Förstasidan > Statistik > Kommunalval > 2021 > bakgrundsanalys av kandidater och de invalda > 1. Röstande i kommunalvalet 2021

1. Röstande i kommunalvalet 2021

I den här översikten granskas röstberättigade och väljare i kommunalvalet 2021 utifrån olika bakgrundsfaktorer. Uppgifterna om röstberättigade och väljare har erhållits ur rösträttsregistret i Justitieministeriets valdatasystem. Bakgrundsuppgifterna på individnivå baserar sig på Statistikcentralens material, bl.a. på befolknings-, sysselsättnings- och familjestatistiken samt på examensregistret. De grupper som är föremål för granskning är dels alla röstberättigade och förhandsröstande i kommunalvalet 2021, dels de röstberättigade och de som röstat i kommunerna och sådana röstningsområden där ett elektroniskt rösträttsregister användes i valet 2021.

Det elektroniska rösträttsregistret gör det möjligt att granska valdeltagandet när det gäller valdagens röster. Den här uppgiften ger en fullständig bild av valdeltagandet, eftersom man med hjälp av det kan beakta också dem som inte röstat. Detta är inte möjligt när det gäller material som innehåller bara dem som förhandsröstat. I den här översikten avses med förhandsröstande alla som förhandsröstat i hela landet och med alla väljare de som bott i förenämnda områden på valdagen och de röstberättigade som förhandsröstat.

Uppgifterna om alla väljare i översikten inte täcker hela landet eller alla röstberättigade. Med alla väljare avses i denna översikt de som röstat i de områden för vilka uppgiften fanns tillgänglig. Uppgifterna i denna översikt har inte bearbetats på något sätt, t.ex. genom att vikta materialet utifrån bakgrundsuppgifter, utan fördelningarna anges som sådana som de är i materialet. Med andra ord gäller uppgifterna om alla väljare i ett visst område de kommuner, röstningsområden och röstberättigade gällande vilka uppgiften var tillgänglig.

Analys av materialet

Det finns två separata men delvis överlappande väljargrupper i väljargruppanalyserna. I översiktens text, tabeller och figurer används följande termer om dessa väljargrupper:

1. Gruppen “Förhandsröstande” som omfattar alla förhandsröstande personer i hela landet i kommunalvalet.

2. Gruppen “Alla väljare i områden” omfattar både de som förhandsröstat och de som röstat på valdagen (dvs. alla väljare) i de röstningsområden som använde ett elektroniskt röstningsregister.

Väljargrupperna i översikten är inte ömsesidigt uteslutande av varandra. De som förhandsröstat i hela landet innehåller också de röstberättigade som förhandsröstat i ovan nämnda områden. Uppgiften om alla väljare i områden omfattar också alla som bott i resp. områden och som röstat på förhand. Följaktligen beskriver gruppen ”förhandsröstande” som namnet säger röstberättigade i hela landet som förhandsröstat. Gruppen ”alla väljare i områden” omfattar de som röstat på valdagen och de som förhandsröstat i ett avgränsat antal röstningsområden.

I kommunalvalet 2021 var antalet röstberättigade 4 460 299. Av dessa röstberättigade förhandsröstade 1 474 538 dvs. 33,1 procent av alla röstberättigade. I de röstningsområden gällande vilka det finns uppgifter tillgängliga också om valdagsröstningen, var antalet röstberättigade totalt 1 953 834. Fullständiga röstningsuppgifter fås alltså om 43,8 procent av de röstberättigade.

Det går inte att hänföra bakgrundsuppgifter på individnivå till alla röstberättigade. Ovan nämnda antal röstberättigade kan vara mindre än ovan nämnda siffror i fråga om enskilda bakgrundsvariabler i analysen. I praktiken syns detta bl.a. i det faktum att vissa fördelningar i figurer och tabeller kan variera något efter variabel.

Materialets täckning

De röstningsområden och kommuner från vilka alla röstningsuppgifter kunde fås fördelas inte helt jämnt på hela landets nivå. Uppgifter erhölls också om valdagsröstningen från totalt 152 kommuner, uppgifter om hela kommunen erhölls från 99 kommuner, dvs. från alla röstningsområden, uppgifter om en del av röstningsområdena erhölls från 53 kommuner.

