Denna sida är arkiverad.

Uppgifter som publicerats efter 5.4.2022 finns på den förnyade webbplatsen.

Gå till den nya statistiksidan.

Fritidshus 2017

Kuopio hade det högsten antalet fritidshus i år 2017

Enligt Statistikcentralen fanns det totalt 507 200 fritidshus i slutet av år 2017. Kuopio var Finlands största kommun 2017 när man ser till antalet fritidshus. Mätt med antalet fritidshus år 2017 var S:t Michel den näststörsta kommunen. I både Kuopio och S:t Michel finns det fler än 10 000 fritidshus.

Flest fritidshus efter kommun 31.12.2017

  Enligt kommunindelningen 1.1.2018 Antal fritidshus
1. Kuopio 10 789
2. S:t Michel 10 444
3. Pargas 8 695
4. Lojo 8 468
5. Nyslott 8 416
6. Tavastehus 8 043
7. Kouvola 7 749
8. Salo 7 065
9. Kuusamo 6 837
10. Raseborg 6 598
11. Björneborg 5 195
12. Mäntyharju 4 868
13. Kimitoön 4 817
14. Kangasala 4 647
15. Nådendal 4 646

Bland landskapen fanns det flest fritidshus i Egentliga Finland. Antalet fritidshus i landskapet Egentliga Finland var omkring 49 700, också i Södra Savolax och Birkaland fanns det fler än 47 000 fritidshus. Det minsta antalet fritidshus hade Mellersta Österbotten och Åland. I Mellersta Österbotten fanns det 4 000 fritidshus och på Åland 6 500.

Figur 1. Antal fritidshus efter landskap 2017

Figur 1. Antal fritidshus efter landskap 2017

Kommunens stugtäthet kan också beskrivas genom att jämföra antalet fritidshus med antalet bostäder med permanent boende. Små orter med en relativt liten folkmängd och många fritidshus hör då till de stugrikaste kommunerna. Sammanlagt 65 kommuner hade år 2017 fler fritidshus än permanenta bostäder. Sådana kommuner var bl.a. Pargas, Mäntyharju, Kimitoön och Pälkäne. Då antalet permanenta invånare minskar kan fritidshusboendet accentueras i allt fler kommuner. Sedan år 2000 har antalet kommuner med fler fritidshus än permanenta bostäder ökat med ungefär trettio, då man granskar situationen med nuvarande 2018 års kommunindelning.

Figur 2. Kommuner med fler fritidshus än permanenta bostäder år 2017 (de största kommunerna med kvantitativt sett flest fritidshus)

Figur 2. Kommuner med fler fritidshus än permanenta bostäder år 2017 (de största kommunerna med kvantitativt sett flest fritidshus)

Fritidshusbeståndet ökade mest på 1980-talet

I slutet av år 2017 fanns det 507 200 fritidshus. Från året innan ökade antalet fritidshus med 4 300. Fritidshusbeståndet ökar inte direkt i takt med nybyggandet, eftersom en del av fritidshusen ändras till permanenta bostäder eller tas annars ur bruk.

Antalet fritidshus ökade snabbast på 1980-talet. År 1990 fanns det 368 000 fritidshus, dvs. 46 procent fler än år 1980. Från år 1970 till år 1980 var ökningen 75 600 fritidshus, dvs. 43 procent.

Figur 3. Antal fritidshus 1970–2017

Figur 3. Antal fritidshus 1970–2017

Byggandet av fritidshus har kontinuerligt saktat av jämfört med byggtakten i början av 1990-talet. När det i början av 1990-talet årligen färdigställdes omkring 8 000 nya fritidshus, har byggtakten de senaste åren varit omkring hälften. Fritidshusbeståndet ökade med omkring 20 procent under 1990-talet. Detta är klart mindre än under 1970- och 1980-talen, då beståndet ökade med över 40 procent under ett decennium.

Nyproduktionen omkring 2 000–3 000 fritidshus per år

Under 2000-talet har nyproduktionen av bostadsbyggnader för fritidsbruk i regel varit över 4 000 byggnader per år. Under år 2017 färdigställdes ungefär  några tusen och under år 2016 ungefär 3 000 nya fritidsbostadsbyggnader.

Flest nya fritidshus byggdes under år 2017 i Lappland, Södra Savolax och Egentliga Finland. Sett till kommun byggdes flest nya fritidshus Kuusamo, Kittilä, Nyslott och Kolari, över 40 fritidshus i vardera kommunen per år.

Figur 4. Landskap med kvantitativt sett flest nya fritidsbostadsbyggnader som byggt mellan år 2015–2017

Figur 4. Landskap med kvantitativt sett flest nya fritidsbostadsbyggnader som byggt mellan år 2015–2017

Byggandet av fritidshus livligast i Lappland, SödraSavolax och Egentliga Finland

Under 2000-talet har det färdigställts mest nya fritidsbostadsbyggnader i Lappland, Södra Savolax och Egentliga Finland, där det byggts ungefär 400 fritidsbostadsbyggnader i genomsnitt per år.

Sedan år 1990 har fritidshusbeståndet ökat mest i landskapet Södra Savolax, där det fanns ungefär 14 500 fler fritidshus än år 1990. Den minsta förändringen i beståndet har skett i Mellersta Österbotten och på Åland, där antalet fritidshus ökat med under 1500–2000 sedan år 1990.

