Förstasidan > Statistik > Personresurser inom vetenskap och teknologi > 2008 > Nästan varannan forskarutbildad arbetar inom näringsgrenen utbildning

Publicerad: 22.4.2010

Nästan varannan forskarutbildad arbetar inom näringsgrenen utbildning

Av de forskarutbildade arbetade 44 % inom näringsgrenen utbildning år 2007. Tre fjärdedelar av dessa arbetade vid universiteten. Näringsgrenen hälso- och sjukvård var den näst största arbetsgivaren med en andel på 16 %. Något under var tionde forskarutbildad arbetade inom industrin.

Högutbildade sysselsatta efter näringsgren examensvis år 2007

Näringsgren	Utbildnings nivå
	Högutbildade totalt (%)	Forskarutbildning (%)	Högre högskoleexamen (%)	Annan högre nivå (%)
Näringsgrenar total	100,0	100,0	100,0	100,0
Jord- och skogsbruk, fiske	2,0	0,4	0,9	2,5
Industri och gruvdrift	14,3	8,0	13,3	15,0
El-, gas- och vattenförsörjning	0,8	0,2	0,6	0,9
Byggande	3,0	0,2	0,8	4,0
Handel	10,5	1,7	4,9	13,0
Transport, kommunikation	3,1	0,3	1,4	4,0
Telekommunikation	0,9	0,2	0,7	1,0
Finansierings- och försäkringsverksamhet	3,3	0,9	3,2	3,5
Databehandling	3,4	1,6	4,3	3,1
Företagstjänster	11,3	5,3	11,5	11,5
Forskning	1,3	9,8	2,2	0,6
Utbildning	13,9	43,6	28,3	6,9
Hälso- och sjukvård	18,5	16,1	11,8	21,3
Offentlig förvaltning	8,3	7,9	9,8	7,7
Övriga näringsgrena/okänd	5,3	3,7	6,3	5,0

23 % av de forskarutbildade arbetade med chefsuppgifter och 71 % med olika expertuppgifter. Chefsuppgifterna har stadigt blivit populärare, eftersom ännu för 7 år sedan arbetade något under en femtedel av de forskarutbildade med chefsuppgifter och tre fjärdedelar med expertuppgifter. Licentiater lockas lite mer av chefsuppgifter än doktorer.

Antalet doktorsexamina och licentiatexamina som avlagts av kvinnor har ökat stadigt. Ännu i början av 1990-talet var en tredjedel av de forskarutbildade kvinnor. Nu är fler än hälften av dem kvinnor. Kvinnorna har ökat sin andel även i andra examina på högre nivå. Andelen kvinnor och män av dem som avlagt högre högskoleexamen var lika stor för 20 år sedan. Nu är fler än sex av tio kvinnor.

Högutbildade får arbete klart lättare än den övriga befolkningen. År 2007 var 39 000 högutbildade arbetslösa, vilket motsvarar ett relativt arbetslöshetstal på 4,3 %. Det relativa arbetslöshetstalet för hela befolkningen var 6,9 % under samma period. Det fanns också skillnader mellan olika högutbildade grupper. Det relativa arbetslöshetstalet för doktorer var minst, dvs. 2,3 %, och för dem som avlagt lägre högskoleexamen störst, dvs. 5,1 %.

Högutbildad befolkning efter huvudsaklig verksamhet år 2007

Utbildnings nivå	Vetenskapsgren	Huvudsaklig verksamhet och arbetslöshetsgrad
		Innom arbetskraft	Sysselsatt	Arbetslös	Arbetslöshetsgrad (%)
Doktorsexamen	Vetenskapgrenar totalt	18 472	18 047	425	2,3
	Naturvetenskap	4 053	3 913	140	3,5
	Teknologi	2 916	2 879	37	1,3
	Medicin och hälsovetenskap	5 389	5 340	49	0,9
	Lantbruks- och skogsvetenskap	673	651	22	3,3
	Samhällsvetenskap	3 640	3 532	108	3,0
	Humanistiska vetenskaper	1 801	1 732	69	3,8
Licentiatexamen	Vetenskapgrenar totalt	7 263	6 950	313	4,3
	Naturvetenskap	1 387	1 319	68	4,9
	Teknologi	2 039	1 973	66	3,2
	Medicin- och hälsovetenskap	203	200	3	1,5
	Lantbruks- och skogsvetenskap	119	111	8	6,7
	Samhällsvetenskap	2 411	2 332	79	3,3
	Humanistiska vetenskaper	1 104	1 015	89	8,1
Högre högskoleexamen	Vetenskapgrenar totalt	250 309	241 601	8 708	3,5
	Naturvetenskap	26 195	24 981	1 214	4,6
	Teknologi	44 970	43 664	1 306	2,9
	Medicin och hälsovetenskap	25 976	25 727	249	1,0
	Lantbruks- och skogsvetenskap	6 887	6 628	259	3,8
	Samhällsvetenskap	105 788	102 514	3 274	3,1
	Humanistiska vetenskaper	40 493	38 087	2 406	5,9
Annan högre nivå	Vetenskapgren icke definierad	632 052	602 502	29 550	4,7

Källa: Personresurser inom vetenskap och teknologi 2007. Statistikcentralen

Förfrågningar: Marianne Kaplas (09) 1734 3421, tiede.teknologia@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Leena Storgårds

---

Uppdaterad 22.04.2010