Förstasidan > Statistik > Skattepliktiga inkomster > 2004 > Kapitalinkomsterna ökade alltjämt mer än förvärvsinkomsterna

Publicerad: 17.5.2006

Kapitalinkomsterna ökade alltjämt mer än förvärvsinkomsterna

År 2004 var privatpersoners skattepliktiga inkomster 93,7 miljarder euro, dvs. 5,6 procent mer än året innan. Förvärvsinkomsterna steg med 4,6 procent och kapitalinkomsterna betydligt mer, dvs. med 17,1 procent. I synnerhet dividendinkomsterna och överlåtelsevinsterna ökade kapitalinkomsterna. Dividenderna ökade med 21,5 och överlåtelsevinsterna med 39,4 procent. Av inkomsterna var 85,4 miljarder förvärvsinkomster och 8,4 miljarder kapitalinkomster. Relativt sett mest skatter, närmare 32 procent av inkomsterna betalade de som förtjänat 60 000-80 000 euro. Det genomsnittliga skatteuttaget för personer med ännu högre inkomster var lägre. Hushållsavdragets popularitet ökade: jämfört med året innan ökade antalet personer som utnyttjade hushållsavdraget med en fjärdedel. Totalt fanns det 4 433 600 inkomsttagare, av vilka 4 243 500 fick förvärvsinkomster och 1 914 150 kapitalinkomster.

Inkomsttagarna betalade totalt 21,7 miljarder euro i direkta skatter och avgifter av skattenatur, dvs. 3,3 procent mer än året innan. Av dessa utgjorde statsskatten 7,8 miljarder, kommunalskatten 12,1 miljarder, kyrkoskatten 735 miljoner och sjukförsäkringsavgiften 994 miljoner euro. Förvärvsinkomstskatterna utgjorde 6,6 miljarder, kapitalinkomstskatterna 1,1 miljarder och förmögenhetsskatterna 125 miljoner euro av statsskatterna. Utöver dessa skatter och avgifter betalade löntagarna 2,7 miljarder euro i arbetspensions- och arbetslöshetsförsäkringsavgifter, dvs. omkring tre procent av de skattepliktiga inkomsterna.

Inkomsttagarna betalade 23,1 procent indirekta skatter på sina inkomster. Relativt sett mest skatter och avgifter betalade de som förtjänat 60 000-80 000 euro i månaden och som hade ett skatteuttag på 31,7 procent. De som förtjänade mer än 80 000 euro betalade mindre i skatter, dvs. 26,8 procent av sina inkomster. Detta beror främst på att de högst avlönade fick 44 procent av sina skattepliktiga inkomster som kapitalinkomster som beskattas lättare än stora förvärvsinkomster. År 2004 förtjänade 65 200 personer, dvs. en och en halv procent av inkomsttagarna, minst 80 000 euro om året.

Skatternas andel av skattepliktiga inkomster efter inkomstklass 2004

 I statsbeskattningen fick inkomsttagarna 6,7 miljarder euro i avdrag från förvärvsinkomsterna och i kommunalbeskattningen 17,7 miljarder euro i avdrag. Av dessa var de mest betydande avdragen utgifter för inkomstens förvärvande, som t.ex. medlemsavgifter och resekostnader, totalt 2,2 miljarder euro. Pensionsförsäkringsavgifter drog inkomsttagarna av för 3,3 miljarder euro i stats- och kommunalbeskattningen. Avdrag för inkomstens förvärvande var 1,6 miljarder. I kommunalbeskattningen var förvärvsinkomstavdrag, 6,6 miljarder, pensionsinkomstavdrag 2,2 miljarder och grundavdrag 904 miljoner euro betydande. Mest ökade förvärvsinkomstavdrag, omkring 41 procent.

År 2004 utnyttjade 178 000 personer hushållsavdrag på skatter, dvs. en fjärdedel fler än året innan. Kvantitativt steg det från 90,3 miljoner till 110,5* miljoner euro. De flesta som använde hushållsavdrag var personer i arbetsför ålder, 130 000 av dem var 30-60-åringar. Av dem som utnyttjade avdraget hade 76 procent årsinkomster på minst 20 000 euro.

* Siffran har korrigerats 3.11.2006. Siffran som meddelats tidigare var 177,6 miljoner euro.

Källa: Inkomst- och förmögenhetsstatistik 2004, Statistikcentralen

Förfrågningar: Timo Matala, (09) 1734 3422

Ansvarig statistikdirektör: Jussi Simpura

Tabeller

Tabeller i databaser

Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.

• Databastabellerna och deras variabler
• Arkiverade tabeller

---

Senast uppdaterad 3.11.2006