Publicerad: 23.11.2012
Andelen specialister och experter störst i Nyland
Enligt Statistikcentralens sysselsättningsstatistik hade Nyland den största andelen specialister och experter av alla landskap, dvs. 43 procent av alla sysselsatta, i slutet av år 2010. Den minsta andelen hade Södra Österbotten och Mellersta Österbotten. Av alla specialister inom företagsekonomi och administration samt inom informations- och kommunikationsteknologi bodde över hälften i Nyland. Av specialisterna inom undervisningsbranschen och inom hälsovården bodde en tredjedel i Nyland.
Andelen specialister och experter av alla sysselsatta efter landskap 2010
Specialisterna nästan lika många i den offentliga och den privata sektorn
Omkring 423 300 personer arbetade som specialister i Finland i slutet av år 2010. Av dem var ungefär hälften sysselsatta inom den offentliga sektorn (48 procent) och hälften inom den privata sektorn (52 procent). Könsfördelningen bland specialisterna var mycket jämn, men av männen arbetade två tredjedelar inom den privata sektorn och av kvinnorna bara en tredjedel. Typiska specialistyrken är yrken, där krävda kunskaper och färdigheter vanligen förvärvas via minst högskolenivå, t.ex. lärare, läkare, översköterskor och applikationsplanerare.
De specialister som bodde i Nyland arbetade mer än i övriga landskap inom den privata sektorn. Också över hälften av specialisterna i Birkaland och Päijänne-Tavastland arbetade inom den privata sektorn. Däremot arbetade bara en tredjedel av specialisterna i Lappland och Kajanaland inom den privata sektorn..
Flest specialister inom undervisningsbranschen
Huvudyrkesgruppen specialister delas in i sex yrkesgrupper på 2-siffernivå. Den största gruppen, som består av specialisterna inom undervisningsbranschen, utgör 30 procent av alla specialister (över 125 000 personer). De mest kvinnodominerade av yrkesgrupperna var specialisterna inom hälsovården och inom undervisningsbranschen. Männens andel var störst bland specialisterna inom naturvetenskap och teknik. Också sju av tio specialister inom informations- och kommunikationsteknologi var män. Av denna yrkesgrupp arbetade bara 11 procent inom den offentliga sektorn.
Yrkesgrupper bland specialister (2-siffernivå) i Finland 2010
| Yrkesgrupper | Totalt | Könen | Arbetsgivarsektorn | ||
| Män, % | Kvinnor, % | Offentlig sektor, % | Privat sektor, % | ||
| 2 Specialister | 423 292 | 49 | 51 | 48 | 52 |
| 21 Specialister inom naturvetenskap och teknik | 88 172 | 78 | 22 | 23 | 77 |
| 22 Hälso- och sjukvårdsspecialister | 34 950 | 30 | 70 | 69 | 31 |
| 23 Lärare och andra specialister inom undervisningsbranschen | 125 123 | 30 | 70 | 87 | 13 |
| 24 Specialister inom företagsekonomi och administration | 75 017 | 49 | 51 | 28 | 72 |
| 25 Specialister inom informations- och kommunikationsteknologi | 42 710 | 76 | 24 | 11 | 89 |
| 26 Specialister inom juridik samt inom social- och kultursektorn | 57 320 | 36 | 64 | 42 | 58 |
Av landskapen var andelen specialister inom naturvetenskap och teknik av alla specialister störst i Norra Österbotten (27 procent) och Birkaland (26 procent). I Nyland fanns det klart fler specialister inom informations- och kommunikationsteknologi samt inom företagsekonomi och administration än i övriga landskap.
Få specialister inom de största kvinnliga och manliga yrkesgrupperna
De tre största manliga yrkesgrupperna på 3-siffernivå var i slutet av år 2010 alla traditionella mansyrken: byggnadsarbetare, förare av tunga motorfordon samt experter inom teknik. Bland de största kvinnliga yrkesgrupperna fanns närvårdare, försäljare och butiksinnehavare, städare samt sjukskötare. Bland de tio största manliga och de tio största kvinnliga yrkesgrupperna fanns det få specialistgrupper: två grupper bland de manliga (specialisterna inom teknik samt specialisterna inom informations- och kommunikationsteknologi) och bara en grupp bland de kvinnliga (lågstadie- och barnträdgårdslärarna) (tabellbilaga 1).
Av landskapen var experterna inom fysik, kemi och teknik den största manliga yrkesgruppen i Birkaland och Österbotten. I Nyland var specialisterna inom informations- och kommunikationsteknologi den vanligaste gruppen. I övriga landskap hörde de största manliga yrkesgrupperna inte till huvudgrupperna experter eller specialister i yrkesklassificeringen. Byggnadsarbetarna var den största yrkesgruppen i sex landskap (Egentliga Finland, Egentliga Tavastland, Päijänne-Tavastland, Södra Österbotten, Norra Karelen och Norra Österbotten) och förarna av tunga motorfordon den största yrkesgruppen i sju landskap (Satakunta, Mellersta Finland, Södra Savolax, Norra Savolax, Mellersta Österbotten, Kajanaland och Lappland). I Kymmenedalen och Södra Karelen var den största manliga yrkesgruppen år 2010 processoperatörer (sågvaror samt pappers- och kartongindustri).
Med undantag av Nyland utgjordes den största kvinnliga yrkesgruppen i landskapen av närvårdare, annan vårdpersonal och hemvårdare. I Nyland bestod den vanligaste kvinnliga yrkesgruppen av försäljare och butiksinnehavare.
Ny nationell yrkesklassificering
Statistikcentralens nya nationella yrkesklassificering Yrkesklassificeringen 2010 har införts i yrkesuppgifterna för år 2010 i sysselsättningsstatistiken. Den bygger på den internationella yrkesklassificeringen ISCO-08 (International Standard Classification of Occupations), som utarbetats av Internationella arbetsorganisationen (ILO) och fastställts av FN. I den har yrkena klassificerats efter arbetsuppgifternas kvalitet och den yrkesskicklighetsnivå som uppgifterna förutsätter. Mera information om yrkesklassificeringen finns på Statistikcentralens webbplats www.stat.fi/meta/luokitukset/ammatti/001-2010/index_sv.html .
Källa: Sysselsättningsstatistik , Statistikcentralen
Förfrågningar: Marketta Oinonen 09 1734 3602, Airi Pajunen 09 1734 3293, tyossakaynti@stat.fi
Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma
Publikationen i pdf-format (247,4 kB)
- Tabeller
-
Tabeller i databaser
Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.
Tabellbilagor
Uppdaterad 23.11.2012
Finlands officiella statistik (FOS):
Sysselsättning [e-publikation].
ISSN=1798-5536. Näringsgren, arbetsgivarsektor och arbetsplatser 2010. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 28.12.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/tyokay/2010/04/tyokay_2010_04_2012-11-23_tie_001_sv.html