Med undantag av Helsingfors valkrets erhölls uppgifter om röstningen på valdagen från alla valkretsar. Täckningen varierar dock enligt valkrets. Den mest täckande uppgiften erhölls om Mellersta Finlands valkrets, dvs. om 84,6 procent av de röstberättigade i valkretsen. Mer täckande uppgifter än på nivån för hela landet erhölls också om Uleåborgs valkrets (78,9 % av de röstberättigade), Lapplands valkrets (71,2 %), Birkalands valkrets (60,4 %), Satakunta valkrets (57,8 %) Nylands valkrets (51,8 %) och Vasa valkrets (44,0 %). Från Helsingfors valkrets erhölls inga röstningsuppgifter för valdagen från något röstningsområde. Med andra ord innehåller materialet inga röstningsuppgifter för valdagen om de röstberättigade i Helsingfors valkrets. (se tabellbilaga 1)

I tabellbilaga 2 granskas bakgrundsuppgifterna om de röstberättigade i hela landet och i de områden gällande vilka man fick fullständiga röstningsuppgifter. De röstberättigade i kommunalvalet 2021 var i genomsnitt 50,9 år. Till denna del skiljer sig områdenas röstberättigade inte nämnvärt från röstberättigade i hela landet. Andelen röstberättigade män var i hela landet 49,0 procent, i praktiken lika många som i områdena.

Medianen för de disponibla inkomsterna för de röstberättigade i hela landet var något högre än för områdenas röstberättigade. Skillnaden var något under 300 euro per år.

När det gäller utbildningsnivå avviker de granskade områdena inte väsentligt från hela landet. I hela landet var de röstberättigade i genomsnitt något högre utbildade än i de granskade områdena. Skillnaden syns i praktiken bara i grupperna med examen på andra stadiet och minst högre högskoleexamen. Antalet personer som avlagt examen på andra stadiet var 1,4 procentenheter färre i hela landet och antalet som avlagt minst högre högskoleexamen är 1,4 procentenheter fler än i de granskade områdena. På fördelningarna i materialet i fråga om utbildning inverkar att Helsingfors valkrets och bl.a. Åbo och Esbo saknas.

I klasserna för den huvudsakliga verksamheten var skillnaderna små mellan alla röstberättigade och röstberättigade i områdena. I alla grupper av huvudsaklig verksamhet var skillnaden mellan hela landet och områdena under 0,5 procentenheter. I områdena fanns det något fler finskspråkiga röstberättigade än i hela landet (1,5 procentenheter), vilket för sin del beror på att vissa stora städer saknas i materialet.

Partiernas väljarstöd i kommunalvalet 2021 skiljer sig något när man jämför områdena och hela landet. I områdena var Centerns, Sannfinländarnas och SDP:s väljarstöd något högre än i hela landet. På motsvarande sätt var Samlingspartiets och De Grönas väljarstöd lägre i områdena än i hela landet. När det gäller de övriga partiernas väljarstöd fanns det inga betydande skillnader mellan områdena och hela landet.

De faktorer som presenterats i detta kapitel och i tabellbilagorna 1 och 2 bör beaktas, om man vill generalisera uppgifterna om väljarna i områden med elektroniskt rösträttsregister till att omfatta hela landet.

Ålder och kön

I kommunalvalet år 2021 var antalet förhandsröstande 1 474 538 röstberättigade, vilket är 33,1 procent av alla röstberättigade bosatta i Finland. Enligt Statistikcentralen uppgår förhandsröstningsprocenten till 60,0 procent. Förhandsröstningsprocenten erhålls genom att beräkna andelen förhandsröstande av alla som röstat. I denna översikt granskas väljarna i förhållande till röstberättigade personer, vilket innebär att de angivna procenttalen är lägre än förhandsröstningsprocenten.

I de röstningsområden från vilka alla röstningsuppgifter erhölls, röstade 53,6 procent av de röstberättigade. I dessa områden förhandsröstade 32,8 procent av de röstberättigade och 20,8 procent röstade på valdagen.