Sommarbosättningen tätast i Gustavs och Kaskö

Fritidsbosättningen var tätast i Gustavs och Kaskö, där det fanns i genomsnitt 15-18 fritidshus per landkvadratkilometer. I åtta kommuner fanns det fler än 10 fritidshus per kvadratkilometer. I hela landet fanns det i genomsnitt 1,7 fritidshus per kvadratkilometer. I Egentliga Finland, Nyland, Päijänne-Tavastland, Egentliga Tavastland och Åland fanns det över fyra fritidshus per kvadratkilometer. I Norra och Mellersta Österbotten samt i Kajanaland och Lappland fanns det fortfarande i genomsnitt mindre än ett fritidshus per kvadratkilometer. Grankulla, Savukoski, Enontekis och Utsjoki, är kommuner där det fanns minst fritidshus i förhållande till arealen.

Medelytan på fritidshus 49 kvadratmeter

Nya fritidsbostadsbyggnader är större än tidigare. Den genomsnittliga storleken på fritidsbostadsbyggnader som byggts under 2010–talet var 71 kvadratmeter och median var 65. Fritidsbostadsbyggnader som har byggts under 2000–2009 var 65 kvadratmeter och median var 56. Medelstorleken på alla fritidshus var 49 kvadratmeter år 2017. Medelstorleken beräknas på basis av de kända kvadratmetrarna på fritidsbostadsbyggnader eller byggnader som används för semesterboende (ytan på omkring 16 000 fritidshus är okänd). Stora fritidshus och fritidsbostadsbyggnader har i viss mån en ökande inverkan på medelstorleken, eftersom medianen för kvadratmetrarna för alla fritidshus är 40 kvadratmeter. Till ytan är hälften av fritidshusen alltså fortfarande 40 kvadratmeter eller mindre. Andelen stora fritidshus, minst 60 kvadratmeter, var något 26 procent av alla fritidsbostadsbyggnader år 2017. År 1970 var deras andel 15 procent av fritidshusbeståndet.

Tabell 2. Fritidshus efter golvyta 2017

Golvyta, m2           Fritidshus, antal                     %
Fritidshus, totalt 507 200 100,0
– 19 45 432 9,0
20 – 39 180 539 35,6
40 – 59 136 763 27,0
60 – 79 65 695 13,0
80 – 99 31 572 6,2
100 – 30 976 6,1
Okänd 16 223 3,2
Genomsnittlig golvyta 49  
Median  golvyta 42  

Nästan 819 000 finländare hörde till ett bostadshushåll som äger ett fritidshus

Av fritidshusen ägdes 431 000 av privatpersoner. Omkring 76 000 fritidshus ägdes av antingen dödsbon, företag, sammanslutningar eller utlänningar. De bostadshushåll som äger ett fritidshus omfattade nästan 819 000 personer. I många kommuner mer än fördubblar sommargästerna kommunens folkmängd.

Fritidshuset är vanligen beläget nära hemorten. 64 procent av fritidshusägarna ägde ett fritidshus i det landskap där de bor. Över 90 procent av fritidshusägarna på Åland, i Lappland och Norra Karelen ägde ett fritidshus i det landskap där de bor. Däremot var de nyländska ägarnas fritidshus huvudsakligen belägna någon annanstans än i hemlandskapet. Endast 29 procent av de fritidshus som ägs av nyländare var belägna i Nyland. Tredjedel av alla fritidshusägare ägde ett fritidshus i sin hemkommun.

Fritidshusägaren 62 år i genomsnitt

År 2017 hade ägarna till de fritidshus som färdigställdes år 2017 en genomsnittlig ålder på 54 år, medan den genomsnittliga åldern på alla stugägare var 62 år. Färre än omkring 24 000 ägare var under 40 år, dvs. bara 6 procent av alla stugägare.

Bostadshushåll som bestod av två vuxna ägde ungefär 40 procent av alla fritidshus och bostadshushåll med barn under 18 år ägde 12 procent av alla fritidshus. 16 procent av fritidshusen ägdes av ensamboende och 15 procent av alla fritidshus ägdes av dödsbon, företag, samfund eller ägaren var okänd. 60 procent av fritidshusägaregruppen bor i egnahemshus eller parhus.

Medianavståndet för de stugägare var 38 kilometer

Det genomsnittliga avståndet mellan hem och fritidshus var 91 kilometer och medianavståndet 38 kilometer. Det innebär att hälften av stugresorna var högst 38 kilometer. Medianavståndet för de stugägare som bor i Nyland var 130 kilometer och genomsnittsavståndet 166 kilometer. Medianavståndet för de nyländska stugägarna var mer än tre gånger så långt som stugresa med alla stugägare 2017. Medianavståndet för de stugägare som inte bor i Nyland var 26 kilometer och genomsnittsavståndet 63 kilometer.

Stugresan har beräknats på basis av stugor som ägs av privatpersoner. Med stugresa avses det linjära avståndet mellan stugägarens stadigvarande bostad och fritidshuset. År 2017 kunde avståndet beräknas för 84 procent av hela stugbeståndet.


Källa: Byggnader och fritidshus, Statistikcentralen

Förfrågningar: Otto Kannisto 029 551 3044, Marja Hermiö 029 551 3211, info@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma


Uppdaterad 25.5.2018

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Byggnader och fritidshus [e-publikation].
ISSN=1798-6788. 2017, Fritidshus 2017 . Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 22.11.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/rakke/2017/rakke_2017_2018-05-25_kat_001_sv.html