Förstasidan > Statistik > Byggnader och fritidshus > 2010 > Fritidshus 2010

Fritidshus 2010

Bland landskapen fanns det flest fritidshus i Egentliga Finland i år 2010

Bland landskapen fanns det flest fritidshus i Egentliga Finland, dit också Väståbolands kommun, som har flest fritidshus, hör. Antalet fritidshus i landskapet Egentliga Finland var omkring 48 000, också i Södra Savolax och Birkaland fanns det fler än 45 000 fritidshus. Det minsta antalet fritidshus hade Mellersta Österbotten och Åland. I Mellersta Österbotten fanns det 3 800 fritidshus och på Åland 6 000.

I Finland fanns det totalt 489 200 fritidshus i slutet av år 2010. Flest fritidshus till antalet hade Väståbolands kommun, som hade 8 374 fritidshus. I och med kommunsammanslagningarna försvinner många traditionella stugkommuner från kartan eller går samman med större stugkommuner. Av enskilda kommuner har förutom Väståboland också Tavastehus, Kouvola, Salo, Kuopio, Kuusamo och Raseborg fler än 6 000 fritidshus.

Figur 1. Antal fritidshus efter landskap 2010

Kommunens stugtäthet kan också beskrivas genom att jämföra antalet fritidshus med antalet bostäder med permanent boende. Små orter med en relativt liten folkmängd och många fritidshus hör då till de stugrikaste kommunerna. Sammanlagt 57 kommuner hade år 2010 fler fritidshus än permanenta bostäder. Sådana kommuner var bl.a. Väståboland, Mäntyharju, Kimitoön och Pälkäne. Då antalet permanenta invånare minskar kan fritidshusboendet accentueras i allt fler kommuner. Sedan år 2000 har antalet kommuner med fler fritidshus än permanenta bostäder ökat med ungefär tio, då man granskar situationen med nuvarande 2011 års kommunindelning.

Figur 2. Kommuner med fler fritidshus än permanenta bostäder år 2010 (de största kommunerna sett till antalet fritidshus)

Fritidshusbeståndet ökade mest på 1980-talet

I slutet av år 2010 fanns det 489 200 fritidshus. Från året innan ökade antalet fritidshus med 4 100, av vilka en del är nyproduktion och en del sådana som ändrats till ändamålet fritidsbostad. Antalet fritidshus ökade snabbast på 1980-talet. År 1990 fanns det 368 000 fritidshus, dvs. 46 procent fler än år 1980. Från år 1970 till år 1980 var ökningen 75 600 fritidshus, dvs. 43 procent.

Figur 3. Antal fritidshus 1970–2010

Nyproduktionen omkring 4 000 bostadsbyggnader för fritidsbruk per år

Under 2000-talet har nyproduktionen av bostadsbyggnader för fritidsbruk i regel varit över 4 000 byggnader per år. T.ex. under år 2009 färdigställdes 3 944 nya fritidsbostadsbyggnader. Byggandet av fritidshus har kontinuerligt saktat av jämfört med byggtakten i början av 1990-talet. När det i början av 1990-talet årligen färdigställdes omkring 8 000 nya fritidshus, har byggtakten de senaste åren varit omkring hälften. Fritidshusbeståndet ökade med omkring 20 procent under 1990-talet. Detta är klart mindre än under 1970- och 1980-talen, då beståndet ökade med över 40 procent under ett decennium.

Byggandet av fritidshus livligast i Lappland och SödraSavolax

De senaste åren har nybyggandet varit livligast i Lappland och Södra Savolax. Under 2000-talet har det färdigställts mest nya fritidsbostadsbyggnader i Lappland och Södra Savolax, där det byggts fler än 400 fritidsbostadsbyggnader i genomsnitt per år. Näst flest nya fritidsbostadsbyggnader har färdigställts i landskapet Egentliga Finland, dvs. 380 fritidshus i genomsnitt per år. Fritidshusbeståndet ökar inte direkt i takt med nybyggandet, eftersom en del av fritidshusen ändras till permanenta bostäder eller tas annars ur bruk.

Sedan år 1990 har fritidshusbeståndet ökat mest i landskapet Södra Savolax, där det fanns 12 000 fler fritidshus än år 1990. Den minsta förändringen i beståndet har skett i Mellersta Österbotten och på Åland, där antalet fritidshus ökat med över 1 000 sedan år 1990.

Sommarbosättningen tätast i Gustavs och Kaskö

Fritidsbosättningen var tätast i Gustavs och Kaskö, där det fanns genomsnitt 17–18 fritidshus per landkvadratkilometer. I åtta kommuner fanns det fler än 10 fritidshus per kvadratkilometer. I hela landet fanns det i genomsnitt 1,6 fritidshus per kvadratkilometer. I Nyland, Egentliga Finland och Päijänne-Tavastland fanns det över fyra fritidshus per kvadratkilometer. I Södra, Norra och Mellersta Österbotten samt i Kajanaland och Lappland fanns det fortfarande genomsnitt mindre än ett fritidshus per kvadratkilometer. Grankulla, Savukoski, Utsjoki, Enontekis, Sodankylä, Kärsämäki och Enare är kommuner där det fanns minst fritidshus i förhållande till arealen.

