Förstasidan > Statistik > Presidentval > 2018 > 1. Röstande i presidentvalet 2018

1. Röstande i presidentvalet 2018

I den här översikten granskas röstberättigade och väljare i presidentvalet 2018 utifrån olika bakgrundsfaktorer. Uppgifterna om röstberättigade och väljare har erhållits ur rösträttsregistret i Justitieministeriets valdatasystem. Bakgrundsuppgifterna på individnivå baserar sig på Statistikcentralens material, bl.a. på befolknings-, sysselsättnings- och familjestatistik samt på examensregistret. De grupper som är föremål för granskning är dels alla röstberättigade och förhandsröstande i presidentvalet 2018, dels de röstberättigade och alla som röstat i sådana röstningsområden där ett elektroniskt rösträttsregister användes i presidentvalet 2018.

Det elektroniska rösträttsregistret gör det möjligt att granska valdeltagandet också när det gäller valdagens röster. Uppgiften om alla som röstat ger en fullständig bild av valdeltagandet, eftersom man med hjälp av den tillförlitligt kan beakta också dem som inte röstat. Detta är inte möjligt när det gäller material som innehåller bara dem som förhandsröstat. I den här översikten avses med förhandsröstande alla som förhandsröstat i hela landet och med alla väljare de som röstat i förenämnda områden på valdagen och de som förhandsröstat.

Det är viktigt att beakta att uppgifterna om alla väljare i översikten inte täcker hela landet eller alla röstberättigade. Med alla väljare avses i denna översikt röstningstillfället i de områden gällande vilka uppgiften fanns tillgänglig. Uppgifterna i denna översikt har inte bearbetats på något sätt, t.ex. genom att vikta materialet utifrån bakgrundsuppgifter, utan fördelningarna anges som sådana som de är i materialet. Med andra ord gäller uppgifterna om alla väljare i ett visst område de kommuner, röstningsområden och röstberättigade gällande vilka uppgiften var tillgänglig. Analyserna i översikten gäller givetvis första omgången i presidentvalet.

Analys av materialet

När man granskar analyserna i denna översikt är det viktigt att märka att det finns två separata men delvis överlappande väljargrupper i väljargruppanalyserna. I översiktens text, tabeller och figurer används följande termer om dessa väljargrupper:

1. Förhandsröstande som omfattar alla förhandsröstande personer i valet

2. Alla väljare i de områden som omfattar både de som förhandsröstat och de som röstat på valdagen (dvs. alla väljare) i de röstningsområden som använde ett elektronisk röstningsregister

Väljargrupperna i översikten är inte ömsesidigt uteslutande av varandra. De som förhandsröstat i hela landet innehåller också de röstberättigade som förhandsröstat i ovan nämnda områden. Uppgiften om alla väljare i områden omfattar för sin del också alla som röstat på förhand i resp. områden. Följaktligen beskriver gruppen ”förhandsröstande” som namnet säger röstberättigade i hela landet som förhandsröstat. Gruppen ”alla väljare i områden” omfattar de som röstat på valdagen och de som förhandsröstat i ett avgränsat antal röstningsområden.

Materialet i översikten har avgränsats till röstberättigade bosatta i Finland. I presidentvalet 2018 var antalet röstberättigade bosatta i Finland totalt 4 246 803. Av dessa röstberättigade förhandsröstade 1 559 488 dvs. 36,7 procent av alla röstberättigade. I de röstningsområden gällande vilka det finns uppgifter tillgängliga också om valdagsröstningen, var antalet röstberättigade totalt 1 625 579. Fullständiga röstningsuppgifter fås alltså om 38,3 procent av de röstberättigade.

Det gick inte att hänföra bakgrundsuppgifter på individnivå till alla röstberättigade och dylika fall togs bort från materialet. Följaktligen omfattar materialet totalt 4 240 799 röstberättigade för hela landets del och 1 623 953 röstberättigade för de granskade områdenas del. Man bör beakta att dessa antal kan vara mindre än ovan nämnda siffror när det gäller bakgrundsvariablerna i enskilda analyser, beroende på hur täckande man kunde koppla bakgrundsfaktorer till de röstberättigade. I praktiken syns detta bl.a. i det faktum att vissa fördelningar i figurer och tabeller kan variera något efter variabel.

