Förstasidan > Statistik > Nationalräkenskaper, kvartalsvis > 2010 > 1:a kvartalet > Ändringar i beräkningsmetoderna för kvartalsräkenskaperna

Ändringar i beräkningsmetoderna för kvartalsräkenskaperna

I maj 2010 införs ett nytt datasystem i de kvartalsvisa nationalräkenskaperna, som gör det möjligt att utnyttja ännu bättre beräkningsmetoder. De uppgifter som baserar sig på de nya beräkningsmetoderna publiceras 9.6.2010. Metodförändringarna medför små revideringar i uppgifterna om kvartalsräkenskapernas tidsserier fr.o.m. år 1990.

Kvartalsräkenskaperna framställs i Finland med s.k. indirekt beräkning. Det innebär att uppgifterna inte bildas genom att summera utifrån källmaterialen och komplettera de erhållna obearbetade uppgifterna med olika korrigeringar, såsom man vanligen gör vid statistikföringen. Istället bildas uppgifterna på basis av källmaterialsindikatorer och årsräkenskapernas nivåer med hjälp av matematiska och statistiska beräkningsmetoder. Indirekt beräkning används i de flesta länder för framställningen av kvartalsräkenskaper, eftersom tillräckligt täckande källmaterial gällande hela samhällsekonomin inte är tillgängligt kvartalsvis.

Metodändringar

De viktigaste skedena vid beräkningen av de kvartalsvisa nationalräkenskaperna är i tidsordning: bildande av källmaterialsindikatorer, avstämning, extrapolering, deflatering, kedjning och säsongrensning.

Av dessa ändras metoderna eller beräkningssätten för avstämning, extrapolering och deflatering i och med det nya datasystemet.

De viktigaste ändringarna är följande:

• avstämning mot årsräkenskapernas nivåer görs nu direkt till tidsserierna för källmaterialsindikatorerna, medan man tidigare gjorde avstämningen mot den tidsserie för kvartalsräkenskaperna som bildades genom extrapolering.
• extrapoleringsmetoden ändras så att den baserar sig på Benchmark-to-indicator på årsnivå, medan man tidigare använde förhållandet för motsvarande kvartal året innan.
• de näringsgrensvisa deflatorerna/prisestimaten för förädlingsvärdet bildas nu genom att väga prisuppgifter på produktnivå, medan man som regel tidigare använde ett och samma prisindex för varje kombination av sektor/näringsgren.

Benchmark-to-indicator avser i det här sammanhanget förhållandet mellan värdet av nationalräkenskaperna och källmaterialsindikatorn.

Målet är tidsserier av bättre kvalitet

Då indikatorserierna avstäms direkt mot de årsvisa nationalräkenskapernas nivåer och extrapoleringsmetoden ändras så att den baserar sig på Benchmark-to-indicator på årsnivå, följer tidsserierna för kvartalsräkenskaperna bättre den kvartalsvisa utvecklingen av källmaterialsindikatorerna.

Tack vare de nya avstämnings- och extrapoleringsmetoderna kan man allt mer exakt och tillförlitligt identifiera vändpunkter i ekonomin under både innevarande och tidigare år.

Den nya metoden för att bilda deflatorer är överensstämmande med de årsvisa nationalräkenskaperna och genererar sålunda prisestimat, som ligger närmare prisen i årsräkenskaperna. Sålunda är också kvartalsräkenskapernas förädlingsvärde och bruttonationalproduktens volymestimat mer exakta och närmare de faktiska volymuppgifterna.

Beräkning av serier till löpande priser

Avstämning

Från källmaterialen hämtas till varje ekonomisk transaktion/näringsgren en indikatorserie som avstäms mot motsvarande ekonomiska transaktion/näringsgren i årsräkenskaperna med hjälp av den proportionella Denton-metoden¹⁾. Avstämningen kan göras till hela tidsserien fr.o.m. 1990Q1 t.o.m. det senaste året i årsräkenskaperna. Den proportionella Denton-metoden grundar sig på BI(Benchmark-to-Indicator)-förhållanden och strävar efter att bibehålla indikatorns kvartalsvisa utveckling i en så väl avstämd tidsserie som möjligt.