Åldern påverkar klart valdeltagandet. De förhandsröstande personernas andel i hela landet av de röstberättigade var högre än 30 procent när det gäller 53-åringar, varefter andelen ökar snabbare än före det. Att förhandsrösta var vanligast bland 75-åringarna av vilka 52,2 procent förhandsröstade. Andelen som förhandsröstar sjönk till under 30 procent i 90-åringarnas åldersgrupp. (Figur 1.)

Figur 1. Andelen väljare av röstberättigade efter ålder i kommunalvalet 2021, %

Andelen väljare av röstberättigade i de områden från vilka man också fick information om röstningen på valdagen ger en mer täckande bild av fenomenet än när det gäller förhandsröstande. Valdeltagandet för 18-åringar i valet år 2021 var 40,9 procent i de här områdena. Valdeltagandet sjunker till 32,5 procent i gruppen med 21-åringar. Sedan ökar valdeltagandet ganska jämnt till 56,0 procent i åldersgruppen med 45-åringar, efter det är ökningen långsammare. Valdeltagandet var som högst i gruppen med 73-åringar (69,6 %). Valdeltagande för 82-åringar sjunker till under 60 procent, nivån för 21-åringar underskrids i åldersgruppen med 92-åringar. (Figur 1.)

Kvinnorna röstade mer aktivt än männen, såväl på förhand i hela landet som i områdena, med undantag av de två äldsta granskade åldersgrupperna. I hela landet förhandsröstade 35,2 procent av de röstberättigade kvinnorna, 4,4 procentenheter fler än männen.

Valdeltagandet som beaktar alla väljare var också större bland kvinnorna. I områdena röstade 55,0 procent av kvinnorna, 2,8 procentenheter fler än av männen. Sett till åldersgrupp röstade kvinnorna mer aktivt än männen i alla åldersgrupper, med undantag för åldersgruppen 65 år och äldre. Den största skillnaden i valdeltagandet bland könen finns i de yngre åldersklasserna. I åldersgruppen 18–19-åringar var kvinnornas valdeltagande nästan 10 procentenheter högre än motsvarande för männen. (Tabell 1.)

Tabell 1. Andelen förhandsröstande och alla väljare av de röstberättigade efter kön och ålder i kommunalvalet 2021, %

Ålders- grupp	Totalt		Män		Kvinnor
	Förhands- röstade, hela landet	Alla väljare, områden	Förhands- röstade, hela landet	Alla väljare, områden	Förhands- röstade, hela landet	Alla väljare, områden
Totalt	33,1	53,6	30,8	52,2	35,2	55,0
18-19	18,9	39,1	15,8	34,5	22,2	44,0
20-24	20,2	34,0	16,2	29,9	24,5	38,5
25-34	22,6	40,2	20,0	37,3	25,5	43,3
35-44	24,8	49,8	22,9	47,5	26,9	52,2
45-54	28,9	56,4	27,0	55,0	30,8	57,9
55-64	37,6	61,4	35,4	60,6	39,8	62,1
65-74	49,9	68,3	48,4	68,6	51,3	68,1
75-	44,1	57,8	47,4	63,9	41,9	53,8

Huvudsaklig verksamhet, utbildning och familjeställning

Av grupperna för huvudsaklig verksamhet de sysselsatta utgjorde den största andel av de förhandsröstande i hela landet (44,8 procent). Pensionärerna utgjorde en lite mindre andel av de förhandsröstande (39,4 procent). Andelen sysselsatta var lägre bland de förhandsröstande och andelen pensionärer högre än bland alla röstberättigade. I övriga grupper för huvudsaklig verksamhet var andelen förhandsröstande relativt sett lägre än bland de röstberättigade. (Figur 2.)

När det gäller alla väljare var andelen väljare som hör till alla grupper av huvudsaklig verksamhet mindre än gruppernas relativa storlek bland alla röstberättigade. (Figur 3.)

