På basis av Konsumtionsundersökningens material för år 2016 publicerades preliminära uppgifter halvvägs i datainsamlingen. Största delen av dem motsvarade också uppgifterna i det färdiga materialet. När det gäller t.ex. antalet hundar liksom också hur allmänt det var med utsläppskompensationer bland flygpassagerarna preciserades dock uppgifterna på basis av det slutliga materialet.

Enligt konsumtionsundersökningens slutliga material hade omkring 31 procent av hushållen ett sällskapsdjur av vilka de vanligaste var hundar och katter. I Finland fanns det omkring 700 000 hundar och omkring 590 000 katter.

År 2016 uppgick antalet hushåll som hade hund till 509 000, dvs. rentav 60 000 fler än år 2012. Också antalet hushåll med katt hade ökat, även om mer måttfullt. År 2016 uppgick antalet hushåll som hade katt till omkring 371 000, vilket var omkring 15 000 fler än år 2012.

Andelen hushåll med sällskapsdjur efter typ av hushåll (2016)

Källa: Konsumtionsundersökningen 2016

Figuren beskriver andelen hushåll med sällskapsdjur efter typ av hushåll. Som hushåll med sällskapsdjur statistikförs hushåll där det finns någon typ av sällskapsdjur. Som hushåll med hund eller katt räknas hushåll som har minst en hund eller en katt. Hushåll som har både hund och katt räknas med i både hund- och katthushåll.

Nästan vart tredje hushåll hade någon typ av sällskapsdjur år 2016. Vanligast var det med sällskapsdjur i barnfamiljer. Av barnfamiljerna med två försörjare hade 56 procent ett sällskapsdjur och av hushållen med en försörjare 53 procent. Tjugosex procent av barnfamiljerna med två försörjare ägde en katt, medan 35 procent en hund. Av hushållen med en försörjare hade 18 procent katt och 37 procent hund.

Av ensamboende hade 22 procent sällskapsdjur, 9 procent katt och 12 procent hund. Bland barnlösa par var andelarna nästan dubbelt så stora; 42 procent hade sällskapsdjur, 18 procent hade katt och 26 procent hade hund. Hushåll med över 64-åringar ägde det minsta antalet sällskapsdjur. Av dem hade 13 procent sällskapsdjur, sju procent hade hund och sex procent katt.

Allt mer spenderas på sällskapsdjur

Det genomsnittliga belopp som spenderas på hushållens sällskapsdjur har ökat med tiden. Totalt lade de finländska hushållen ned drygt 925 miljoner euro på sällskapsdjur år 2016. Beloppet innehåller inköp av nya sällskapsdjur, deras mat, utrustning, läkemedel, försäkringar, veterinärtjänster och andra tjänster för sällskapsdjur.

Konsumtion i genomsnitt för sällskapsdjur i sällskapsdjurshushåll, i löpande priser (1985–2016)

Om sällskapsdjurens försäkringar har uppgifter bara insamlats via datainsamlingarna 2012 och 2016, och av jämförbarhetsskäl finns dessa försäkringar inte med i figuren. Källa: Konsumtionsundersökningen 1985–2016

Figuren ovan visar den genomsnittliga totalkonsumtionen som hänför sig till sällskapsdjur i sällskapsdjurshushåll. Ett hushåll definieras som ett sällskapsdjurshushåll, om hushållets medlemmar har spenderat pengar på att skaffa sällskapsdjur, på tjänster för sällskapsdjur, deras mat, utrustning, läkemedel eller på hundskatt. I konsumtionsundersökningen har frågats efter antalet sällskapsdjur i hushållen fr.o.m. år 2012.

År 2016 spenderade hushållen med sällskapsdjur i genomsnitt 1 000 euro på produkter och tjänster för sällskapsdjur och på anskaffning av nya sällskapsdjur. Utgifterna för sällskapsdjur ökade med totalt 330 euro från år 2012 till år 2016. Ökningen var kraftigast när det gäller konsumtionen av veterinärtjänster och andra tjänster för sällskapsdjur. På dem spenderade hushållen i genomsnitt ungefär 130 euro år 2012 och ungefär 300 euro år 2016. Den största andelen av konsumtionen som hänför sig till sällskapsdjur har under åren 1985–2016 använts för mat till sällskapsdjur.

Nästan tre av fyra hushåll hade bil år 2016

Enligt konsumtionsundersökningens material ägde hushållen 2,8 miljoner bilar år 2016. Ungefär 73 procent av alla hushåll, dvs. ungefär 1,9 miljoner hushåll, ägde minst en bil, medan andelen var 74 procent år 2012. Av hushållen hade 20 procent två bilar och fem procent tre eller fler bilar. Bilar omfattar person-, paket- och husbilar.

Andelen bilburna hushåll efter typ av region (2016)

Källa: Konsumtionsundersökningen 2016

Bilägandet varierar dock efter område. I centrumliknande områden var andelen bilburna hushåll, dvs. hushåll med minst en bil, mindre än i mer glest befolkade områden. Figuren visar andelen hushåll med bil enligt klassificeringen av stads- och landsbygdsområden. Andelen hushåll med bil var över hälften i alla områden. In de inre stadsområdena ägde hushållen färre bilar än i övriga områden, 54 procent av hushållen ägde bil. I andra områden varierade andelen hushåll med bil mellan ungefär 80 och 90 procent. Att andelen bilar i de inre stadsområdena var lägre förklaras bland annat av tätt byggande, korta distanser och kollektivtrafik.

Relativt sett flest bilburna hushåll bodde i städernas kransområden och på glesbygden. I det yttre stadsområdet, lokala centra på landsbygden och på kärnlandsbygden fanns det relativt sett ungefär lika många bilburna hushåll.

Sex procent av dem som reste med flyg kompenserade sina utsläpp år 2016

Enligt konsumtionsundersökningen år 2016 betalade sex procent av dem som rest med flyg under fritiden en utsläppskompensation för sina flygningar. Fjorton procent av hushållen hade avgiftsbelagda online-musiktjänster och 39 procent avgiftsbelagda tv-underhållningstjänster. Ungefär en procent av hushållen använde trygghetstelefon med månadsavgift. Över 90 procent av dem fanns i hushåll med över 64-åringar.

Ungefär tre procent av hushållen använde larmsystem med månadsavgift. Av dem som använde larmsystem bodde 79 procent i småhus. Lägenhetsspecifik vattenmätning fanns i 20 procent av hushållen år 2016. Det användes av ungefär hälften av hushållen i radhus och av en fjärdedel av dem som bodde i flervåningshus.

Följande konsumtionsundersökning genomförs år 2022.

Källa: Hushållens konsumtion 2016, Statistikcentralen

Förfrågningar: Tuomas Parikka 029 551 3276, Usva Topo 029 551 3036

Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma

Publikationen i pdf-format (181,8 kB)

Tabeller

Tabeller i databaser

Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.

Uppdaterad 20.4.2020

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Hushållens konsumtion [e-publikation].
ISSN=2323-301X. 2016. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 24.11.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/ktutk/2016/ktutk_2016_2020-04-20_tie_001_sv.html