Förstasidan > Statistik > Byggnader och fritidshus > 2014 > Fritidshus 2014

Fritidshus 2014

Bland landskapen fanns det flest fritidshus i Egentliga Finland i år 2014

Enligt Statistikcentralen fanns det totalt 500 400 fritidshus i slutet av år 2014 Bland landskapen fanns det flest fritidshus i Egentliga Finland. Antalet fritidshus i landskapet Egentliga Finland var omkring 49 417, också i Södra Savolax och Birkaland fanns det fler än 45 000 fritidshus. Det minsta antalet fritidshus hade Mellersta Österbotten och Åland. I Mellersta Österbotten fanns det 3 900 fritidshus och på Åland 6 200.

Figur 1. Antal fritidshus efter landskap 2014

Kommunens stugtäthet kan också beskrivas genom att jämföra antalet fritidshus med antalet bostäder med permanent boende. Små orter med en relativt liten folkmängd och många fritidshus hör då till de stugrikaste kommunerna. Sammanlagt 62 kommuner hade år 2014 fler fritidshus än permanenta bostäder. Sådana kommuner var bl.a. Pargas, Mäntyharju, Kimitoön och Pälkäne. Då antalet permanenta invånare minskar kan fritidshusboendet accentueras i allt fler kommuner. Sedan år 2000 har antalet kommuner med fler fritidshus än permanenta bostäder ökat med ungefär tujgo, då man granskar situationen med nuvarande 2015 års kommunindelning.

Figur 2. Kommuner med fler fritidshus än permanenta bostäder år 2014 (de största kommunerna med kvantitativt sett flest fritidshus)

Fritidshusbeståndet ökade mest på 1980-talet

I slutet av år 2014 fanns det 500 400 fritidshus. Från året innan ökade antalet fritidshus med 1 728, av vilka en del är nyproduktion och en del sådana som ändrats till ändamålet fritidsbostad. Fritidshusbeståndet ökar inte direkt i takt med nybyggandet, eftersom en del av fritidshusen ändras till permanenta bostäder eller tas annars ur bruk.

Antalet fritidshus ökade snabbast på 1980-talet. År 1990 fanns det 368 000 fritidshus, dvs. 46 procent fler än år 1980. Från år 1970 till år 1980 var ökningen 75 600 fritidshus, dvs. 43 procent.

Figur 3. Antal fritidshus 1970–2014

Byggandet av fritidshus har kontinuerligt saktat av jämfört med byggtakten i början av 1990-talet. När det i början av 1990-talet årligen färdigställdes omkring 8 000 nya fritidshus, har byggtakten de senaste åren varit omkring hälften. Fritidshusbeståndet ökade med omkring 20 procent under 1990-talet. Detta är klart mindre än under 1970- och 1980-talen, då beståndet ökade med över 40 procent under ett decennium.

Nyproduktionen omkring 3 244 bostadsbyggnader för fritidsbruk per år

Under 2000-talet har nyproduktionen av bostadsbyggnader för fritidsbruk i regel varit över 4 000 byggnader per år. T.ex. under år 2014 färdigställdes ungefär 3 244 och under år 2013 ungefär 3 355 nya fritidsbostadsbyggnader.

Flest nya fritidshus byggdes under år 2014 i Södra Savolax och Egentliga Finland. Sett till kommun byggdes flest nya fritidshus i Nyslott, Kuusamo, S:t Michel, Pargas, Kouvola och Kalajoki över 50 fritidshus i vardera kommunen per år.

Figur 4. Landskap med kvantitativt sett flest nya fritidsbostadsbyggnader som byggts år 2014

Byggandet av fritidshus livligast i Lappland, SödraSavolax och Egentliga Finland

Under 2000-talet har det färdigställts mest nya fritidsbostadsbyggnader i Lappland, Södra Savolax och Egentliga Finland, där det byggts ungefär 400 fritidsbostadsbyggnader i genomsnitt per år.

Sedan år 1990 har fritidshusbeståndet ökat mest i landskapet Södra Savolax, där det fanns ungefär 14 000 fler fritidshus än år 1990. Den minsta förändringen i beståndet har skett i Mellersta Österbotten och på Åland, där antalet fritidshus ökat med under 1400 sedan år 1990.

Sommarbosättningen tätast i Gustavs och Kaskö

Fritidsbosättningen var tätast i Gustavs och Kaskö, där det fanns i genomsnitt 15-18 fritidshus per landkvadratkilometer. I sex kommuner fanns det fler än 10 fritidshus per kvadratkilometer. I hela landet fanns det i genomsnitt 1,7 fritidshus per kvadratkilometer. I Egentliga Finland, Nyland, Päijänne-Tavastland, Egentliga Tavastland och Åland fanns det över fyra fritidshus per kvadratkilometer. I Norra och Mellersta Österbotten samt i Kajanaland och Lappland fanns det fortfarande i genomsnitt mindre än ett fritidshus per kvadratkilometer. Grankulla, Savukoski, Utsjoki, och Enontekis, är kommuner där det fanns minst fritidshus i förhållande till arealen.

