Förstasidan > Statistik > Inkomster och utgifter inom utrikessjöfarten > 2010 > Kvalitetsbeskrivning: Inkomster och utgifter inom utrikessjöfarten

Kvalitetsbeskrivning: Inkomster och utgifter inom utrikessjöfarten

• Relevans av statistikuppgifterna
• Metodbeskrivning
• Felfrihet och exakthet
• Tidsenlighet och rättidighet
• Tillgänglighet och transparens
• Jämförbarhet
• Tydlighet och konsistens

Relevans av statistikuppgifterna

Statistiken över inkomsterna och utgifterna inom utrikessjöfarten beskriver penningflödena inom utrikessjöfarten. Statistiken behövs som primärmaterial för kalkyler som gäller betalningsbalansen och bruttonationalprodukten inom samfärdseln och för kalkyler som beskriver sjöfarten samt som primärmaterial i prognoser, planering och undersökningar. Statistiken används bl.a. av Finlands Bank och andra myndigheter.

Statistikcentralen samlar kvartalsvis in uppgifter om bruttoinkomster och utgifter till utlandet gällande fartyg inom utrikessjöfarten. Uppgiftslämnare är rederier, fartygsägare och/eller andra uppgiftslämnare.

Skyldigheten att lämna uppgifter grundar sig på statistiklagen (280/2004).

Bruttoinkomster avser inkomster av transport av gods, passagerarinkomster och övriga inkomster samt tidsbefraktningsinkomster från utlandet.

Passagerarinkomster omfattar inkomster av transport av passagerare och deras bilar, inkomster av paketresor samt inkomster av försäljning i restauranger och butiker. Passagerarinkomster frågas efter inkomsttyp.

Övriga inkomster består av bl.a. purserbyråns inkomster och sådana inkomster som inte kan föras till någon av de andra inkomstgrupperna i enkäten.

Som utgiftsposter till utlandet frågas per fartyg bränslekostnader, hamnkostnader, anskaffningar för försäljning i restauranger och butiker, reparations- och försäkringskostnader, betalade tidsfrakter och övriga trafikutgifter.

Hamnkostnader inbegriper bl.a. hamnavgifter, kostnader för lastning och lossning, kommissioner, proviant och förnödenheter.

Övriga trafikutgifter omfattar bl.a. lotsningsavgifter, bevakningsavgifter och besiktningsavgifter samt andra utgifter som inte kan föras till någon av de andra utgiftsposterna i enkäten.

Fartygen har delats in i nio klasser, av vilka tre huvudklasser har bildats: 1. passagerarfartyg (inkl. passagerarfartyg och passagerarbilfärjor), 2. torrlastfartyg (inkl. lastfärjor, bulkfartyg, kylfartyg och andra torrlastfartyg) och 3. övriga fartyg (inkl. tankfartyg, specialfartyg och övriga fartyg).

Uppgifterna om inkomst samlas in per fartyg och resa. På basis av uppgifter om avgångs- och destinationsland indelas inkomsterna i två trafikområden: trafik mellan Finland och utlandet (trafik från Finland till utlandet och vice versa) och trafik mellan andra länder.

I insamlingen tillämpas landkoder med två bokstäver enligt ISO 3166-standarden. Dessutom används fartygens signalbokstäver enligt Finlands fartygsregister. Trafiksäkerhetsverket lämnar uppgifter om ändringar i fartygsregistret.

Kvartalsuppgifter om statistiken levereras till Finlands Bank ungefär sex veckor efter kvartalets slut. Vidare utges på hösten de mest centrala resultaten för föregående år på Statistikcentralens webbplats.

Metodbeskrivning

Statistiken "Inkomster och utgifter inom utrikessjöfarten" är en totalstatistik, där målgruppen består av alla finländska och tidsbefraktade utländska fartyg inom utrikessjöfarten. Med finländska fartyg avses (minst 15 m långa) fartyg som införts i Finlands fartygsregister.

Uppgifterna är kvartalsuppgifter om bruttofraktinkomster av fartyg i utrikessjöfarten och om trafikutgifter som betalats till utlandet. Uppgiftslämnarna tillfrågas omedelbart efter kvartalets slut. Uppgifterna samlas in med en traditionell pappersblankett eller med en Excel-blankett.

Statistiken "Inkomster och utgifter inom utrikessjöfarten" bygger på uppgifter om ungefär 125 finländska fartyg och ungefär 110 utländska tidsbefraktade fartyg. Uppgifterna samlas in från i genomsnitt 45 rederier, fartygsägare eller andra uppgiftslämnare.

