Förstasidan > Statistik > Sektorräkenskaper kvartalsvis > 2013 > 2:a kvartalet > 1. Sektorvis översikt över uppgifterna för andra kvartalet 2013

1. Sektorvis översikt över uppgifterna för andra kvartalet 2013

1.1. Hushållens justerade realinkomst ökade något

Hushållens disponibla inkomst ökade med omkring 0,7 miljarder euro, dvs. med något under 3 procent, under andra kvartalet 2013 jämfört med motsvarande kvartal året innan. På inkomstsidan utgörs de viktigaste komponenterna i den disponibla inkomsten av löne-, företagar- och kapitalinkomster samt erhållna sociala förmåner. De största utgiftsposterna utgörs av betalda skatter och socialskyddsavgifter.

Jämfört med siffrorna från året innan ökade den disponibla inkomsten mest på grund av att lönerna steg med drygt 0,4 miljarder euro och de erhållna sociala förmånerna med 0,6 miljarder euro. Också företagarinkomsterna ökade jämfört med motsvarande kvartal året innan. På utgiftssidan ökade betalda inkomstskatter med 0,4 miljarder euro, vad beträffar andra utgiftsposter skedde det inga betydande förändringar. Både ränteinkomsterna och -utgifterna minskade fortfarande jämfört med motsvarande kvartal året innan.

Figur 1. Komponenter i hushållssektorns justerade disponibla inkomst

När man adderar erhållna sociala transfereringar in natura med hushållens disponibla inkomst får man hushållens justerade disponibla inkomst, det mått på utveckling av ekonomisk välfärd som OECD rekommenderar. Med sociala transfereringar in natura avses bl.a. utbildningstjänster, hälsovårdstjänster och sociala tjänster som offentliga sektorn samt hushållens icke-vinstsyftande organisationer producerar. Den reala ökningen av den justerade disponibla inkomsten har varit blygsam det senaste året, men under andra kvartalet var volymökningen drygt en procent från motsvarande kvartal året innan. Volymindikatorn som beskriver utvecklingen av den justerade disponibla inkomsten som rensats för prisförändringar finns i tabellbilaga 3 i denna publikation.

Figur 2. Utvecklingen i volymen av hushållssektorns justerade disponibla inkomst

Hushållens säsongrensade sparkvot var 3,3 procent under andra kvartalet 2013. Föregående kvartal var motsvarande siffra 1,4 procent. Under drygt ett år har sparkvoten för det mesta varit stigande. Sparandet fås genom att dra av konsumtionsutgifterna från den disponibla inkomsten. Sparandet är negativt, om hushållens konsumtionsutgifter är högre än den disponibla inkomsten. Under andra kvartalet 2013 var hushållens investeringskvot 12,1 procent av den disponibla inkomsten, dvs. något lägre än under föregående kvartal. Största delen av hushållens investeringar består av bostadsinvesteringar.

Figur 3. Hushållens sparkvot

Figur 4. Hushållens investeringskvot

De löner som hushållens icke-vinstsyftande organisationer betalade ökade med drygt 2 procent jämfört med motsvarande kvartal året innan.

I denna statistik omfattar hushållssektorn bara den egentliga hushållssektorn S14. Sektorn S15, hushållens icke-vinstsyftande organisationer, beräknas och publiceras separat. I Eurostats publikation omfattar hushållssektorn även uppgifterna för sektor S15. En annan skillnad jämfört med Eurostats publikation är beaktandet av kapitalförslitning. Eurostat publicerar investerings- och sparkvoterna som bruttosiffror, dvs. inklusive kapitalförslitning. I den här statistiken används nettouppgifter, dvs. beaktande av kapitalförslitning minskar spar- och investeringskvoterna.

1.2. Företagssektorns vinster på samma nivå som föregående kvartal

Under andra kvartalet 2013 var företagens vinstkvot, dvs. driftsöverskottets andel av förädlingsvärdet, 21,6 procent efter säsongrensning, dvs. samma som föregående kvartal. Vinstkvoten fastställs till stor del utgående från utvecklingen av förädlingsvärdet. Utbetalda löner och kollektiva avgifter utvecklas jämnare, varför svängningar i förädlingsvärdet syns i vinsterna.

Figur 5. Icke-finansiella företagens vinstkvot

Företagens investeringskvot, dvs. andelen investeringar i fast kapital av förädlingsvärdet, sjönk säsongrensat från föregående kvartal. Under andra kvartalet 2013 var investeringskvoten 22,7 procent, medan motsvarande siffra föregående kvartal var 23,7 procent.

Figur 6. Icke-finansiella företagens investeringskvot

Den låga allmänna räntenivån har inverkningar på finans- och försäkringssektorn. Sektorns bruttoförädlingsvärde sjönk med sex procent under andra kvartalet jämfört med andra kvartalet ifjol eftersom insatsförbrukningen ökade snabbare än produktionen. Löner och kollektiva avgifter var omkring två procent mindre än året innan. Driftsöverskottet som beskriver vinster visade en nedgång på omkring 18 procent. I förädlingsvärdet och driftsöverskottet syns inte kapitalvinster och -förluster som uppstod vid egen värdepappershandel, utan dessa begrepp beskriver inkomst som uppstår vid tillhandahållande av finansiella tjänster för allmänheten. Sektorns kapitalinkomster var under årets andra kvartal 14 procent lägre och kapitalutgifterna 5 procent lägre än under andra kvartalet i fjol. Kapitalutgifternas avvikande utveckling jämfört med inkomsterna förklaras av att en del av utbetalda dividender periodiserades mellan kvartalen på ett annat sätt än jämfört med i fjol.

