Förstasidan > Statistik > Statistik över jord- och skogsbruksföretagens ekonomi > 2010 > Bara en tredjedel av odlarnas inkomster från lantbruket år 2010

Publicerad: 30.3.2012

Bara en tredjedel av odlarnas inkomster från lantbruket år 2010

År 2010 kom i genomsnitt 32 % av en odlarfamiljs inkomster från lantbruket, medan motsvarande andel år 2000 var 37 %. Lantbrukets andel av odlarfamiljens inkomstbildning har alltså minskat. Lantbrukets inkomstandel varierar dock kraftigt mellan gårdar. En tredjedel av odlarfamiljerna hade lantbruket som bisyssla i sådan mån att deras inkomster från lantbruket bara utgjorde under 5 % av ägarmakarnas alla skattepliktiga inkomster. Däremot hade 9 % av familjerna lantbruket som huvudsyssla i sådan mån att de fick över 95 % av sina inkomster från lantbruket. Uppgifterna framgår av Statistikcentralens statistik över jord- och skogsbruksföretagens ekonomi år 2010.

Familjelantbrukens inkomster efter inkomstkälla åren 2000 och 2010. Gårdarna har grupperats efter lantbrukets inkomstandel efter uppgifter

	År	Lantbruksinkomsternas andel av de totala inkomsterna
		Alla inkoms- tklasser totalt	%-andel av stats- skatte- pliktiga inkomster	Under 5 % av inkoms- terna från lantbruket	%-andel av stats- skatte- pliktiga inkomster	5–50 % av inkoms- terna från lantbruket	%-andel av stats- skatte- pliktiga inkomster	50–95 % av inkoms- terna från lantbruket	%-andel av stats- skatte- pliktiga inkomster	Över 95 % av inkoms- terna från lantbruket	%-andel av stats- skatte- pliktiga inkomster
Antal gårdar	2000	70 083	..	16 443	..	25 472	..	22 327	..	5 841	..
	2010	53 317	..	16 975	..	19 379	..	11 875	..	5 088	..
Makarnas sammanräknade skattepliktiga totala inkomster, euro	2000	35 235	100	37 771	100	37 924	100	32 646	100	26 266	100
	2010	53 641	100	57 419	100	54 444	100	52 549	100	40 520	100
Makarnas förvärvs- och kapitalinkomster av gårdsbruk, euro	2000	13 187	37	413	1	8 947	24	24 149	74	25 735	98
	2010	16 974	32	544	1	12 059	22	38 666	74	39 875	98
Makarnas arbetsinkomster, euro totalt	2000	11 140	32	20 407	54	15 449	41	2 292	7	80	0
	2010	19 569	36	31 609	55	23 304	43	4 594	9	126	0
Makarnas inkomstöverföringar, euro totalt	2000	2 913	8	4 389	12	3 431	9	1 968	6	105	0
	2010	6 081	11	8 726	15	6 809	13	3 643	7	179	0
Makarnas inkomster av skogsbruk, euro totalt	2000	3 137	9	3 120	8	4 183	11	2 724	8	194	1
	2010	3 283	6	3 624	6	4 067	7	2 865	5	139	0
Makarnas övriga inkomster, euro totalt	2000	5 147	15	9 873	26	6 273	17	1 681	5	178	1
	2010	8 492	16	14 277	25	8 678	16	3 351	6	486	1

De sammanräknade skattepliktiga totala inkomsterna för makar som fick under 5 % av sina inkomster från lantbruket var i genomsnitt ungefär 57 400 euro, medan de sammanräknade totala inkomsterna för makar som fick över 95 % av sina inkomster från lantbruket var nästan 17 000 euro lägre. Skillnaderna i de totala inkomsterna mellan dessa grupper förklaras delvis av antalet inkomsttagare på gården: i gruppen som fick under 5 % av sina inkomster från lantbruket var antalet inkomsttagare i genomsnitt 1,74 per gård och i gruppen för familjer som hade lantbruket som huvudsyssla 1,50.

I den finskspråkiga översikten granskade man i hur stor mån lantbruksföretagandet var en huvudsyssla. Med granskningen strävar man för sin del efter att bemöta EU-kommissionens förslag till revidering av jordbrukspolitiken efter år 2013. En av förslagets målsättningar är att rikta basinkomststödet inom lantbruket bara till aktiva odlare. I syfte att definiera en gårds aktivitetsgrad har kommissionen som ett alternativ föreslagit att minst 5 % av gårdsägarnas inkomster ska härstamma från lantbruket. Definitionen låter enkel, men i praktiken blir det minst sagt utmanande att verifiera varifrån inkomsterna kommer. För det första är antalet gårdar som ägs av sammanslutningar och aktiebolag ansenligt och deras antal ökar hela tiden. Hur ska man definiera inkomsterna utanför lantbruket för ägare i en sammanslutning? För det andra kan småskaliga biinkomster nuförtiden räknas med som inkomster från lantbruket. Det kan försvaras av att den småskaliga biinkomstverksamheten ofta bedrivs med gårdens produktionsmedel och att det skulle kunna vara svårt att hålla biinkomsterna separat från övriga inkomster. För det tredje kan missväxtår och stora investeringar tillfälligt minska inkomsterna från lantbruket till under aktivitetsgränsen på 5 %. På gårdarna har man traditionellt skaffat extra inkomster också från skogsbruket och ofta har skogsbruket ansetts vara ett livsvillkor för idkande av lantbruk. Stora försäljningar av virke, som sker sällan, skulle kunna ta gården under inkomstgränsen på 5 %.

Statistiken innehåller förutom en inledning fyra separata huvudkapitel.
I kapitel 2 behandlas lantbruksföretagens resultat. Uppgifterna i kapitlet baserar sig på uppgifter som erhållits både från lantbruksföretagarnas skatteblankett 2 och Statistikcentralens egen datainsamling. I kapitlet består den granskade statistiska populationen av alla sådana lantbruksidkare som beskattas enligt inkomstskattelagen för gårdsbruk och idkar lantbruk på en gård som finns med i gårdsbruksregistret. År 2010 hörde 59 914 lantbruksföretag till populationen som definierats i kapitel 2. Av dessa innehades 53 327 av fysiska personer, 4 384 av skattesamfund och 2 203 av dödsbon. Uppgifterna har presenterats som en enhetlig tidsserie för åren 2004–2010. Uppgifterna i kapitel 3 har erhållits ur databasen för personbeskattning. Populationen består av de 53 327 odlare och deras 38 657 makar som var fysiska personer i föregående kapitel. Uppgifterna har summerats för makar. Ur personbeskattningsmaterialet får man också fram odlarfamiljens alla andra inkomster än bara inkomsterna från lantbruket. Uppgifterna finns enhetligt i tabellerna för åren 2000–2010. Kapitel 4 behandlar skogsbruket. Den population som avses här består av alla som returnerat skogsbrukets skatteblankett 2C – år 2010 uppgick dessa till 271 326 skattskyldiga. Till juridisk form var 209 922 av dessa fysiska personer, 36 856 skatte- eller fastighetssamfund och 24 548 dödsbon. Uppgifterna för lantbruksidkare och andra skogsägare finns också tillgängliga separat. I tabellerna är kommunen minsta områdesenhet. Uppgifterna om skogsbruket finns tillgängliga för åren 2006–2010.

Källa: Statistik över jord- och skogsbruksföretagens ekonomi, Statistikcentralen

Förfrågningar: Hannu Maliniemi 09 1734 2796

Ansvarig statistikdirektör: Leena Storgårds

---

Uppdaterad 30.3.2012