Materialets täckning

De röstningsområden och kommuner från vilka alla röstningsuppgifter kunde fås fördelas inte helt jämnt på hela landets nivå. Uppgifter erhölls också om valdagsröstningen från totalt 134 kommuner, uppgifter om alla röstningsområden erhölls från 79 kommuner, uppgifter om en del av röstningsområdena erhölls från 55 kommuner.

Uppgifter om valdagsröstningen erhölls från alla valkretsar i Fastlandsfinland. Täckningen varierar dock enligt valkrets. Den mest täckande uppgiften erhölls om Mellersta Finlands valkrets, dvs. om 77,7 procent av de röstberättigade i valkretsen. Mer täckande uppgifter än på nivån för hela landet erhölls också om Uleåborgs valkrets (70,9 % av de röstberättigade), Lapplands valkrets (69,8 %), Nylands valkrets (45,6 %), Satakunta valkrets (41,9 %), Birkalands valkrets (40,4 %) och Egentliga Finlands valkrets (39,2 %). Minst täckning hade uppgiften om valdagsröstningen i Helsingfors valdistrikt, där uppgifter erhölls om bara två röstningsområden och 1,4 procent av de röstberättigade. Med andra ord var Helsingfors valkrets klart underrepresenterat i det tillgängliga materialet. (se tabellbilaga 1)

I tabellbilaga 2 granskas bakgrundsuppgifterna om de röstberättigade i hela landet och i de områden gällande vilka man fick fullständiga röstningsuppgifter. De röstberättigade i presidentvalet 2018 var i genomsnitt 50,8 år. Till denna del skiljer sig områdenas röstberättigade inte nämnvärt från alla röstberättigade. Andelen röstberättigade män var i hela landet 48,6 procent, relativt sett lika många som i områdena.

Medianinkomsten för de röstberättigade i hela landet är något större än för områdenas röstberättigade. Skillnaden är ungefär 400 euro per år. Inkomstnivån är lägre än medelnivån för hela landet, särskilt i sådana kommuners röstningsområden om vilka man inte har erhållit fullständiga uppgifter.

När det gäller utbildningsnivå avviker de granskade områdena inte väsentligt från hela landet. I hela landet var de röstberättigade i genomsnitt något högre utbildade än i de granskade områdena med ett elektroniskt rösträttsregister. Skillnaden syns särskilt i den högsta utbildningsgruppen i granskningen, dvs. de som avlagt högre högskoleexamina eller forskarutbildning. De var 1,2 procentenheter fler än i områdena. I synnerhet när det gäller utbildning inverkar underrepresentationen i Helsingfors valdistrikt på fördelningarna av materialet.

I klasserna för den huvudsakliga verksamheten finns små skillnader mellan alla röstberättigade och röstberättigade som bor i områdena. I hela landet var antalet sysselsatta något (0,6 procentenheter) fler än för områdena, på motsvarande sätt hade områdena fler studerande (0,6 procentenheter). Pensionärer fanns det däremot i områdena och i hela landet relativt sett lika många. I områdena fanns det 1,5 procentenheter fler finskspråkiga röstberättigade än i hela landet. Andelen med finsk bakgrund var däremot 0,4 procentenheter större i områdena jämfört med hela landet. Det fanns inga betydande skillnader i presidentkandidaternas väljarstöd mellan hela landet och områdena.

De faktorer som presenterats i detta kapitel och i tabellbilagorna 1 och 2 bör beaktas, om man vill generalisera uppgifterna om väljarna i alla de elektroniska rösträttsregistrets områden till att omfatta alla röstberättigade.