I planeringsskedet av det nya datasystemet undersöktes och testades också avstämningsmetoder som baserar sig på regressionsmodellering genom att använda Eurostats ECOTRIM-program, men den proportionella Denton-metoden konstaterades vara bättre för de kvartalsvisa nationalräkenskapernas behov. Den proportionella Denton-metoden är i själva verket en matematiskt optimal avstämningsmetod, om målet är att uttryckligen bibehålla indikatorns utveckling i en så bra avstämd tidsserie som möjligt.

Extrapolering

Värdena för de senaste kvartalsräkenskaperna, som ännu inte finns i årsräkenskaperna, beräknas nu genom att extrapolera med en indikator genom att använda den senaste BI-kvoten på årsnivå. BI-kvoten är då den sista siffran i årsräkenskaperna dividerad med summan av indikatorvärdena för samma år. Extrapolering sker på så vis att indikatorns kvartalsvärde i kvartalet som beräknas multipliceras med denna BI-kvot på årsnivå. Genom att extrapolera behöver man då beräkna högst fem kvartal (t.ex. 2009Q1-2010Q1 i samband med publiceringen i juni 2010).

I den gamla beräkningsmetoden extrapolerades avstämda värden för kvartalsräkenskaperna framåt genom att använda indikatorns förändring från året innan (I_Q/I_Q-4). De extrapolerade värdena för kvartalsräkenskaperna avstämdes med hjälp av Denton-metoden till årsräkenskapernas nivåer efter att årsräkenskaperna färdigställts. Svagheten med den gamla beräkningsmetoden var att om extrapoleringen gjordes "fel" en gång för ett enda kvartal (indikatorns värden kan revideras efter extrapoleringen) eller en extrapolerad siffra ändrades i samband med balanseringen, så "kumulerade" alla motsvarande kvartal för de följande åren samma "fel" eller ändring. Detta händer, eftersom man genom att extrapolera en redan extrapolerad siffra i själva verket sammanställer en kedjad tidsserie. Med tiden kan tidsseriens kvartalsfördelning (dvs. säsongvariation) således förvanskas riktigt mycket, varvid tidsserien inte mer kan användas för att analysera kvartalsutvecklingen och ekonomins vändpunkter.

Dessutom producerar extrapolering genom att använda indikatorns förändring från året innan en tidsserie som avviker från indikatorns utveckling för de senaste kvartalen, ifall de avstämda värdenas kvartalsfördelning för det sista avstämda årets del avviker från indikatorns kvartalsfördelning. Detta försvårar tolkningen av konjunkturläget för de senaste, dvs. oftast de viktigaste kvartalens del.

Beräkning av volymserier²⁾

Deflatering

Av de avstämda och extrapolerade tidsserierna i löpande priser sammanställs föregående års tidsserier i genomsnittspriser genom att deflatera. Deflateringen görs genom att dividera kvartalsvärdena i löpande priser med prisindexets förändring från föregående års medelindextal³⁾. De näringsgrensvisa deflatorerna för deflatering av förädlingsvärdet bildas genom att sammanväga produktionens prisindex efter produkt med hjälp av tillgångs- och användningstabeller. I den gamla beräkningsmetoden bildades en deflator för produktionen av varje kombination av sektor/näringsgren genom att använda ett och samma prisindex. T.ex. inom industrin var deflatorn producentprisindexet för motsvarande näringsgren som i regel främst mäter prisutvecklingen av producerade varor. Under de senaste åren har näringsgrenarna inom industrin också börjat producera tjänster i en större utsträckning, varvid en deflatering som baserar sig på ett och samma prisindex kan ge dåliga pris- och volymestimat. Dessutom kan prisindexens basår redan vara föråldrade, varvid även indexets viktstruktur ligger efter sin tid.

