Denna sida är arkiverad.

Uppgifter som publicerats efter 5.4.2022 finns på den förnyade webbplatsen.

Gå till den nya statistiksidan.

Publicerad: 17.6.2014

Kostnaden för arbetad timme 31,4 euro för arbetsgivaren år 2012

Enligt de preliminära uppgifterna i Statistikcentralens arbetskraftskostnadsundersökning var arbetskraftskostnaderna i genomsnitt 31,4 euro per arbetad timme år 2012. Lönekostnaderna utgjorde 76,6 procent, kostnader för social trygghet 21,1 procent och övriga kostnader 2,3 procent av de totala arbetskraftskostnaderna.

Kostnaderna för arbetad timme var högst inom staten, 37,5 euro, och inom näringsgrenarna industri och byggverksamhet inom den privata sektorn, dvs. 34,1 euro. Kostnaderna var lägst inom kommunsektorn, 28,9 euro. Största delen av arbetskraftskostnaderna utgörs av lönekostnader, som oberoende av sektor står för 75,0–77,6 procent av de totala arbetskraftskostnaderna.

Arbetskraftskostnaderna har beräknats genom att från arbetsgivarens lönekostnader, kostnader för social trygghet och andra arbetskraftskostnader dra av de kostnadsersättningar som arbetsgivaren får (återbetalning av löner för sjukdomstid, ersättningar för företagshälsovård och sysselsättningsstöd). Kostnaderna ställs i relation till arbetade timmar. Arbetade timmar har beräknats genom att dra av frånvaron, t.ex. semestrar och sjukledigheter, från summan av ordinarie arbetstid och övertidstimmar.

Arbetskraftskostnader år 2012 1)

Sektor / näringsgren Arbetskraftskostnad, euro / arbetad timme
Alla sektorer totalt 31,4
Privata sektorn totalt 31,9
- Industri och byggverksamhet 34,1
- Tjänster 30,6
Kommunsektorn 28,9
Staten 37,5
1) preliminär uppgift

Antalet arbetade timmar per årsverke är mindre inom den offentliga sektorn än inom den privata sektorn. Detta beror närmast på längre semestrar inom den offentliga sektorn än inom den privata sektorn. Eftersom antalet arbetstimmar är färre är kostnaderna per arbetad timme inom den offentliga sektorn högre jämfört med den privata sektorn. När det gäller den privata sektorn är kostnadsnivån i genomsnitt betydligt högre inom näringsgrenarna industri och byggverksamhet (B–F) än inom servicesektorn (G–S). Kostnadsskillnaden beror på att lönenivån är högre inom industrin än inom servicenäringarna.

Av arbetskraftskostnaderna är 21,1 procent kostnader för social trygghet

Kostnaderna för social trygghet utgör en betydande del av alla arbetskraftskostnader – 21,1 procent. Kostnaderna för social trygghet omfattar både kostnaderna för den egentliga sociala tryggheten och kostnaderna för den fallspecifika sociala tryggheten. Kostnaderna för den egentliga sociala tryggheten består av arbetsgivares lagstadgade sociala avgifter och avtalsbundna socialförsäkringsavgifter, t.ex. arbetspensionsavgifter, arbetslöshetsförsäkringsavgifter och tilläggspensionsavgifter. Kostnaderna för den fallspecifika sociala tryggheten är löner för sjukdomstid, löner i anslutning till barnafödsel och -vård, kostnader för företagshälsovård samt ersättningar på grund av arbetsförhållandets upphörande.

Kostnaderna för den egentliga sociala tryggheten utgör 19,0 procent av de totala kostnaderna. Kostnaderna för den sociala tryggheten är högst inom kommunsektorn, där i synnerhet arbetspensionsavgifterna är större än inom andra sektorer.

Största delen av arbetskraftskostnaderna utgörs av lönekostnader, som kan indelas i direkt inkomst, löner för lediga dagar och löneposter av engångsnatur. Andelen för den direkta inkomsten, dvs. lönen för arbetade timmar, var 60,8 procent av arbetskraftskostnaderna. Löner för lediga dagar utgjorde 10,8 procent av de totala kostnaderna. Posterna av engångsnatur stod för 5,0 procent av de totala kostnaderna. Posterna av engångsnatur omfattar resultatpremier, semesterpenning, tjänsteårsersättningar o.d. ersättningar. Deras andel var större inom den privata sektorn än inom den offentliga sektorn p.g.a. större resultatpremier.

Arbetskraftskostnadernas struktur år 2012*, sektorerna totalt, procent av de totala arbetskraftskostnaderna

Arbetskraftskostnadernas struktur år 2012*, sektorerna totalt, procent av de totala arbetskraftskostnaderna
*preliminär uppgift

Utöver löner och socialkostnader omfattar arbetskraftskostnaderna andra arbetskraftskostnadsposter som t.ex. kostnader för utbildning på arbetsplatsen, kostnader för arbetskläder och skyddsdräkter samt rekryteringskostnader. Dessa kostnadsposter utgör drygt en procent av alla arbetskraftskostnader.

Siffrorna i statistiken över arbetskraftskostnader omfattar varken primärproduktion eller företag med färre än tio anställda.

Uppgifterna i detta offentliggörande är preliminära. De slutliga uppgifterna i arbetskraftskostnadsundersökningen publiceras 26.9.2014.


Källa: Arbetskraftskostnadsundersökning 2012. Statistikcentralen

Förfrågningar: Hanna Jokimäki 029 551 3667, Pentti Jonninen 029 551 3581, tvk@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Hannele Orjala

Publikationen i pdf-format (234,3 kB)

Tabeller

Tabeller i databaser

Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.

Tabellbilagor


Uppdaterad 17.6.2014

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Arbetskraftskostnadsundersökning [e-publikation].
ISSN=1799-327X. 2012. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 21.11.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/tvtutk/2012/tvtutk_2012_2014-06-17_tie_001_sv.html