Figur 2. Röstberättigade och förhandsröstande i hela landet efter huvudsaklig verksamhet i kommunalvalet 2021, %

Figur 3. Röstberättigade och alla väljare i områden efter huvudsaklig verksamhet i kommunalvalet 2021, %

Hög utbildning ökar sannolikheten att personen kommer att rösta. I kommunvalet förhandsröstade oftare än genomsnittet de röstberättigade som avlagt utbildning på lägsta högre nivå eller högre utbildningsnivå än det. Samma fenomen syns också när det gäller alla väljare i områdena, valdeltagandet för de personer som avlagt högre högskoleexamen eller forskarutbildning var 24,4 procentenheter högre än för alla röstberättigade och 37,9 procentenheter högre än för dem med utbildning enbart på grundnivå.

I nästan alla utbildningsgrupper ökade valdeltagandet med åldern, med undantag av den yngsta och äldsta granskade åldersgruppen. Ett valdeltagande på över 80 procent uppnås bland 55–64-åringar som avlagt minst högre högskoleexamen och bland 65–74-åringar som avlagt utbildning på lägre högskolenivå. (Tabell 2.)

När man tolkar tabell 2 är de skäl att beakta att det sker en minskning av lägre högskoleexamina bland befolkningen, och att det inte längre tillförs nya examina från Finland i utbildningsgruppen, vilket innebär att utbildningsgruppens åldersstruktur klart avviker från övriga grupper. Utbildningen på lägsta högre nivå omfattar examina som är högre än utbildning på andra stadiet och som inte är yrkeshögskoleexamina.

Tabell 2. Andelen förhandsröstande och alla väljare efter ålder och utbildningsnivå i kommunalvalet 2021, %

		Totalt	Grund- nivå	Andra stadiet	Lägsta högre nivå	Lägre högskole- nivå	Högre högskole- nivå, forskar- utbildning
Totalt	Förhands- röstande, hela landet	33,1	25,7	28,5	47,3	37,7	49,4
	Alla väljare, områden	53,6	40,1	48,5	71,4	65,1	78,0
18-24	Förhands- röstande, hela landet	19,9	16,8	22,1	..	41,3	..
	Alla väljare, områden	35,4	32,9	37,0	..	60,8	..
25-34	Förhands- röstande, hela landet	22,6	10,8	17,3	16,8	32,6	44,9
	Alla väljare, områden	40,2	18,2	34,9	28,7	56,8	69,8
35-44	Förhands- röstande, hela landet	24,8	12,3	19,3	24,7	29,4	40,0
	Alla väljare, områden	49,8	23,4	42,5	54,7	60,9	72,8
45-54	Förhands- röstande, hela landet	28,9	15,7	24,1	32,6	33,7	43,4
	Alla väljare, områden	56,4	30,3	49,3	64,2	67,0	78,9
55-64	Förhands- röstande, hela landet	37,6	24,0	33,3	43,9	45,3	55,3
	Alla väljare, områden	61,4	41,4	56,4	70,7	74,2	82,7
65-74	Förhands- röstande, hela landet	49,9	38,9	47,1	60,3	64,3	69,4
	Alla väljare, områden	68,3	56,4	66,3	79,3	84,1	87,9
75-	Förhands- röstande, hela landet	44,1	35,7	45,8	57,8	62,3	68,2
	Alla väljare, områden	57,8	48,7	61,2	73,0	77,4	82,5

Väljarnas familjeställning granskas med hjälp av avgränsade klasser av familjeställning. Man beaktar gifta eller sambor (parförhållande) och personer utan familj, antalet barn samt de röstberättigades ålder.

Personer i parförhållande röstade klart mer aktivt i områden än personer utan familj, valdeltagandet bland personer i parförhållande var över 15 procentenheter större än för dem utan familj. Valdeltagandet bland dem som lever i ett parförhållande och har barn under 18 år var över 9 procent lägre än bland dem vars barn var myndiga. Valdeltagande bland föräldrar i familjer med en förälder stannade på 41,2 procent.

När man granskar valdeltagandet bland unga, röstberättigade i åldern 18–24 år, kan man se att valdeltagandet bland hemmaboende (hos föräldrarna) var något högre än bland unga i samma ålder som inte tillhör en familj. Personer som inte tillhör en familj omfattar både dem som bor ensamma eller med andra personer. Skillnaden i valdeltagandet mellan grupperna i områdena är 5 procentenheter.

