Publicerad: 21.3.2014
Den ekonomiska försörjningskvoten steg år 2012
Enligt uppgifterna för år 2012 i Statistikcentralens sysselsättningsstatistik steg den ekonomiska försörjningskvoten från föregående år med 2,5 procentenheter. År 2012 fanns det 132 icke-sysselsatta per hundra sysselsatta. Under perioden 1987–2012 var försörjningskvoten som högst under depressionsåret 1993 (172) och som lägst år 1989, då antalet icke-sysselsatta per hundra sysselsatta var 112.
Den ekonomiska försörjningskvoten efter kön 1987–2012
Den ekonomiska försörjningskvoten beräknas genom att dividera antalet icke-sysselsatta, dvs. arbetslösa och personer utanför arbetskraften, med antalet sysselsatta. Den siffra som erhålls multipliceras med hundra. En minskning av den ekonomiska försörjningskvoten betraktas sålunda som ett positivt och eftertraktansvärt fenomen och en ökning som ett negativt fenomen. Den ekonomiska försörjningskvoten påverkas dels av ekonomiska konjunkturer och fluktuationer i utvecklingen av sysselsättningen, dels av bland annat fruktsamheten, befolkningens åldrande och flyttningsrörelsen.
Under perioden 1987–2012 var den ekonomiska försörjningskvoten som lägst (112) år 1989 och som högst (172) under depressionsåret 1993, då antalet arbetslösa översteg 535 000. Under åren 1992–1993 steg den ekonomiska försörjningskvoten med 19 procentenheter. Efter depressionen sjönk försörjningskvoten, men man har inte nått upp till kvottalen från slutet av 1980-talet. Under 2000-talet var försörjningskvoten som lägst år 2007 (124). Nivån för år 2012 (132) uppnåddes senast år 2005.
Sett till kön har skillnaderna i den ekonomiska försörjningskvoten minskat särskilt fr.o.m. år 2009. Under hela granskningsperioden har förhållandet icke-sysselsatta män till sysselsatta män varit lägre än hos kvinnor (inkl. alla i icke arbetsför ålder). År 2012 fanns det 129 icke-sysselsatta män per hundra sysselsatta män. Motsvarande siffra hos kvinnorna var 134.
Skillnaden mellan mäns och kvinnors försörjningskvot var som högst år 1997 (30 procentenheter) och som lägst åren 2009 och 2012 (5 procentenheter). Hos män steg den ekonomiska försörjningskvoten med nästan fyra procentenheter från år 2011, medan siffran hos kvinnor var omkring en procentenhet högre än året innan.
Skillnaderna i den ekonomiska försörjningskvoten mellan könen beror i synnerhet på kvinnornas högre livslängd. Också den dåliga sysselsättningsutvecklingen inom traditionella manliga branscher, såsom skogsindustrin, återspeglas i männens ekonomiska försörjningskvot.
Uppgifter före år 2005 har gjorts jämförbara genom att föra över sysselsatta 15–17-åringar till den icke-sysselsatta gruppen. Efter pensionsreformen år 2005 har inga uppgifter om minderårigas sysselsättning erhållits för sysselsättningsstatistiken. Överföringen syns i det här offentliggörandet närmast i jämförelserna mellan landskap: de ekonomiska försörjningskvoterna är något högre än i siffrorna utan överföring.
År 2012 var 18–64-åringarnas ekonomiska försörjningskvot 44, dvs. antalet sysselsatta var 1,3 miljoner högre än icke sysselsatta. De högsta ekonomiska försörjningskvoterna hade 60–64-åringarna (141) och 18–24-åringarna (101), av vilka en stor del var studerande. I åldersgrupperna 35–39, 40–44 och 45–49 år var den ekonomiska försörjningskvoten omkring 23.
Sysselsatta och icke-sysselsatta efter åldersgrupp 2012
Stora skillnader mellan landskapen
År 2012 var de ekonomiska försörjningskvoterna som högst i Kajanaland (167), Norra Karelen (165) och Södra Savolax (160), medan Åland (105), Nyland (107) och Österbotten (123) hade de lägsta ekonomiska försörjningskvoterna. Jämfört med år 2011 steg den ekonomiska försörjningskvoten mest i Egentliga Finland och Norra Österbotten (5 procentenheter). Norra Savolax, Österbotten och Mellersta Österbotten hade en ökning på en procentenhet.
På Åland och i Nyland har den ekonomiska försörjningskvoten varit lägre än 110 under hela 2000-talet. I Kajanaland har den ekonomiska försörjningskvoten varit den högsta i landet under hela granskningsperioden 1987–2012.
Ekonomisk försörjningskvot 1987–2012 i tre landskap med högsta och lägsta försörjningskvot år 2012
Källa: Sysselsättningsstatistik , Statistikcentralen
Förfrågningar: Jaana Huhta 09 1734 2632, tyossakaynti@stat.fi
Ansvarig statistikdirektör: Riitta Harala
Publikationen i pdf-format (307,0 kB)
- Tabeller
-
Tabeller i databaser
Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.
Tabellbilagor
- Figurer
Uppdaterad 21.3.2014
Finlands officiella statistik (FOS):
Sysselsättning [e-publikation].
ISSN=1798-5536. Bakgrundsuppgifter om arbetslösa 2012. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 28.12.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/tyokay/2012/03/tyokay_2012_03_2014-03-21_tie_001_sv.html