Ålder och kön

I den första omgången av presidentvalet år 2018 var antalet förhandsröstande 1 559 488 röstberättigade bosatta i Finland, vilket är 36,7 procent av alla röstberättigade bosatta i Finland. Enligt Statistikcentralen uppgår förhandsröstningsprocenten till 52,5 procent. Förhandsröstningsprocenten erhålls genom att beräkna andelen förhandsröstande av alla som röstat. I denna översikt granskas väljarna i förhållande till röstberättigade personer, vilket innebär att de angivna procenttalen är lägre än förhandsröstningsprocenten.

I de röstningsområden från vilka alla röstningsuppgifter erhölls, röstade totalt 1 126 333 röstberättigade i valet, dvs. 69,3 procent av områdenas röstberättigade. I dessa områden förhandsröstade 37,7 procent av de röstberättigade och 31,5 procent röstade på valdagen.

Åldern påverkar klart röstningen. De förhandsröstande personernas andel av de röstberättigade i hela landet är högre än 30 procent när det gäller 48 -åringar, varefter andelen ökar snabbare än före det. Att förhandsrösta var vanligast bland 74-åringarna av vilka 59,0 procent förhandsröstade. Andelen förhandsröstande börjar sjunka efter 74-års ålder, bland 95 -åringarna sjunker andelen förhandsröstande under 30 procent. (Figur 1.)

Figur 1. Andelen väljare av röstberättigade efter ålder i presidentvalet 2018, %

Andelen väljare av röstberättigade i de röstningsområden från vilka man också fick information om röstning på valdagen ger en mer täckande bild av fenomenet än när det gäller förhandsröstande. Valdeltagandet för 18-åringar som senast på valdagen för presidentvalet år 2018 uppnått rösträttsåldern var 56,9 procent i områdena. Valdeltaget sjunker dock till 46,2 procent i gruppen med 20-åringar. Sedan ökar valdeltagandet ganska jämnt till 73,0 procent i åldersgruppen med 42-åringar, efter det är ökningen långsammare. Valdeltagandet är som högst i gruppen med 70-åringar (82,3 %). Valdeltagande för personer över 74 år sjunker ganska snabbt, nivån för 20-åringar underskrids dock först i åldersgruppen med 90-åringar. (Figur 1.)

Kvinnorna röstade mer aktivt än männen, såväl på förhand i hela landet som på valdagen och på förhand i områdena, med undantag av den allra äldsta granskade åldersgruppen. I hela landet förhandsröstade 40,0 procent av de röstberättigade kvinnorna, nästan 7 procentenheter fler än männen.

Det valdeltagande som beaktar alla väljare i områdena var också större bland kvinnorna. I områdena röstade 72,3 procent av kvinnorna, omkring 6 procentenheter fler än männen. Sett till åldersgrupp röstade kvinnorna mer aktivt än männen i alla åldersgrupper med undantag för åldersgruppen 75 år och äldre. I den andra ändan av åldersfördelningen var valdeltagandet bland unga 18–19-åriga röstberättigade något över 4 procentenheter högre än i gruppen med 20–24-åringar. Som det framgår av figur 1, sjunker valdeltagandet bland unga som beaktar röstande på valdagen och förhandsröstande i områden snart efter att rösträttsålder uppnåtts. (Tabell 1.)

Tabell 1. Andelen förhandsröstande i hela landet och alla väljare i områden av de röstberättigade efter kön och ålder i presidentvalet 2018, %

Åldersgrupp	Totalt		Män		Kvinnor
	Förhands- röstade, hela landet	Alla väljare, områden	Förhands- röstade, hela landet	Alla väljare, områden	Förhands- röstade, hela landet	Alla väljare, områden
Totalt	36,7	69,3	33,2	66,1	40,0	72,3
18-19	18,9	52,3	14,8	46,3	23,1	58,3
20-24	23,7	48,1	18,8	41,8	28,9	54,9
25-34	24,2	57,4	21,2	52,6	27,4	62,6
35-44	25,6	70,0	23,2	66,0	28,1	74,2
45-54	31,8	74,3	28,6	70,9	34,9	77,6
55-64	43,4	77,7	39,6	74,9	47,1	80,5
65-74	56,5	81,7	53,3	80,0	59,4	83,3
75-	49,3	66,8	51,0	71,0	48,2	64,1