En granskning av väljarna efter åldersgrupp ändrar inte i någon väsentlig grad bilden av familjeställningens inverkan på valdeltagandet. I huvudsak ökade valdeltagandet i alla grupper för familjeställning efter ålder, med undantag för den äldsta, dvs. åldersgruppen som fyllt 75 år. Beträffande familjeställning innehåller gruppen ”Annan” hemmaboende som är äldre än 24 år, föräldrar i familjer med en förälder som bor med vuxet barn, anstaltsbefolkningen och icke-klassificerade personer samt personer om vilka det inte finns några uppgifter om familjeställning. (Figur 4., Tabell 3.)

Figur 4. Andelen väljare av röstberättigade i vissa grupper för familjeställning i kommunalvalet 2021, %

Tabell 3. Andelen förhandsröstande i hela landet och andelen alla väljare i områden av röstberättigade efter familjeställning i kommunalvalet 2021, %

		Totalt	Parför- hållande	Parför- hållande, inga barn	Parför- hållande, barn under 18 år	Parför- hållande, inga barn under 18 år	Enförälder- familj, barn under 18 år	Utan familj	Annat
Totalt	Förhands- röstande, hela landet	33,2	36,1	41,9	25,9	37,3	22,6	32,4	23,7
	Alla väljare, områden	53,7	61,3	63,1	57,2	66,5	41,2	46,0	36,8
18-24	Förhands- röstande, hela landet	19,9	18,4	19,4	11,0	..	8,0	22,3	13,4
	Alla väljare, områden	35,5	33,9	34,7	28,1	..	13,4	33,1	18,4
25-34	Förhands- röstande, hela landet	22,7	23,4	27,1	18,7	..	12,9	23,8	18,3
	Alla väljare, områden	40,3	45,4	47,2	43,4	..	24,3	36,7	31,5
35-44	Förhands- röstande, hela landet	24,9	25,7	28,2	25,1	18,5	21,4	24,8	19,1
	Alla väljare, områden	50,0	55,3	50,6	56,5	42,1	39,9	39,8	31,7
45-54	Förhands- röstande, hela landet	29,0	29,7	29,6	29,7	30,1	28,3	28,1	24,2
	Alla väljare, områden	56,6	61,9	55,0	65,4	61,7	51,7	44,7	40,7
55-64	Förhands- röstande, hela landet	37,7	39,5	40,5	34,7	38,6	33,0	34,9	31,5
	Alla väljare, områden	61,5	66,8	65,7	69,5	69,5	57,0	51,6	47,8
65-74	Förhands- röstande, hela landet	49,9	53,0	53,6	42,4	46,2	37,4	44,8	36,7
	Alla väljare, områden	68,4	73,6	73,8	72,7	71,4	62,3	59,2	49,5
75-	Förhands- röstande, hela landet	44,1	50,9	51,4	..	41,0	..	39,1	23,5
	Alla väljare, områden	57,9	67,9	68,2	..	61,2	..	49,9	30,5

Inkomstnivå och yrke

Väljarnas och de röstberättigades inkomstnivå granskas med hjälp av disponibla penninginkomster. Inkomstuppgifterna är från den senast fastställda beskattningen för år 2019. Disponibla penninginkomster avser penninginkomster efter skatter. De består av arbets- och kapitalinkomster, naturaförmåner med anknytning till arbete samt inkomstöverföringar.

I materialet för översikten har de röstberättigades inkomster indelats i deciler. Inkomstdecilerna erhålls genom att sortera de röstberättigade enligt inkomst och indela gruppen i tio lika stora delar. I de grupper som bildats på så sätt finns det ifråga om varje grupp med alla röstberättigade (hela landet) omkring 444 000 röstberättigade. I områden gällande vilka uppgifter erhölls också om valdagsröstningen, finns det i dessa grupper omkring 195 000 röstberättigade i varje.