I den nya metoden för bildande av deflatorer används prisuppgifter för flera olika produkter för att sammanställa varenda en av de 138 sektor/näringsgrensdeflatorerna för förädlingsvärdet. Dessa vägs med viktstrukturen av samma eller senaste år som fås av tillgångs- och användningstabellerna. En metod för bildande av deflatorer efter produkt används också i de årsvisa nationalräkenskaperna. Nationalräkenskapernas tillgångs- och användningstabeller innehåller nästan tusen produkter, av vilka var och en fastställts ett prisindex el. dyl. prisuppgift som bäst beskriver dess prisutveckling. Den nya metoden för bildande av deflatorer för förädlingsvärdet gäller kvartalsräkenskapernas kvartal fr.o.m. 2004Q1. De äldre deflatorerna för åren 1990-2003 har inte förändrats nämnvärt. Deflatorerna för förädlingsvärdet 2007Q1-2010Q1 i publiceringen i juni 2010 har beräknats med viktstrukturen i tillgångs- och användningstabellerna för år 2007.

Samtidigt avstår man från s.k. dubbeldeflatering, dvs. insatsförbrukningen estimeras inte mer separat till löpande eller föregående års priser. Det finns inga tillförlitliga kvartalsvisa värde- eller volymindikatorer för insatsförbrukningen och en estimering som baserar sig enbart på prisuppgifter har visat sig vara ineffektiv vad gäller träffsäkerheten av estimat för förädlingsvärdet.

Volymerna enligt föregående års genomsnittspriser avstäms mot årsräkenskaperna efter deflateringen med hjälp av pro rata-metoden, dvs. varje kvartal för samma år höjs eller sänks i samma förhållande. Avstämningsmetoden för volymerna ändras inte.

Kedjning

Föregående års avstämda tidsserier i genomsnittspriser kedjas med hjälp av annual overlap-metoden till volymserier enligt referensåret 2000, liksom tidigare. De kedjade volymserierna stämmer automatiskt överens med årsräkenskaperna, ifall tidsserierna till löpande och föregående års priser först avstämts.

Säsongrensning

Säsongrensningen görs med Demetra-programmet genom att använda TRAMO/SEATS-metoden, liksom tidigare.

¹⁾ Beräkningsformeln för den proportionella Denton-metoden finns på sidan 87 (formel 6.3) i kapitel 6 i IMFs QNA Manual. I samma kapitel finns exempel på annual-BI-extrapolering (t.ex. Example 6.1 på s. 85 eller Example 6.A2.1 på s. 110): http://www.imf.org/external/pubs/ft/qna/2000/Textbook/ch6.pdf

²⁾ Jämförelseuppgifter om volymmetoderna i kvartalsräkenskaperna finns i kapitel 9 i IMF:s QNA-manual: http://www.imf.org/external/pubs/ft/qna/2000/Textbook/ch9.pdf.

3) Deflatorn fås alltså med formeln: D_Q = P_Q/(P_Y-1), där P är prisindexets indextal eller prisuppgift i euro. Då är volymen: FP_Q = CP_Q / D_Q, där CP är kvartalsräkenskapernas (avstämda) värde till löpande priser.

Mer detaljerade uppgifter om metoderna för beräkningen av kvartalsräkenskaperna:

• Bloem, A., R.J. Dippelsman and N.Mæhle: Quarterly National Accounts Manual - Concepts, data sources and compilation. IMF, 2001. http://www.imf.org/external/pubs/ft/qna/2000/Textbook
• Handbook on Quarterly National Accounts. Eurostat, 1999.

Förfrågningar: Pasi Koikkalainen (09) 1734 3332, Samu Hakala (09) 1734 3756

---

Senast uppdaterad 9.6.2010