Publicerad: 5.6.2012
Risken för arbetslöshet störst bland personer med främmande språk som modersmål
Enligt Statistikcentralens sysselsättningsstatistik var 71 000 av de 2,3 miljoner personer som var sysselsatta i slutet av år 2010 arbetslösa ett år senare, dvs. risken för arbetslöshet var 3,1 procent. Risken för att förlora sitt jobb var större bland sysselsatta med främmande språk som modersmål än bland hela befolkningen, dvs. i genomsnitt 5,4 procent.
Risken för arbetslöshet bland sysselsatta efter språk år 2011 samt det relativa sysselsättningstalet år 2010 (omfattar språkgrupper med över 1 000 sysselsatta år 2010)
Av alla dem som var sysselsatta i slutet av år 2010 var 3,1 procent arbetslösa i slutet av år 2011. Risken för arbetslöshet bland svenskspråkiga sysselsatta var betydligt mindre, bara 1,5 procent. Däremot var 5,4 procent av sysselsatta med främmande språk som modersmål arbetslösa ett år senare. Av de största grupperna med främmande språk som modersmål råkade relativt sett flest personer som talar somaliska (12,3 %), kurdiska (10,8 %) eller persiska (9,9 %) som sitt modersmål ut för arbetslöshet, dvs. personer som hör till språkgrupper vars relativa sysselsättningstal var anmärkningsvärt lågt. Risken var däremot mindre än genomsnittet bland personer som talar kinesiska eller tyska som sitt modersmål.
I slutet av år 2011 var antalet arbetslösa arbetssökande 255 000, av vilka 146 000 var män och 109 000 kvinnor. Av dem som var arbetslösa hade omkring 132 500 personer, dvs. 52,0 procent, varit arbetslösa även ett år tidigare. År 2010 var motsvarande siffror 143 100 och 53,4 procent. Av dem som var arbetslösa i slutet av år 2011 var nästan 60 000 sådana som varit arbetslösa utan avbrott längre än ett år. En dryg fjärdedel av dem som var arbetslösa i slutet av år 2011 hade haft jobb ett år tidigare.
Verksamhet i slutet av föregående år för dem som var arbetslösa i slutet av åren 2009–2011
Av de 2,3 miljoner personer som var sysselsatta i slutet av år 2010 var 71 000 arbetslösa i slutet av följande år. Arbetet slutade i arbetslöshet oftast i Östra Lapplands, Kehys-Kainuu och Mellersta Karelens ekonomiska regioner, där omkring sex procent av dem som var sysselsatta i slutet av år 2010 var arbetslösa ett år senare. Risken för arbetslöshet var minst på Åland och i de svenskspråkiga ekonomiska regionerna, där risken för att sysselsatta blev arbetslösa varierade mellan 0,8 och 2,0 procent.
Risken för arbetslöshet var större bland sysselsatta män än bland sysselsatta kvinnor i nästan alla ekonomiska regioner. Bara i 13 av 70 ekonomiska regioner var risken större bland kvinnor än bland män. Den största skillnaden mellan könen fanns i Jämsä ekonomiska region, där 5,8 procent av de kvinnor som var sysselsatta i slutet av år 2010 var arbetslösa i slutet av följande år och på motsvarande sätt 3,9 procent av de sysselsatta männen.
Källa: Sysselsättningsstatistik , Statistikcentralen
Förfrågningar: Kaija Ruotsalainen 09 1734 3599, tyossakaynti@stat.fi
Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma
Publikationen i pdf-format (272,7 kB)
- Tabeller
-
Tabeller i databaser
Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.
Tabellbilagor
- Figurer
Uppdaterad 5.6.2012
Finlands officiella statistik (FOS):
Sysselsättning [e-publikation].
ISSN=1798-5536. Bakgrundsuppgifter om arbetslösa 2011. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 22.11.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/tyokay/2011/01/tyokay_2011_01_2012-06-05_tie_001_sv.html