På hela landets nivå saknas det i materialet inkomstuppgifter för omkring 21 000 röstberättigade. Också i materialet för områden med valdagsröster saknades det inkomstuppgifter för omkring 7 400 röstberättigade. Medianen för alla röstberättigades disponibla inkomster var omkring 22 300 euro, i de granskade avgränsade områdena var motsvarande medianinkomst omkring 22 100 euro. De disponibla inkomsterna för de röstberättigade i hela landet, som hörde till den högsta inkomstdecilen, var minst 41 372 euro, i de granskade områdena var motsvarande inkomster 39 991 euro per år. Inkomsterna för de röstberättigade som hörde till den lägsta inkomstdecilen var högst 9 422 euro i hela landet och 9 431 euro per år i områdena. (Tabell 4.)

Tabell 4. De nedre gränserna för de röstberättigades inkomstdeciler i kommunalvalet 2021, euro

Decil	Alla röst- berättigade	Röst- berättigade i områden
Decil 1	0	0
Decil 2	9 423	9 432
Decil 3	13 513	13 478
Decil 4	16 230	16 135
Decil 5	19 095	18 896
Decil 6	22 341	22 057
Decil 7	25 531	25 190
Decil 8	28 836	28 373
Decil 9	33 309	32 596
Decil 10	41 372	39 991

På hela landets nivå var inverkan av inkomster på förhandsröstningen sammantaget inte så stor. I de lägsta inkomstdecilerna var förhandsröstningen relativt sett lägre och i de högre inkomstdecilerna högre än i andra inkomstklasser. Fr.o.m. den tredje inkomstdecilen till den åttonde skedde det inga stora förändringar i omfattningen av förhandsröstningen, andelen förhandsröstande varierarde i dessa klasser mellan 32,3 och 35,2 procent. (Figur 5.)

När man granskar alla som röstat i områdena var inverkan av inkomster på valdeltagandet betydligt tydligare. I de högre inkomstklasserna var det i regel vanligare att förhandsrösta än i de lägre. Av dem som hör till den högsta inkomstdecilen röstade totalt 72,7 procent. Däremot stannade valdeltagandet i den lägsta inkomstdecilen på 37,2 procent. Skillnaden mellan valdeltagandet för låg- och höginkomsttagare var sålunda över 35 procentenheter. (Figur 5.)

Figur 5. Andelen väljare av röstberättigade efter inkomstdecil i kommunalvalet 2021, %

De röstberättigades yrken granskas med hjälp av yrkesklassificeringen. I materialet är uppgiften om yrke från år 2018. Yrket härleds under årets sista dag för personer som enligt huvudsaklig verksamhet är sysselsatta. För röstberättigade i valet 2021 hittas yrkesuppgiften i hela materialet för omkring 2 300 000 röstberättigade. I de granskade områdena finns motsvarande uppgift för ungefär 980 000 röstberättigade.

Valdeltagandet hos alla sådana röstberättigade som det finns yrkesuppgift om i materialet var 55,6 procent i områdena. Sett till yrkesgrupp var valdeltagandet högst bland specialister, 73,8 procent. Valdeltagandet var över 70 procent också hos chefer. Valdeltagandet var lägre än i genomsnitt i olika arbetstagargrupper, med undantag av kontors- och kundtjänstpersonal. (Figur 6.)

Sett till yrkesgrupp var valdeltagandet lägst i gruppen övriga arbetstagare, där det stannade på 38,2 procent, dvs. mer än 17 procentenheter under medeltalet för yrkesgrupperna. Klassen övriga arbetstagare innehåller assisterande eller rutinmässiga uppgifter eller uppgifter som inte kräver mycket utbildning.

Figur 6. Andelen väljare av röstberättigade efter yrkesgrupp i kommunalvalet 2021, %

Utländsk bakgrund

De röstberättigades och väljarnas bakgrund granskas med hjälp av språk och härkomst. Valdeltagandet bland personer som talar ett inhemskt språk som modersmål var högre bland väljare i områden än bland alla röstberättigade. Av de finsk- och samiskspråkiga röstade 1,5 procentenheter fler och av de svenskspråkiga 12,2 procentenheter fler än av alla röstberättigade.

