Förstasidan > Statistik > Finansräkenskaper > 2010 > 1. Hushållens finansiella tillgångar och skulder ökade år 2010

1. Hushållens finansiella tillgångar och skulder ökade år 2010

År 2010 ökade kapitalvinsterna hushållens finansiella förmögenhet precis som året innan. Hushållen fick 10 miljarder euro i kapitalvinster närmast från sina aktie- och fondplaceringar. Dessutom skaffade hushållen i fjol mer finansiella tillgångar till ett nettovärde av 6 miljarder euro, vilket är omkring 1,5 miljarder mindre än år 2009.

.

Figur 1. Hushållens placeringar i insättningar, börsaktier och fonder, miljarder euro

Tyngdpunkten för hushållens placeringar flyttades år 2010 från aktier och fonder tillbaka till insättningar. Insättningarna har normalt varit hushållens viktigaste placeringsobjekt, men år 2009 prioriterade hushållen börsaktier och fondandelar. Särskilt hushållens nettoplaceringar i fonder var i fjol obetydliga. Det skedde en förskjutning från överförbar inlåning till tidsbunden inlåning till följd av stegringen av räntenivån.ningar till dagligkonton i takt med nedgången i räntenivån.

I slutet av år 2010 hade hushållen finansiella tillgångar på totalt 223 miljarder euro. Av detta belopp var 75 miljarder insättningar, 44 miljarder onoterade aktier och andelar, 44 miljarder försäkringstekniska fordringar, 29 miljarder börsaktier och 14 miljarder euro fondandelar. Hushållen hade andra finansiella tillgångar för 16 miljarder euro.

Också hushållens skulder ökade år 2010. Hushållens låneskulder ökade under året med 6 miljarder euro och uppgick i slutet av året till 111 miljarder euro. Skuldsättningsgraden, dvs. skulderna i förhållande till den disponibla inkomsten, steg till 113,7 procent från 111,6 procent föregående år. Hushållens finansiella tillgångar ökade dock mer än skulderna och till följd av detta ökade hushållens finansiella nettoförmögenhet, dvs. skillnaden mellan finansiella tillgångar och skulder, med 10 miljarder euro från året innan.

1.1. Den offentliga sektorns förmögenhetsställning förbättrades

Den offentliga sektorns förmögenhetsställning förbättrades år 2010. I slutet av året uppgick den offentliga sektorns finansiella nettoförmögenhet till 116 miljarder euro, vilket är 8 miljarder mer än året innan. Ökningen berodde närmast på att arbetspensionsanstalternas finansiella nettoförmögenhet ökade. Statens förmögenhetsställning försvagades däremot ytterligare.

Arbetspensionsanstalternas finansiella nettoförmögenhet ökade med 15 miljarder euro och uppgick i slutet av året till 135 miljarder euro. Ökningen av arbetspensionsanstalternas finansiella nettoförmögenhet beror i huvudsak på att marknadsvärdet för arbetspensionsanstalternas innehav av aktier och andelar stigit. Totalt uppgick arbetspensionsanstalternas kapitalvinster till 12 miljarder och nettoplaceringarna till 3 miljarder euro år 2010.

Försämringen av statens förmögenhetsställning, som börjat år 2008, fortsatte år 2010. Statens finansiella nettoförmögenhet minskade med 7 miljarder euro under året och sjönk till -22 miljarder euro. Minskningen beror på skuldsättning, eftersom också staten erhöll kapitalvinster. Statens skulder ökade med 13 miljarder och dess kapitalvinster med 3 miljarder euro år 2010.

1.2. Rätt så få emissioner av börsaktier

Företagen skaffade också år 2010 finansiering i form av eget kapital på aktiemarknaderna. De börsnoterade företagen emitterade nya aktier för 0,5 miljarder euro, men återköpte inte sina egna aktier i någon nämnvärd grad. Från år 2003 till år 2008 amorterade företagen sin aktieskuld genom att köpa tillbaka egna aktier i större omfattning än vad de emitterade aktier.

Figur 2. Förändringar av noterade aktier som företagen emitterad, miljarder euro

Företagen ökade också sin skuldfinansiering under året. Med skuldfinansiering avses låneskulder och finansiering i form av skuldpapper sammanlagt. Företagens låneskuld ökade med 3 miljarder till 161 miljarder euro år 2010. Dessutom skuldsatte sig företagen genom att emittera masskuldebrev för 2 miljarder euro netto.

1.3. Utländska masskuldebrevslån, aktier och fonder populära

År 2010 skedde ett utflöde av finländska investerares pengar till utländska masskuldebrevslån, aktier och fondandelar. Inhemska investerare skaffade dylika utländska finansiella instrument till ett värde av 39 miljarder euro, medan motsvarande anskaffningar föregåendeår uppgick till 30 miljarder euro. Utländska masskuldebrevslån anskaffades till ett värde av totalt 23 miljarder euro samt aktier och fondandelar till ett värde av 8 miljarder euro vardera. I utländska masskuldebrevslån placerade särskilt inlåningsbanker, i utländska onoterade aktier företag och i utländska fondandelar och noterade aktier arbetspensionsanstalter.

Liksom under tidigare år minskade de utländska investerarna sina innehav i finländska börsaktier. I fjol såldes finländska börsaktier till inhemska investerare för totalt 2 miljarder euro netto. Värdet av det utländska börsinnehavet var 73 miljarder euro i slutet av året. Andelen utländskt ägande av de inhemska börsaktiernas värde sjönk till 35 procent.

1.4. Placeringar i inhemska placeringsfonder

Nytt kapital för 3 miljarder euro placerades i de inhemska placeringsfonderna år 2010. Placerarna var sålunda inte lika intresserade av de inhemska placeringsfonderna som år 2009, då placeringarna uppgick till nästan 6 miljarder netto. Något under hälften av placeringarna i placeringsfonder härrörde från utlandet, men också försäkringsanstalterna var intresserade av fonder. I penningmarknadsfonderna löstes däremot fortfarande in fler andelar än vad andelar tecknades. Under året ökade placeringsfonderna med totalt 9 miljarder, varav 6 miljarder härrörde från placeringsportföljens kapitalvinst.

Källa: Finansräkenskaper, Statistikcentralen

Förfrågningar: Saara Roine +358-9-1734 3325, rahoitus.tilinpito@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Ari Tyrkkö

---

Uppdaterad 14.7.2011