Medelytan på fritidshus 48 kvadratmeter

Nya fritidsbostadsbyggnader är större än tidigare. Den genomsnittliga storleken på fritidsbostadsbyggnader som byggts under 2010–talet var 72 kvadratmeter och median var 65 Fritidsbostadsbyggnader som har byggts under 2000–2009 var 64 kvadratmeter och median var 56 Medelstorleken på alla fritidshus var 48 kvadratmeter år 2014 Medelstorleken beräknas på basis av de kända kvadratmetrarna på fritidsbostadsbyggnader eller byggnader som används för semesterboende (ytan på omkring 19 000 fritidshus är okänd). Stora fritidshus och fritidsbostadsbyggnader har i viss mån en ökande inverkan på medelstorleken, eftersom medianen för kvadratmetrarna för alla fritidshus är 40 kvadratmeter. Till ytan är hälften av fritidshusen alltså fortfarande 40 kvadratmeter eller mindre. Andelen stora fritidshus, minst 60 kvadratmeter, var något 24 av alla fritidsbostadsbyggnader år 2014 År 1970 var deras andel 15 procent av fritidshusbeståndet.

Tabell 1. Fritidshus efter golvyta 2014

Golvyta, m2	Fritidshus, antal	%
Fritidshus, totalt	500 422	100,0
– 19	45 871	9,2
20 – 39	180 829	36,1
40 – 59	134 478	26,9
60 – 79	62 771	12,5
80 – 99	29 253	5,8
100 –	28 549	5,7
Okänd	18 671	3,7
Genomsnittlig golvyta	48	.
Median  golvyta	40	.

Nästan 804 000 finländare hörde till ett bostadshushåll som äger ett fritidshus

Av fritidshusen ägdes 413 000 av privatpersoner. Omkring 88 000 fritidshus ägdes av antingen dödsbon, företag, sammanslutningar eller utlänningar. De bostadshushåll som äger ett fritidshus omfattade nästan 804 000 personer. I många kommuner mer än fördubblar sommargästerna kommunens folkmängd.

Fritidshuset är vanligen beläget nära hemorten. 64 procent av fritidshusägarna ägde ett fritidshus i det landskap där de bor. Över 90 procent av fritidshusägarna på Åland, i Kajanaland, i Lappland och Norra Karelen ägde ett fritidshus i det landskap där de bor. Däremot var de nyländska ägarnas fritidshus huvudsakligen belägna någon annanstans än i hemlandskapet. Endast 28 procent av de fritidshus som ägs av nyländare var belägna i Nyland. Tredjedel av alla fritidshusägare ägde ett fritidshus i sin hemkommun.

Fritidshusägaren 62 år i genomsnitt

År 2014 hade ägarna till de fritidshus som färdigställdes år 2014 en genomsnittlig ålder på 54 år, medan den genomsnittliga åldern på alla stugägare var 62 år. Färre än omkring 24 000 ägare var under 40 år, dvs. bara 7 procent av alla stugägare.

Bostadshushåll som bestod av två vuxna ägde över 40 procent av alla fritidshus och bostadshushåll med barn under 18 år ägde 14 procent av alla fritidshus. 16 procent av fritidshusen ägdes av ensamboende och 17 procent av alla fritidshus ägdes av dödsbon, företag, samfund eller ägaren var okänd. Över hälften av fritidshusägaregruppen bor i egnahemshus eller parhus.

Medianavståndet för de stugägare var 37 kilometer

Det genomsnittliga avståndet mellan hem och fritidshus var 91 kilometer och medianavståndet 37 kilometer. Det innebär att hälften av stugresorna var högst 37 kilometer. Medianavståndet för de stugägare som bor i Nyland var 130 kilometer och genomsnittsavståndet 166 kilometer. Medianavståndet för de nyländska stugägarna var mer än tre gånger så långt som stugresa tre gånger så lång med alla stugägare 2014 långt som genomsnittet för hela landet. Medianavståndet för de stugägare som inte bor i Nyland var 26 kilometer och genomsnittsavståndet 65 kilometer.

Stugresan har beräknats på basis av stugor som ägs av privatpersoner. Med stugresa avses det linjära avståndet mellan stugägarens stadigvarande bostad och fritidshuset. År 2014 kunde avståndet beräknas för 71 procent av hela stugbeståndet.

Källa: Byggnader och fritidshus, Statistikcentralen

Förfrågningar: Topias Pyykkönen 029 551 2628, Marja Hermiö 029 551 3211, Arja Tiihonen 029 551 3272, asuminen@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Harala Riitta

---

Uppdaterad 26.5.2015