Förstasidan > Statistik > Sysselsättning > 2009 > Yrke och socioekonomisk ställning > 1 Kvinnornas och männens arbeten 2009

1 Kvinnornas och männens arbeten 2009

1.1 Kvinnorna arbetar oftare än männen inom den offentliga sektorn

I slutet av år 2009 arbetade 29 procent av alla sysselsatta inom den offentliga sektorn. Den offentliga sektorn sysselsätter framför allt kvinnor. Av kvinnorna verkade 41 procent inom den offentliga sektorn, av männen 16 procent. På motsvarande sätt sysselsätter den privata sektorn fler män än kvinnor. Av männen var sju av tio löntagare inom den privata sektorn, av kvinnorna hälften. Dessutom arbetade 14 procent av männen som företagare och 7 procent av kvinnorna.

Inom den offentliga sektorn verkade totalt 655 400 sysselsatta, av vilka största delen, dvs. 513 700 personer arbetade inom kommunsektorn och 141 700 personer inom staten. I Statistikcentralens sysselsättningsstatistik räknas som sysselsatta inom kommunsektorn också arbetstagarna inom samkommunernas och kommunernas företag. Kommunsektorn är mycket kvinnodominerad. Av arbetstagarna är 78 procent kvinnor. Däremot är arbetsplatserna inom staten jämnt fördelade mellan män och kvinnor. Inom den privata sektorn arbetade omkring 1 632 900 personer.

Figur 1. Sysselsatta efter arbetsgivarsektor 2009

Kommunsektorns betydelse som arbetsgivare är stor särskilt bland kvinnorna i de äldre åldersgrupperna. Av kvinnorna fanns det minst kommunanställda bland 18–24-åringar och mest bland dem som fyllt 45 år, av vilka rentav 41 procent arbetade inom kommunsektorn. Av män i medelåldern var bara var tionde kommunsanställd. Andelen statsanställda var jämnare fördelad efter ålder än inom kommunsektorn.

Den privata sektorn sysselsätter framför allt unga. Av unga sysselsatta under 25 år var åtta av tio av kvinnorna och nio av tio av männen anställda av en privat arbetsgivare. Av de män som fyllt 55 år var sex av tio löntagare inom den privata sektorn och två av tio företagare. De manliga företagarnas andel av alla sysselsatta ökade med åldern, medan kvinnornas ålder inte hade så stor betydelse för andelen företagare.

Figur 2. Sysselsatta efter arbetsgivarsektor, kön och ålder år 2009

1.2 Kvinnornas och männens olika yrkesfördelningar

Män och kvinnor har olika yrkesfördelningar. Kvinnor och män verkar inom olika branscher och yrken i arbetslivet. Det finns relativt fler chefer, byggnads-, reparations- och tillverkningsarbetare samt process- och transportarbetare bland männen än bland kvinnorna. Bland kvinnorna är den största gruppen service-, försäljnings- och omsorgspersonal, som framför allt omfattar försäljare samt arbetare som ansvarar för vårdtjänster, såsom närvårdare och barnvårdare. Den näst största huvudyrkesgruppen bland kvinnor är gruppen av experter, dit bl.a. sjukskötarna hör. Inom specialistgruppen arbetar en nästan lika stor andel män och kvinnor. Inom huvudgruppen är kvinnorna koncentrerade till undervisningsuppgifter och männen åter till arbetsuppgifter inom den tekniska branschen och IT-branschen.

Figur 3. Mäns och kvinnors yrkesfördelning 2009

1.3 Krävande arbetsuppgifter bland kvinnor och män har ökat

Under perioden 2000–2009 skedde stora förändringar inom yrkesstrukturen. Arbetsplatserna ökade särskilt inom arbetsuppgifter som kräver hög utbildning och yrkesskicklighet.

Bland kvinnorna var ökningen snabbast inom service, försäljning och omsorg (+46 000 personer). Inom denna huvudgrupp ökade särskilt antalet närvårdare. Dessutom ökade antalet kvinnor framför allt inom expert- (+38 000) och specialistuppgifter (+39 000). Antalet sjukskötare, som verkar i expertgruppen, ökade med 18 000 personer. Också inom huvudgruppen chefer och högre tjänstemän ökade antalet kvinnor (+15 000).

Bland männen ökade arbetsplatserna under perioden 2000–2009 nästan enbart inom de mest krävande arbetsuppgifterna. Antalet chefer och högre tjänstemän ökade bland män med nästan 30 000 personer, medan ökningen bland kvinnor var 15 000 personer. Antalet män ökade också bland specialister, samtidigt som antalet experter minskade.

Mest minskade antalet arbetsplatser bland män och kvinnor i huvudgruppen byggnads-, reparations- och tillverkningsarbetare (–33 000) samt inom huvudgruppen process- och transportarbetare (–31 000). Också huvudgruppen jordbrukare och skogsarbetare minskade med 24 000 personer. Likaså försvann över 15 000 jobb från gruppen kontorspersonal och personal i kundservicearbete åren 2000–2009.

Under perioden 2000–2009 ökade det absoluta antalet sysselsatta med 61 400. I slutet av år 2009 var 77 800 fler kvinnor sysselsatta än år 2000. Antalet sysselsatta män minskade dock med 16 400. År 2009 översteg antalet sysselsatta kvinnor för första gången antalet sysselsatta män.

Figur 4. Förändring av yrkesstruktur på huvudgruppnivå under perioden 2000–2009

1.4 Kvinnornas andel har ökat bland den offentliga sektorns chefer

År 2009 var andelen kvinnor av chefer och högre tjänstemän en tredjedel och av specialister var den hälften. Kvinnornas andel har ökat i ledningsuppgifter sedan år 2000, om än långsamt. Under perioden 2000–2009 ökade antalet kvinnor bland chefer och specialister med över 50 000 personer, ökningen av antalet jobb var ungefär lika stor bland män.

Sett till arbetsgivarsektor var skillnaderna stora. Mest ökade de kvinnliga chefernas andel inom den offentliga sektorn. Kvinnornas andel av cheferna inom staten ökade från 35 procent till 46 procent under perioden 2000–2009. Också inom kommunsektorn har andelen kvinnliga chefer ökat, dock inte lika klart som inom den statliga sektorn. Inom den privata sektorn ökade de kvinnliga chefernas andel allra långsammast, från 26 procent till 28 procent. Granskningen omfattade löntagare. Största delen av de chefer som var löntagare (78 %) arbetade inom den privata sektorn år 2009. Om de chefer som var företagare finns inte tillförlitliga tidsserieuppgifter tillgängliga, eftersom definitionskriterierna har varierat under olika år.

Figur 5. Andelen kvinnor av chefer och specialister efter arbetsgivarsektor 2000 och 2009

Källa: Sysselsättningsstatistik 2009, Statistikcentralen

Förfrågningar: Airi Pajunen (09) 1734 3293, tyossakaynti@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma

---

Uppdaterad 28.11.2011