Förstasidan > Statistik > Finansräkenskaper > 2013 > 1. Kapitalvinsterna ökade hushållens finansiella tillgångar år 2013

1. Kapitalvinsterna ökade hushållens finansiella tillgångar år 2013

Hushållens finansiella tillgångar ökade med 15 miljarder euro år 2013. I och med att aktiekurserna steg erhöll hushållen kapitalvinster på sammanlagt 12 miljarder euro. Dessutom var hushållens nettoplaceringar i finansiella tillgångar 3 miljarder euro. Eftersom ökningen av finansiella tillgångar var större än kredittagningen, ökade hushållens finansiella nettotillgångar.

Figur 1. Förändring av hushållens finansiella tillgångar, miljarder euro

År 2013 föredrog hushållen att placera i överförbara inlåningskonton och andelar i placeringsfonder. Däremot drog hushållen tillbaka sina tillgångar från tidsbundna insättningskonton. Övergången från tidsbundna insättningskonton till överförbara inlåningskonton har fortsatt sedan början av år 2012.

I slutet av år 2013 hade hushållen finansiella tillgångar på totalt 252 miljarder euro. Av dem var 80 miljarder insättningar, 58 miljarder icke noterade aktier och andelar, 47 miljarder försäkrings- och pensionsfordringar, 30 miljarder börsaktier och 17 miljarder fondandelar. Hushållen hade andra finansiella tillgångar på 19 miljarder euro. Hushållens bostadsaktier statistikförs inte som hushållens finansiella tillgångar i finansräkenskaperna.

Hushållens skulder fortsatte att öka, men betydligt långsammare än tidigare år. Hushållens låneskulder ökade under året med drygt 3 miljarder euro och uppgick i slutet av året till 127 miljarder euro. Skuldsättningsgraden, dvs. låneskulderna i förhållande till den disponibla inkomsten, steg med 0,9 procentenheter till 118,1 procent. Eftersom hushållens finansiella tillgångar ökade mer än skulderna, ökade hushållens finansiella nettotillgångar till 116 miljarder euro i slutet av året.

1.1 Den offentliga sektorns förmögenhetsställning förbättrades

Den offentliga sektorns förmögenhetsställning förbättrades år 2013. I slutet av året uppgick den offentliga sektorns finansiella nettotillgångar till 110 miljarder euro, vilket är 8 miljarder euro mer än året innan. Förbättringen av förmögenhetsställningen förklaras av ökningen av de finansiella tillgångarna med 11 miljarder hos arbetspensionsanstalterna, som hör till socialskyddsfonderna. Samtidigt krympte statens finansiella nettotillgångar med 0,6 miljarder och lokalförvaltningens med mer än en miljard euro.

Försvagningen av statens förmögenhetsställning som började år 2008 fortsatte, men var nu långsammare än tidigare år. Statsförvaltningens finansiella nettotillgångar minskade under år 2013 med 0,6 miljarder euro till -48 miljarder euro. Ännu under år 2012 minskade de finansiella nettotillgångarna med 8 miljarder. Den viktigaste orsaken till minskningen av de finansiella nettotillgångarna var ökningen av masskuldebrevsstocken. Statsförvaltningens bruttoskuld till marknadspris ökade enligt finansräkenskaperna med 2 miljarder euro under året.

Arbetspensionsanstalternas finansiella nettotillgångar ökade under år 2013 från 147 miljarder euro till 157 miljarder euro. Ökningen av arbetspensionsanstalternas finansiella nettotillgångar förklaras delvis av aktiekursernas gynnsamma utveckling. I och med att marknadsvärdet på noterade aktier och fondandelar steg uppgick arbetspensionsanstalternas kapitalvinster till 5 miljarder euro. På motsvarande sätt var nettoinvesteringarna 6 miljarder euro. År 2013 placerade arbetspensionsanstalterna sina tillgångar främst i långfristiga skuldpapper och fondandelar.

1.2. Företag minskade sin skuldfinansiering

Företagens skuldfinansiering minskade under år 2013. Föregående gång detta inträffade var år 2009. Med skuldfinansiering avses summan av låneskulder och finansiering i form av skuldebrev. Företagens låneskulder minskade under året från 168 miljarder euro till 163 miljarder euro. Minskningen av lånen ersattes delvis av finansiering i form av skuldebrev eftersom företagen emitterade skuldpapper på 3 miljarder euro netto.

År 2013 var företagen i någon mån intresserade av att ta upp finansiering i form av eget kapital på aktiemarknaden. De börsnoterade företagen emitterade nya aktier för något under en miljard euro. Emissionerna minskade dock jämfört med året innan. Återköpen av egna aktier har varit obetydliga fr.o.m. år 2009. Från år 2003 till år 2008 amorterade företagen sin aktieskuld genom att köpa tillbaka egna aktier i större omfattning än vad de emitterade aktier.

Figur 2. Förändringar av noterade aktier som företagen emitterad, miljarder euro

1.3. Inhemska placeringsfonder fortsatte att öka

De inhemska placeringsfonderna ökade med totalt 8 miljarder euro år 2013. Omkring hälften av tillväxten förklaras av nettoplaceringar. Den andra hälften utgörs av placeringsfondernas kapitalvinster. Finansiella företag och försäkringsföretag placerade flitigast i placeringsfonder under året. Också hushållens, den offentliga sektorns och företagens nettoplaceringar i placeringsfonder var positiva.

1.4. Utlandet drog tillbaka sina insättningar i Finland

De utländska nettoplaceringarna i Finland var 14 miljarder euro negativa. Detta förklaras till stor del av att utlandet drog tillbaka sina pengar ur insättningar i finländska banker. Om man inte beaktar insättningarna var de utländska nettoplaceringarna i Finland 10 miljarder euro.

Utländska investerare ökade i fjol sina innehav av finländska värdepapper och noterade aktier. Värdet av det utländska börsinnehavet var 72 miljarder euro i slutet av året. Det utländska innehavet av värdet på inhemska börsaktier vände samtidigt uppåt efter att ha minskat under flera år och uppgick till 47 procent i slutet av året.

Utländska masskuldebrevslån och noterade aktier intresserade finländarna år 2013. Finländska enheters innehav av utländska noterade aktier uppgick i slutet av året till 55 miljarder euro och av inhemska noterade aktier till 80 miljarder euro. Däremot investerade finländarna klart mindre än tidigare år i utländska placeringsfonder.

Det skedde en betydande förändring när det gäller finländarnas insättningar i utlandet i och med att centralbanken drog tillbaka 49 miljarder euro i insättningar i utlandet. Centralbankens insättningar i utlandet var sålunda åter på nästan samma nivå som föregick den branta stegringen i slutet av år 2011. Lån till utlandet beviljades liksom under de föregående åren främst av inlåningsbankerna.

1.5. Utvecklingen av den privata sektorns skuld var måttlig

Den privata sektorns skuld ökade i fjol med 2 miljarder euro. Skuldens förhållande till bruttonationalprodukten sjönk samtidigt med 0,9 procentenheter till 169,9 procent. I den privata sektorns skuld ingår företagens, hushållens och hushållens icke-vinstsyftande organisationers låneskulder och skulder i form av skuldpapper.

Figur 3. Den privata sektorns icke-konsoliderade skuld i förhållande till bruttonationalprodukten

Källa: Finansräkenskaper, Statistikcentralen

Förfrågningar: Saara Roine 029 551 2922, rahoitus.tilinpito@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Leena Storgårds

---

Uppdaterad 15.9.2014