Huvudsaklig verksamhet, utbildning och familjeställning

I presidentvalet 2018 av grupperna för huvudsaklig verksamhet var de sysselsatta den mest förhandsröstande gruppen i hela landet, dvs. 44,1 procent av alla förhandsröstande. Pensionärerna utgjorde nästan lika många av de förhandsröstande (43,8 procent). Andelen sysselsatta var lägre bland de förhandsröstande och andelen pensionärer högre än bland alla röstberättigade. I övriga grupper för huvudsaklig verksamhet var andelen förhandsröstande relativt sett lägre än bland de röstberättigade. (Figur 2.)

Av alla väljare i områdena är de sysselsattas och pensionärernas andel större än dessa gruppers motsvarande andel av alla röstberättigade. I områdena var däremot andelen arbetslösa, studerande och de som tillhörde gruppen för annan huvudsaklig verksamhet av väljarna mindre än gruppernas relativa storlek bland alla röstberättigade. (Figur 3.)

Figur 2. Röstberättigade och förhandsröstande i hela landet efter huvudsaklig verksamhet i presidentvalet 2018, %

Figur 3. Röstberättigade och alla väljare i områden efter huvudsaklig verksamhet i presidentvalet 2018, %

Hög utbildning ökar sannolikheten att personen kommer att rösta. I presidentvalet förhandsröstade oftare än genomsnittet i hela landet de röstberättigade som avlagt utbildning på lägsta högre nivå eller högre utbildningsnivå än det. Fenomenet syns också klart när det gäller alla väljare i områden, valdeltagandet för de personer som avlagt högre högskoleexamen eller forskarutbildning var 19,1 procentenheter högre än för alla röstberättigade.

Tidigare har man märkt att åldern har ett klart samband med valdeltagandet. Detta syns också i utbildningsgrupperna, i vilka valdeltagandet i praktiken ökar med åldern i alla grupper, med undantag av den allra äldsta åldersgruppen, dvs. de som fyllt 75 år. Ett valdeltagande på över 90 procent som innehåller förhandsröstning och röstning på valdagen uppnås bland 55–74-åringar som avlagt minst högre högskoleexamen och bland 65–74-åringar som avlagt lägre högskoleexamen. Detta syns både bland de förhandsröstande i hela landet och bland alla väljare i områden. (Tabell 2.)

När man tolkar tabell 2 är de skäl att beakta att det sker en minskning av lägre högskoleexamina bland befolkningen, och att det inte längre tillförs nya examina från Finland i utbildningsgruppen, vilket innebär att utbildningsgruppens åldersstruktur klart avviker från övriga grupper. Utbildningen på lägsta högre nivå omfattar examina som är högre än utbildning på mellannivå och som inte är yrkeshögskoleexamina.

Tabell 2. Andelen förhandsröstande i hela landet och alla väljare i områden av röstberättigade efter ålder och utbildningsnivå i presidentvalet 2018, %

		Totalt	Grund- nivå	Andra stadiet	Lägsta högre nivå	Lägre högskole- nivå	Högre högskole- nivå, forskar- utbildning
Totalt	Förhands- röstande, hela landet	36,7	34,2	33,6	48,9	38,4	42,1
	Alla väljare, områden	69,3	57,3	65,2	84,8	80,8	88,3
18-24	Förhands- röstande, hela landet	22,4	16,5	25,9	..	45,5	..
	Alla väljare, områden	49,2	44,0	51,9	..	78,0	..
25-34	Förhands- röstande, hela landet	24,2	11,6	20,2	14,4	33,2	38,7
	Alla väljare, områden	57,4	29,8	51,8	38,8	74,6	83,4
35-44	Förhands- röstande, hela landet	25,6	16,0	22,7	29,3	29,1	31,9
	Alla väljare, områden	70,0	42,3	62,9	78,8	80,0	86,6
45-54	Förhands- röstande, hela landet	31,8	22,4	30,1	36,3	34,6	36,2
	Alla väljare, områden	74,3	51,9	69,1	82,8	83,5	89,1
55-64	Förhands- röstande, hela landet	43,4	35,8	42,1	49,2	48,2	47,7
	Alla väljare, områden	77,7	64,3	74,8	85,9	87,6	90,9
65-74	Förhands- röstande, hela landet	56,5	50,5	56,2	64,6	63,8	64,0
	Alla väljare, områden	81,7	74,6	81,8	89,6	91,0	92,9
75-	Förhands- röstande, hela landet	49,3	43,5	52,5	62,3	64,7	66,2
	Alla väljare, områden	66,8	60,0	71,6	80,9	83,6	87,8

