Denna sida är arkiverad.

Uppgifter som publicerats efter 5.4.2022 finns på den förnyade webbplatsen.

Gå till den nya statistiksidan.

Publicerad: 17.12.2020

Bostadshushållens inkomstutveckling snabbast i Lappland under de senaste åren

I Norra Lapplands och Tunturi-Lappis ekonomiska regioner var bostadshushållens medianinkomster år 2019 reellt drygt 9 procent högre än år 2014, då den flera år långa perioden av svag inkomsttillväxt tog slut. I Nystadsregionen ökade bostadshushållens inkomster under samma period med 8 procent. Enligt medianinkomsten, som bäst beskriver de genomsnittliga bostadshushållens inkomster, var inkomstökningen för hela landet reellt 5 procent under åren 2014–2019, visar de regionala uppgifterna i Statistikcentralens inkomstfördelningsstatistik.

Förändring av bostadshushållens realinkomster (%) åren 2014–2019, de 15 ekonomiska regioner som hade den största tillväxten

Förändring av bostadshushållens realinkomster (%) åren 2014–2019, de 15 ekonomiska regioner som hade den största tillväxten
Inkomstbegreppet ekvivalerad disponibel penninginkomst (inkl. försäljningsvinster) per bostadshushåll, median. Ekvivalerad inkomst = bostadshushållets inkomst dividerad med dess konsumtionsenhet. Källa: Inkomstfördelningsstatistikens totalmaterial

Av de stora ekonomiska regionerna ökade bostadshushållens ekvivalerade medianinkomster i Åbo reellt med 5,4 procent och i Helsingfors ekonomiska region med 5,1 procent under åren 2014–2019. I Tammerfors och Uleåborgs ekonomiska regioner var ökningen av bostadshushållen inkomster 4,9 procent.

Under de senaste åren har inkomstutvecklingen varit svagast i Villmanstrands, Imatra, Vasa och Karleby ekonomiska regioner, där den reala ökningen av bostadshushållens medianinkomster var under tre procent åren 2014–2019.

Ökningen av medianinkomsterna tilltog något år 2019

Bostadshushållens inkomstutveckling var under början av 2010-talet länge anspråkslös, under vissa år t.o.m. minskade bostadshushållens realinkomster. I mitten av decenniet vände inkomstutvecklingen och blev positiv. Efter det har inkomstökningen varit fortsatt hygglig redan under fem års tid.

Enligt medianen, som bäst beskriver genomsnittshushållens inkomster, har bostadshushållens inkomstutveckling varit god under de senaste åren, då man jämför med början av decenniet. Däremot är det fortfarande lång väg till tillväxtsiffrorna i slutet av 1990-talet och början av 2000-talet.

År 2019 ökade bostadshushållens realinkomster med en procent från året innan, mätt som medeltal, men enligt medianinkomsten var den årliga ökningen av bostadshushållens realinkomster i fjol 1,3 procent. Detta är ett par tiondelar mer än året innan.

Bostadshushållens disponibla penninginkomster består av bostadshushållens medlemmars löne-, företagar- och kapitalinkomster under året samt erhållna socialskyddsförmåner och pensioner (inkl. förvärvspensioner), med avdrag för de obligatoriska skatter och avgifter av skattenatur som betalats på inkomsterna. Också alla skattefria inkomster (t.ex. barnbidrag, boende- och utkomststöd samt skattefria dividender) har beaktats i inkomsterna.

Årsförändringar i bostadshushållens realinkomster åren 1995–2019

Årsförändringar i bostadshushållens realinkomster åren 1995–2019
Förändringarna åren 1995–2000, 2000–2005 och 2005–2010 beskriver den genomsnittliga årsförändringen för perioden. Inkomstbegrepp: ekvivalerad disponibel penninginkomst (inkl. försäljningsvinster) per bostadshushåll. Ekvivalerad inkomst = bostadshushållets inkomst dividerad med dess konsumtionsenhet. Källa: Inkomstfördelningsstatistikens totalmaterial

Källa: Inkomstfördelningsstatistik 2019, Statistikcentralen

Förfrågningar: Pekka Ruotsalainen 029 551 2610

Ansvarig avdelningschef: Hannele Orjala

Tabeller

Tabeller i databaser

Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.


Uppdaterad 17.12.20

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Inkomstfördelningsstatistik [e-publikation].
ISSN=1799-1323. Låg inkomst 2019. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 22.11.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/tjt/2019/02/tjt_2019_02_2020-12-17_tie_002_sv.html