Förstasidan > Statistik > Inkomstfördelningsstatistik > 2018 > Inkomst, boende och boendeutgifter > Allt färre har stora boendekostnader

Publicerad: 12.3.2020

Allt färre har stora boendekostnader

År 2018 hade 6,0 procent av hushållen och 3,8 procent av personerna en överskuldsättningsgrad för boendekostnader. Andelarna minskade från åren 2013–2014. Andelen hushåll med överskuldsättningsgrad för boendekostnader var då över 7 prosent och andelen personer nästan 5 prosent. Uppgifterna framgår av Statistikcentralens inkomstfördelningsstatistik.

Hushåll och personer med överskuldsättningsgrad för boendekostnader (%) 2005–2018

I fråga om hushåll med överskuldsättningsgrad för boendekostnader är boendekostnadernas andel av de disponibla penninginkomsterna över 40 procent. Bostadsbidrag och skatteavdragsrätten för bolåneräntor räknas inte till boendekostnader eller till disponibla penninginkomster.

Av hushåll där bostadens besittningsförhållande var hyrebostad hade 13,9 prosent en överskuldsättningsgrad för boendekostnader år 2018. Andelen minskade från år 2014 då 17,2 procent av alla hushål i hyrebostäder hade en överskuldsättningsgrad för boendekostnader. När det gäller hushåll som bor i ägarbostäder var andelen som hade en överskuldsättningsgrad för boendekostnader liten, omkring 2–3 procent under åren 2014–2018.

Hyrebostad var en vanlig besittningsförhållande i de tidigare skedena av inkomsternas livscykel: enligt hushållens livsskede bland enpersonshushåll och hushåll bestående av par utan barn i åldern 16–34 år samt bland personer i åldern 35–64 år i enpersonshushåll och enförsörjarhushåll. Vid sidan av inkomsterna inverkar konsumtionsstrukturen på inkomstnivån. I enpersonshushåll är konsumtionsstrukturen inte lika fördelaktig som i andra hushållsgrupper. Inkomstandelarna av boendekostnaderna var i dessa hushåll större och med undantag av par utan barn var också överskuldsättningsgraden för boendekostnader vanligare än i hushåll i genomsnitt. År 2018 hade 10,9 procent av enpersonshushållen och 7,5 procent av barnfamiljerna med en försörjare en överskuldsättningsgrad för boendekostnader.

Hushållens medianinkomster efter bostadens besittningsförhållande 2005–2018, euro i 2018 års priser

Inkomstbegrepp: Den ekvivalerade disponibla penninginkomsten per hushåll och den ekvivalerade disponibla penninginkomsten efter betalda boendekostnader per hushåll, medianinkomster. Ekvivalerad inkomst är hushållets disponibla penninginkomst dividerat med hushållets konsumtionsenheter.

År 2018 var medianen för den ekvivalerade disponibla penninginkomsten 23 300 euro för alla hushåll och efter betalda boendekostnader 19 100 euro. Bland hushåll som bor i ägarbostäder var medianinkomsten omkring 26 600 euro och efter betalda boendekostnader ungefär 23 600 euro. Inkomsnivåerna bland hushåll som bor i hyrebostäder var 68 procent och efter betalda boendekostnader 51 prosent av motsvarande medinainkomster bland hushåll som bor i ägarbostäder.

I ägarbostäder var medianen för hushållens ekvivalerade disponibla penninginkomster ungefär 3 procent och hyrebostäder över 4 procent högre år 2018 än år 2015. Efter betalda boendekostnader var den i ägarbostäder över 4 procent och i hyrebostäder omkring 6 procent större. Jämfört med året innan var ägarbostadshushållens inkomster före betalda boendekostnader och efter dem nästan oförändrade, medan inkomsterna bland hushåll i hyrebostäder visade en ökning. Om man jämför med tiden före den försvagade inkomstutvecklingen åren 2013–2014 var inkomstutvecklingen bland hushåll som bor i hyrebostäder ändå rätt så svag. År 2018 var inkomstnivån efter boendekostnader någorlunda samma som år 2012.

Källa: Inkomstfördelningstatistik 2018, Statistikcentralen

Förfrågningar: Marie Reijo 029 551 2547

Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma

Publikationen i pdf-format (200,0 kB)

Tabeller

Tabeller i databaser

Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.

• Databastabellerna och deras variabler
• Arkiverade tabeller

---

Uppdaterad 12.03.2020