Väljarnas familjeställning granskas med hjälp av avgränsade klasser av familjeställning. Man beaktar gifta eller sambor (parförhållande) och personer utan familj, antalet barn samt de röstberättigades ålder.

Personer i parförhållande röstade klart mer aktivt i områden än personer utan familj, valdeltagandet bland personer i parförhållande var över 17 procentenheter större än för dem utan familj. Antalet barn eller barnens ålder har ingen betydande inverkan på valdeltagandet bland dem som är i parförhållande. Valdeltagande bland familjer med en förälder stannade däremot på 59,1 procent.

När man granskar valdeltagandet bland unga, röstberättigade i åldern 18–24 år, kan man se att valdeltagandet bland hemmaboende (hos föräldrarna) är högre än bland unga i samma ålder som inte har familj. Personer som inte tillhör en familj omfattar både dem som bor ensamma eller med andra personer. Skillnaden i valdeltagandet mellan grupperna i områdena är omkring 7 procentenheter.

En granskning av väljarna efter åldersgrupp ändrar inte i någon väsentlig grad bilden av familjeställningens inverkan på valdeltagandet. I huvudsak ökar valdeltagandet i alla grupper för familjeställning med åldern, med undantag för den äldsta åldersgruppen, dvs. de som fyllt 75 år. Beträffande familjeställning innehåller gruppen ”Annan” hemmaboende som är äldre än 24 år, föräldrar i familjer med en förälder som bor med vuxet barn, anstaltsbefolkningen och icke-klassificerade personer samt personer om vilka det inte finns några uppgifter om familjeställning. (Figur 4, Tabell 3)

Figur 4. Andelen väljare av röstberättigade i vissa grupper för familjeställning i presidentvalet 2018, %

Tabell 3. Andelen förhandsröstande i hela landet och andelen alla väljare i områden av röstberättigade efter familjeställning i presidentvalet 2018, %

		Totalt	Parför- hållande	Parför- hållande, inga barn	Parför- hållande, barn under 18 år	Parför- hållande, inga barn under 18 år	Enförälder- familj, barn under 18 år	Utan familj	Annat
Totalt	Förhands- röstande, hela landet	36,7	38,2	46,0	24,6	39,5	25,6	38,5	30,4
	Alla väljare, områden	69,3	77,5	78,1	75,4	81,9	59,1	59,8	50,6
18-24	Förhands- röstande, hela landet	22,4	22,1	23,5	13,0	..	8,5	25,6	16,3
	Alla väljare, områden	49,2	51,2	52,3	44,1	..	21,6	44,9	28,8
25-34	Förhands- röstande, hela landet	24,2	23,6	27,5	19,7	..	16,2	26,3	23,7
	Alla väljare, områden	57,4	64,5	65,0	64,1	..	40,2	50,0	44,4
35-44	Förhands- röstande, hela landet	25,6	24,7	29,1	23,7	24,1	25,1	28,9	27,0
	Alla väljare, områden	70,0	75,6	69,4	77,0	67,1	61,5	56,6	46,2
45-54	Förhands- röstande, hela landet	31,8	31,0	35,0	28,2	33,1	31,2	34,2	32,3
	Alla väljare, områden	74,3	79,9	75,9	81,8	81,5	69,5	60,9	58,4
55-64	Förhands- röstande, hela landet	43,4	44,2	46,4	33,8	40,2	36,0	42,7	38,4
	Alla väljare, områden	77,7	83,3	83,2	82,8	84,3	73,1	66,9	62,7
65-74	Förhands- röstande, hela landet	56,5	58,6	59,3	41,6	50,9	48,0	53,2	44,4
	Alla väljare, områden	81,7	86,7	87,0	81,0	83,8	77,0	72,8	61,8
75-	Förhands- röstande, hela landet	49,3	55,3	55,9	..	44,7	..	45,9	29,0
	Alla väljare, områden	66,8	76,9	77,3	..	68,4	..	60,0	39,0