Medelytan på fritidshus 48 kvadratmeter

Storleksskillnaderna mellan nya och äldre fritidshus är relativt stora. Den genomsnittliga storleken på nya fritidsbostadsbyggnader som byggts under åren 2000–2010 var 64 kvadratmeter och på äldre fritidsbostadsbyggnader 45 kvadratmeter. Medelstorleken på alla fritidshus var 48 kvadratmeter år 2010. Medelstorleken beräknas på basis av de kända kvadratmetrarna på fritidsbostadsbyggnader eller byggnader som används för semesterboende (ytan på omkring 27 000 fritidshus är okänd). Stora fritidshus och fritidsbostadsbyggnader har i viss mån en ökande inverkan på medelstorleken, eftersom medianen för kvadratmetrarna för alla fritidshus är 40 kvadratmeter. Till ytan är hälften av fritidshusen alltså fortfarande 40 kvadratmeter eller mindre. Andelen stora fritidshus, minst 60 kvadratmeter, var något under en fjärdedel av alla fritidsbostadsbyggnader år 2010. År 1970 var deras andel 15 procent av fritidshusbeståndet.

Tabell 1. Fritidshus efter golvyta 2010

Golvyta, m2	Fritidshus, antal	%
Fritidshus, totalt	489 232	100.0
– 19	39 161	8.0
20 – 39	179 172	36.6
40 – 59	131 913	27.0
60 – 79	60 125	12.3
80 – 99	26 816	5.5
100 –	25 447	5.2
Okänd	26 598	5.4
Genomsnittlig golvyta	48	..

Nästan 800 000 finländare hörde till ett bostadshushåll som äger ett fritidshus

Av fritidshusen ägdes 404 000 av privatpersoner. Omkring 86 000 fritidshus ägdes av antingen dödsbon, företag, sammanslutningar eller utlänningar. De bostadshushåll som äger ett fritidshus omfattade 792 000 personer.

Fritidshuset är vanligen beläget nära hemorten. Sextiosex procent av fritidshusägarna ägde ett fritidshus i det landskap där de bor. Över 90 procent av fritidshusägarna i Kajanaland, på Åland, i Lappland och Norra Karelen ägde ett fritidshus i det landskap där de bor. Däremot var de nyländska ägarnas fritidshus huvudsakligen belägna någon annanstans än i hemlandskapet. Endast 30 procent av de fritidshus som ägs av nyländare var belägna i Nyland. Ungefär tredjedel av alla fritidshusägare ägde ett fritidshus i sin hemkommun.

Sommargästerna ökar folkmängden i kommunerna under somrarna

År 2010 reste omkring 532 000 sommargäster till ett fritidshus utanför hemkommunen. Flest sommargäster hade Södra Savolax, över 56 000 personer. Bland kommunerna kommer det flest sommargäster till Väståbolands kommun, där nästan 10 000 personer kan vistas vid sina fritidshus under sommartid. Tavastehus, Salo, Raseborg och Mäntyharju hade också över 6000 sommargäster. Om man jämför antalet sommargäster med stadigvarande befolkningen i kommunen ökade folkmängden mest i Gustavs. I Gustavs, en kommun med färre än tusen personer, ökar sommargästerna folkmängden med över fyra tusen under somrarna, dvs. folkmängden i Gustavs ökar under somrarna till t.o.m. över fem tusen. I sammanlagt 13 kommuner mer än fördubblade sommargästerna kommunens folkmängd.

Fritidshusägaren 61 år i genomsnitt

År 2010 hade ägarna till de fritidshus som färdigställdes år 2010 en genomsnittlig ålder på 54 år, medan den genomsnittliga åldern på alla stugägare var 61 år. Färre än omkring 20 000 ägare var under 40 år, dvs. bara 6 procent av alla stugägare.

Bostadshushåll som bestod av två vuxna ägde över 40 procent av alla fritidshus och bostadshushåll med barn under 18 år ägde 14 procent av alla fritidshus. Sexton procent av fritidshusen ägdes av ensamboende och sjutton procent av alla fritidshus ägdes av dödsbon, företag, samfund eller ägaren var okänd. Över hälften av fritidshusägaregruppen bor i egnahemshus eller parhus.

Källa: Byggnader och fritidshus, Statistikcentralen

Förfrågningar: Marja Hermiö (09) 1734 3211, Arja Tiihonen (09) 1734 3272, Elina Aspblad-Huohvanainen (09) 1734 3232, asuminen@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma

---

Uppdaterad 26.5.2011