1.3. Den offentliga sektorns finansiella ställning försvagades ytterligare

Den offentliga sektorns icke-konsoliderade totalinkomster var under årets andra kvartal 1,0 miljarder euro högre än ett år tidigare. De totala utgifterna ökade med 1,4 miljarder euro. Den offentliga sektorn består av staten, lokalförvaltningen och socialskyddsfonder. Med icke-konsoliderade totalinkomster och -utgifter avses flöden, där transaktioner mellan undersektorerna inte eliminerats.

Figur 7. Komponenter i offentliga sektorns nettoutlåning

Den offentliga sektorns överskott (nettoutlåning), som bildas som skillnaden mellan totalinkomster och -utgifter, sjönk med 0,4 miljarder euro från året innan. Den finansiella ställningen försvagades i synnerhet av att de utbetalda sociala förmånerna var 0,6 miljarder euro större än året innan och av att de utbetalda transfereringarna var 0,3 miljarder euro större. Bland de största posterna på inkomstsidan ökade skatteintäkterna med 0,9 miljarder euro, medan kapitalinkomsterna minskade med 0,2 miljarder euro från året innan.

När det gäller undersektorerna försvagades socialskyddsfondernas finansiella ställning, medan statens och lokalförvaltningens finansiella ställning blev något starkare. Mer detaljerad statistik publiceras om den offentliga sektorns kvartalsvisa sektorräkenskaper. I denna statistik har undersektorerna specificerats: http://www.stat.fi/til/jtume/index_sv.html .

1.4. Utrikeshandeln visade ett överskott under andra kvartalet

De mest väsentliga posterna i utlandssektorn är import och export av varor och tjänster. Exporten uppgick till 19,0 miljarder euro i löpande priser under andra kvartalet 2013. Exporten av varor sjönk med 3 procent och exporten av tjänster med drygt en procent jämfört med motsvarande kvartal året innan. Exporten sjönk i synnerhet när det gäller elektroniska produkter och basmetaller och ökade inom metallprodukter.

Figur 8. Komponenter i utrikessaldo för varor och tjänster (ur utlandssektorns synvinkel)

Obs: Siffror kan skilja sig från Finlands Banks betalningsbalans-siffror på grund av skillnader i sammanställningen scheman. Detta gäller särskilt de senaste kvartalen.

Importen uppgick till 18,5 miljarder euro i löpande priser under andra kvartalet 2013. Importen av varor och tjänster minskade med 6 resp. 10 procent från året innan. Importen sjönk mest när det gäller elektroniska produkter och metallmalmer. Importen ökade mest i fråga om motorfordon.

Varu- och tjänstebalansen visade således ett överskott på 0,5 miljarder euro under andra kvartalet 2013. För ett år sedan var underskottet 0,4 miljarder euro. Också underskottet i bytesbalansen minskade, men bara med 0,5 miljarder euro, eftersom andra poster kompenserar ökningen i varu- och tjänstebalansen, i synnerhet mindre utbetalda transfereringar från utlandet till Finland.

Figur 9. Komponenter i bytesbalansen i utrikeshandeln (ur utlandssektorns synvinkel)

Obs: Siffror kan skilja sig från Finlands Banks betalningsbalans-siffror på grund av skillnader i sammanställningen scheman. Detta gäller särskilt de senaste kvartalen.

1.5. Uppgifter och metoder som använts

Kvartalsuppgifterna revideras när källmaterialet uppdateras. Revideringarna är kraftigast för de senaste 2–3 åren, eftersom uppgifterna i årsräkenskaperna då ännu är preliminära. Sett till kvartal förekommer de större revideringarna i publikationen för andra kvartalet i månadsskiftet september–oktober då man första gången kan använda de nyaste uppgifterna för juli i årsräkenskaperna . Uppgifterna i publikationen baserar sig på de datakällor som var tillgängliga före 20.9.2013. Uppgifterna för åren 1999–2012 motsvarar de årsvisa sektorräkennskaperna i nationalräkenskaperna, även om uppdateringen av källmaterial för 2012 års del orsakar skillnader jämfört med föregående publicering av årsräkenskaperna.

I de kvartalsvisa sektorräkenskaperna är sparkvoten, vinstkvoten och investeringskvoten med till nettobelopp, dvs. kapitalförslitningen har dragits av från siffrorna. Nyckeltalen har i denna statistik beräknats enligt följande:

Hushållens sparkvot = B8N / (B6N+D8R)

Hushållens investeringskvot = P51K / (B6N+D8R)

Företagens vinstkvot = B2N / B1NPH

Företagens investeringskvot = P51K / B1NPH

Volymindikatorn som beskriver utvecklingen av hushållens justerade disponibla inkomst som rensats för prisförändringar finns i tabellbilaga 3 i denna publikation. Den här volymindikatorn har beräknats genom att använda prisuppgifterna i statistiken Kvartalsräkenskaper med hjälp av vilka den justerade disponibla inkomstens komponenter har deflaterats. Hushållens disponibla inkomst har deflaterats med hushållens implicita prisindex för konsumtionsutgifter. Det finns också prisuppgifter för hushållens icke-vinstsyftande organisationers konsumtion. Som en metodmässig brist måste den offentliga sektorns individuella konsumtionsutgifter deflateras med prisindexet för offentliga sektorns totala utgifter när exaktare uppgifter saknas. Volymtidsserien har skapats med annual overlap-metoden.

Källa: Sektorräkenskaper, Statistikcentralen

Förfrågningar: Jesse Vuorinen 09 1734 3363, Katri Soinne 09 1734 2778, skt.95@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Leena Storgårds

---

Uppdaterad 30.9.2013