I figurerna 5 och 6 granskas unga 18–24-åriga röstberättigades valdeltagande i 1-årsåldersgruppen efter kön och familjeställning. Av klasserna i familjeställning visas klasserna hemmaboende och utan familj i figuren. Med hjälp av avgränsning granskas boendeformens inverkan på de ungas valdeltagande. I figuren visas uppgiften om alla som hör till gruppen på de röstningsområden om vilka uppgiften är tillgänglig. Den presenterade uppgiften innehåller röstning på valdagen och på förhand, uppgift om förhandsröstande i hela landet visas alltså inte.

När man granskar uppgifterna i figurerna 5 och 6 bör man beakta att uppgiften om röstberättigades familjeställning är från år 2016. I praktiken är uppgiften alltså uttagen omkring 13 månader före första omgången av presidentvalet 2018. De i figurerna 5 och 6 presenterade 18-åringarna som var röstberättigade i valet 2018 har alltså varit 16–17-åringar, 19-åringarna 17–18-åringar osv. Detta påverkar oundvikligen storleken på grupperna, särskilt i de yngre 1-årsgrupperna. I praktiken kan man anta att det fanns fler ensamboende i dessa åldersgrupper än i materialet som var underlag för analysen.

När det gäller de yngre 1-åldersgrupperna är andelen unga utan familj av åldersgruppen i data liten. I klasserna av familjeställning var 3,6 procent av 18-åriga röstberättigade männen utan familj, av kvinnorna var motsvarande siffra 7,5 procent. Andelen män bland 19-åringar stiger till 9,3 procent och bland kvinnor till 15,5 procent. I följande åldersgrupp av 20-åringar, hör 20,1 procent av männen och 34,7 av kvinnorna till befolkningen utan familj.

I figur 5 kan man observera att valdeltagande bland unga (18–20-åriga) män är betydligt större bland hemmaboende män än bland dem utan familj. När det gäller kvinnor är situationen i stor utsträckning likadan, visserligen är valdeltagande bland unga kvinnor i allmänhet högre än bland män i alla åldersgrupper (figur 6). Efter dessa åldrar minskar skillnaden mellan hemmaboende och dem utan familj både bland män och kvinnor och från 22 år framåt är skillnaden inte längre så stor.

Figur 5. Andelen väljare i områden av röstberättigade. män i åldern 18-24 år efter familjeställning i presidentvalet 2018, %

Figur 6. Andelen väljare i områden av de röstberättigade, kvinnor i åldern 18-24 år efter familjeställning i presidentvalet 2018, %

Inkomstnivå

Väljarnas och de röstberättigades inkomstnivå granskas med hjälp av statsskattepliktiga inkomster. Inkomstuppgifterna är från den senast fastställda beskattningen för år 2016. De statsskattepliktiga inkomsterna består av löneinkomster, företagarinkomster och övriga statskattepliktiga inkomster, som omfattar övriga förvärvsinkomster, pensionsinkomster, utkomstskydd vid arbetslöshet samt övriga socialskyddsförmåner. De statsskattepliktiga inkomsterna omfattar inte t.ex. stipendier och understöd från offentliga sammanslutningar, löneinkomster från utlandet under vissa förutsättningar, en del av socialskyddsförmåner som utbetalas av den offentliga sektorn samt skattefria ränteinkomster.