I beräkningen av de preliminära kvartalsuppgifterna används en s.k. panelmetod. Uppgifterna för statistikkvartalet ställs i relation till uppgifterna för motsvarande kvartal året innan för den svarspopulations del som man erhållit uppgifter från för både det statistikförda kvartalet och kvartalet året innan. Hela materialet för kvartalet året innan omräknas enligt erhållna procentförändringar. Resultaten jämförs med de uppgifter som erhållits för statistikkvartalet och därefter görs ändringar efter prövning samt andra nödvändiga ändringar.

De slutliga uppgifterna räknas direkt genom summering, eftersom man då också får med de försenade svaren och det knappt blir något bortfall alls.

Felfrihet och exakthet

I statistiken täcker bruttoinkomsterna alla inkomster av utrikessjöfarten, också sådana som betalats av inhemska instanser. Utgifterna anges däremot utan de utgifter som betalats till Finland. Skillnaden mellan inkomsterna av utrikessjöfarten och de utgifter som betalats till utlandet anger bara den del av inkomsterna i utrikessjöfarten som stannar i Finland och som används för att täcka de kostnader som ska betalas här.

Tidsbefraktningsinkomster från utlandet (från uthyrning av fartyg till utlandet) statistikförs alltid vid trafikområdet ’Trafik mellan andra länder’. Tidsbefraktningsinkomsterna lämnas bort då man tabellerar bruttoinkomster efter avgångs- och destinationsland, eftersom avgångs- och destinationslandet är okänt för deras del.

Uppgifterna i tabellerna anges i miljoner euro. På grund av avrundning stämmer alla summor därför inte helt.

Tidsenlighet och rättidighet

Ur statistiken "Inkomster och utgifter inom utrikessjöfarten" produceras för Finlands Bank och för Statistikcentralens interna bruk preliminära och slutliga uppgifter kvartalsvis enligt en separat överenskommen tidtabell.

På Statistikcentralens webbplats publiceras på hösten uppgifterna om föregående år. Eftersom uppgiftslämnarna är rätt så få, innehåller statistiken ”Inkomster och utgifter inom utrikessjöfarten” inte några detaljerade uppgifter.

Tillgänglighet och transparens

De slutliga årsuppgifterna kan läsas på Statistikcentralens webbplats. För de två senaste åren publiceras även kvartalsuppgifter. Därtill innehåller tabellerna tidsserier ända fr.o.m. år 1985. Tidsserierna presenteras till löpande priser.

Uppgifter om statistiken finns också tillgängliga genom databastjänsten på Statistikcentralens webbplats.

Jämförbarhet

De uppgifter som gäller år 1998 är inte helt jämförbara med tidigare år, eftersom statistikens täckning förbättrades år 1998.

Uppgifterna om finländska fartyg är ända till år 1997 jämförbara med uppgifterna för tidigare år. I fråga om tidsbefraktade utländska fartyg är uppgifterna för år 1996 däremot inte helt jämförbara med uppgifterna för tidigare år.

År 2002 förbättrades statistikens täckning när det gäller utländska tidsbefraktade fartyg.

I tabellerna utmärks avbrott i tidsserien genom att en uppgift som inte är jämförbar med senare uppgifter kursiveras .

Sjöfartsverket ¹⁾ publicerade statistiken ända till 1995, då den också omfattade den inhemska sjötrafiken. År 1995 stod den inhemska sjöfarten för mindre än 5 procent av den finländska handelsflottans inkomster. Fr.o.m. år 1996 har uppgifterna presenterats utan den inhemska sjöfarten.

Övriga inkomster presenteras fr.o.m. år 1996 som en grupp för sig. Tidigare indelades de efter fartygstyp i passagerar- och godsinkomster.

Tydlighet och konsistens

Statistiken ”Inkomster och utgifter inom utrikessjöfarten” innehåller uppgifter om finländska fartygs och utländska tidsbefraktade fartygs inkomster från utrikessjöfarten och om de trafikutgifter som de betalat till utlandet. Publikationen innehåller tidsserier fr.o.m. år 1985 samt kvartalsvisa uppgifter om de senaste åren. Tidsserierna presenteras till löpande priser. Statistiken utkommer på hösten efter statistikåret.

Statistik över utrikes sjöfart , som Trafikverket publicerar, innehåller å sin sida uppgifter om gods och passagerare som transporterats sjöledes mellan Finland och utlandet. Publikationen som gäller hela året och innehåller tidsserier utkommer på våren efter statistikåret. Av statistiken publiceras också separat månadsstatistik under statistikåret.

1) Från början av år 2010 flyttades Sjöfartsverkets verksamhet över till Trafikverket och Trafiksäkerhetsverket som då inledde sin verksamhet.

Källa: Inkomster och utgifter inom utrikessjöfarten, Statistikcentralen

Förfrågningar: Ritva Tikkanen (09) 1734 3300, liikenne.matkailu@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Hannele Orjala

---

Uppdaterad 21.10.2011