I kommunalvalet är rösträtten knuten till boningsorten, dvs. det finns fler röstberättigade som talar ett annat språk än ett inhemskt språk som modersmål än t.ex. i riksdagsvalet. Av alla röstberättigade uppgick de finskspråkiga till 88,1 procent, de svenskspråkiga till 4,6 procent och personer med ett annat språk till 7,2 procent. I områden om vilka uppgift om alla väljare erhölls talade 89,6 procent finska som modersmål, 4,2 procent svenska och 6,1 procent andra språk.

Tabell 5. Andelen väljare av röstberättigade efter kön och språk i kommunalvalet 2021, %

Kön	Totalt		Finska, samiska		Svenska		Annat språk
	Förhands- röstande, hela landet	Alla väljare, områden	Förhands- röstande, hela landet	Alla väljare, områden	Förhands- röstande, hela landet	Alla väljare, områden	Förhands- röstande, hela landet	Alla väljare, områden
Totalt	33,1	53,6	34,5	55,1	36,3	65,8	14,3	23,0
Män	30,8	52,2	32,2	53,9	33,3	64,0	14,1	21,6
Kvinnor	35,2	55,0	36,6	56,3	39,4	67,7	14,4	24,5

Valdeltagandet bland personer med främmande språk som modersmål var klart mindre än bland personer som talar ett inhemskt språk som modersmål. Av de med ett främmande språk som modersmål förhandsröstade i hela landet 14,3 procent. På motsvarande sätt röstade 23,0 procent av alla röstberättigade med ett främmande språk i områdena, vilket var över 32 procentenheter lägre än nivån för alla röstberättigade. (Tabell 5.)

En noggrannare granskning av valdeltagandet i språkgrupperna visar att det högsta valdeltagande som beräknats på basis av alla röster i områdena fanns bland personer med svenska som modersmål (65,8 %). Valdeltagandet bland finsk- och samiskspråkiga var på motsvarande sätt 55,1 procent. I figur 7 har de språkgrupper utvalts som till antalet är de största i de områden gällande vilka också uppgifter om valdagsröstning erhölls. Enligt denna avgränsning var valdeltagandet störst bland tyskspråkiga personer av dem med främmande språk, dvs. 47,7 procent. Valdeltagandet för övriga språkgrupper var under 40 procent. (Figur 7.)

Figur 7. Andelen väljare av röstberättigade efter språkgrupp i kommunalvalet 2021, %

Sett till åldersgrupp och härkomst var valdeltagandet bland unga lägre än i äldre åldersgrupper såväl bland personer med finländsk bakgrund som bland dem med utländsk bakgrund. Detta syns både bland de förhandsröstande i hela landet och bland alla väljare i områden. Ifråga om alla väljare i områdena var skillnaden mellan personer med finländsk bakgrund och personer med utländsk bakgrund omkring 30 procentenheter. Valdeltagandet bland personer med utländsk bakgrund var under 30 procent i alla utom i de två äldsta åldersgrupperna. (Tabell 6.)

Tabell 6. Andelen väljare av röstberättigade efter härkomst och ålder i kommunalvalet 2021, %

Ålders- grupp	Hela befolkningen		Med finländsk bakgrund		Med utländsk bakgrund
	Förhands- röstande, hela landet	Alla väljare, i områden	Förhands- röstande, hela landet	Alla väljare, i områden	Förhands- röstande, hela landet	Alla väljare, i områden
Totalt	33,1	53,6	34,5	55,6	14,5	23,3
18-24	19,9	35,4	20,5	36,7	12,4	17,4
25-34	22,7	40,2	23,9	42,6	13,2	19,4
35-44	24,8	49,8	26,5	53,2	13,4	22,3
45-54	28,9	56,4	30,3	58,9	14,3	25,7
55-64	37,6	61,4	38,8	62,8	16,3	28,7
65-74	49,9	68,3	50,6	69,0	21,6	34,0
75-	44,1	57,8	44,4	58,1	26,3	38,9

Källa: Kommunalvalet 2021, Översikt över röstningen, Statistikcentralen

Förfrågningar: Sami Fredriksson 029 551 2696, Jaana Asikainen 029 551 3506, vaalit@stat.fi

Ansvarig avdelningschef: Hannele Orjala

---

Uppdaterad 13.7.2021