I materialet för översikten har de röstberättigades inkomster indelats i deciler. Inkomstdecilerna erhålls genom att sortera de röstberättigade enligt inkomst och indela gruppen i tio lika stora delar. I de grupper som bildats på så sätt finns det i varje grupp med alla röstberättigade (hela landet) omkring 422 000 röstberättigade. I områden gällande vilka uppgifter erhölls också om röstningen på valdagen, finns det i dessa grupper omkring 161 000 röstberättigade i varje.

På hela landets nivå saknas det i materialet inkomstuppgifter för 49 351 röstberättigade. Också i materialet för områden med röster på valdagen saknades det inkomstuppgifter för 17 154 röstberättigade. Medianen för alla röstberättigades statsskattepliktiga inkomster var 25 777 euro, i de granskade avgränsade områdena var motsvarande medianinkomst 25 072 euro. De statsskattepliktiga inkomsterna för de röstberättigade i hela landet, som hörde till den högsta inkomstdecilen, var minst 55 615 euro, i de granskade områdena var motsvarande inkomster 53 805 euro per år. Inkomsterna för de röstberättigade som hörde till den lägsta inkomstdecilen var högst 8 500 euro i hela landet och 8 497 euro per år i områdena. (Tabell 4.)

Tabell 4. De nedre gränserna för de röstberättigades inkomstdeciler i presidentvalet 2018, euro

Decil	Alla röstberettigade	Röstberättigade i områden
Decil 1	0	0
Decil 2	8 501	8 498
Decil 3	12 190	12 013
Decil 4	16 105	15 903
Decil 5	20 654	20 347
Decil 6	25 477	25 072
Decil 7	30 270	29 774
Decil 8	35 467	34 810
Decil 9	42 548	41 580
Decil 10	55 615	53 805

På hela landets nivå är inverkan av inkomster på förhandsröstningen sammantaget inte så stor. I de två lägsta inkomstdecilerna är förhandsröstningen relativt sett lägre än i de högre inkomstdecilerna. Fr.o.m. den tredje inkomstdecilen sker det inte stora förändringar i omfattningen av förhandsröstningen, andelen förhandsröstande varierar i dessa klasser mellan 36,8 och 42,1 procent av de röstberättigade. (Figur 7.)

När man granskar alla röstberättigade i de områden om vilka fullständiga röstningsuppgifter erhölls, är inverkan av inkomster på valdeltagandet betydligt tydligare. I de högre inkomstklasserna är det i regel vanligare att förhandsrösta än i de lägre. Av dem som hör till den högsta inkomstdecilen röstade totalt 85,2 procent. Däremot stannade valdeltagandet i den lägsta inkomstdecilen på 50,9 procent. Skillnaden mellan valdeltagandet för låg- och höginkomsttagare var sålunda över 34 procentenheter. (Figur 7.)

Figur 7. Andelen väljare av röstberättigade efter inkomstdecil i presidentvalet 2018, %

Utländsk bakgrund

De röstberättigades och väljarnas bakgrund granskas med hjälp av språk och härkomst. Valdeltagandet bland personer som talar ett inhemskt språk som modersmål var högre än för alla röstberättigade, både bland de förhandsröstande i hela landet och bland alla väljare i områden. När man granskar alla väljare i områden, röstade 0,4 procentenheter fler av de finsk- och samiskspråkiga och 5,5 procentenheter fler av de svenskspråkiga än av alla röstberättigade.

I presidentvalet är rösträtten knuten till medborgarskap, dvs. det finns färre röstberättigade som talar ett annat språk än ett inhemskt språk som modersmål än t.ex. i kommunalvalet. Av alla röstberättigade uppgick de finskspråkiga till 92,3 procent, de svenskspråkiga till 5,3 procent och personer med ett annat språk till 2,4 procent. I områden om vilka uppgift om alla väljare erhölls talade 93,8 procent finska som modersmål, 4,2 procent svenska och 1,9 procent andra språk. Andelen samiskspråkiga personer var i båda fallen 0,03 procent.

Tabell 5. Andelen förhandsröstande i hela landet och alla väljare i områden av röstberättigade efter kön och språk i presidentvalet 2018, %

Kön	Totalt		Finska, samiska		Svenska		Annat språk
	Förhands- röstande, hela landet	Alla väljare, områden	Förhands- röstande, hela landet	Alla väljare, områden	Förhands- röstande, hela landet	Alla väljare, områden	Förhands- röstande, hela landet	Alla väljare, områden
Totalt	36,7	69,3	37,7	69,7	29,8	74,8	14,6	37,5
Män	33,2	66,1	34,1	66,4	27,0	72,4	13,8	35,5
Kvinnor	40,0	72,3	41,1	72,8	32,7	77,2	15,4	39,1

Valdeltagandet bland personer med främmande språk som modersmål var klart mindre än bland personer som talar ett inhemskt språk som modersmål. Av alla röstberättigade med ett främmande språk som modersmål förhandsröstade i hela landet 14,6 procent. På motsvarande sätt röstade 37,5 procent av alla röstberättigade med ett främmande språk i områdena, vilket var nästan 32 procentenheter lägre än nivån för alla röstberättigade. (Tabell 5.)

En noggrannare granskning av valdeltagandet i språkgrupperna visar att det högsta valdeltagande som beräknats på basis av alla röster i områdena fanns bland personer med svenska som modersmål (74,8 %). Valdeltagandet bland finsk- och samiskspråkiga var på motsvarande sätt 69,7 procent. I figur 8 har de språkgrupper utvalts som till antalet är de största i de områden gällande vilka också uppgifter om valdagsröstning erhölls. Enligt denna avgränsning var valdeltagandet störst bland tyskspråkiga personer av dem med främmande språk, dvs. 69,6 procent av de röstberättigade. Av övriga grupper med främmande språk som modersmål var bara valdeltagandet bland spansk- och engelskspråkiga högre än 50 procent. (Figur 8.)

Figur 8. Andelen väljare av röstberättigade efter språkgrupp i presidentvalet 2018, %

Sett till åldersgrupp och härkomst var valdeltagandet bland unga lägre än i äldre åldersgrupper såväl bland personer med finländsk bakgrund som bland dem med utländsk bakgrund. Detta syns både bland de förhandsröstande i hela landet och bland alla väljare i områden. Ifråga om alla väljare i områdena var skillnaden mellan personer med finländsk bakgrund och personer med utländsk bakgrund omkring 31 procentenheter. Valdeltagandet bland dem med utländsk bakgrund stannar under 30 procent i åldersgruppen 18–34 år. Över hälften av dem med utländsk bakgrund röstade bara i åldersgrupperna som fyllt 55 år. (Tabell 6.)

Tabell 6. Andelen förhandsröstande i hela landet och alla väljare i områden av röstberättigade efter härkomst och ålder i presidentvalet 2018, %

Åldersgrupp	Hela befolkningen		Med finländsk bakgrund		Med utländsk bakgrund
	Förhands- röstande, hela landet	Alla väljare, i områden	Förhands- röstande, hela landet	Alla väljare, i områden	Förhands- röstande, hela landet	Alla väljare, i områden
Totalt	36,7	69,3	37,2	69,9	15,3	38,4
18-24	22,4	49,2	22,9	49,9	8,0	20,8
25-34	24,2	57,4	24,7	58,3	10,2	27,0
35-44	25,6	70,0	26,1	71,0	11,4	37,5
45-54	31,8	74,3	32,3	75,0	14,4	43,9
55-64	43,4	77,7	43,8	78,1	21,3	50,6
65-74	56,5	81,7	56,8	81,9	33,7	62,0
75-	49,3	66,8	49,4	66,9	39,2	57,7

Källa: Presidentvalet 2018, Översikt över röstningen, Statistikcentralen

Förfrågningar: Sami Fredriksson 029 551 2696, Jaana Asikainen 029 551 3506, vaalit@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma

---

Uppdaterad 3.4.2018