1. Översikt över befolkningen i Finland 2009
1.1. Modersmål
I slutet av år 2009 fanns det 207 037 personer med ett främmande språk som modersmål. Detta innebär en ökning på 16 499 personer jämfört med föregående år. Antalet personer som talar ett främmande språk som modersmål har fördubblats under de senaste nio åren. I figur 1 anges de grupper på över 1 500 personer som talar ett främmande språk som modersmål år 2009 och samma språkgrupper år 2008.
Figur 1. Största befolkningsgrupper med främmande språk som modersmål 2008 och 2009
Jämfört med året innan är nu bulgariska, japanska, ukrainska och urdu nya grupper på över tusen personer som talar ett främmande språk. I Finland finns det nu 30 olika grupper med minst 1 000 personer som talar ett främmande språk som modersmål. Alla de största språkgrupperna i figuren 1 ökade under år 2009. Den största gruppen som talar ett främmande språk som modersmål är gruppen ryskspråkiga. I Finland uppgår antalet ryskspråkiga redan till 51 683 och deras andel av alla med ett främmande språk är 25 procent.
Figur 2. Antalet personer med främmande språk som modersmål 1990–2009
I förhållande till folkmängden bor det mest personer med
främmande språk som modersmål i Nyland (7,7 %) och på
Åland (4,8 %). Andelen personer med främmande språk som modersmål
är minst i Södra Österbotten, där deras andel av befolkningen är
bara en procent.
Granskat efter kommun är andelen personer med främmande språk som modersmål störst i Oravais kommun, där 10,4 procent av invånarna har främmande språk som modersmål. I Helsingfors är motsvarande andel näst störst, dvs. 10,2 procent. Andelen personer med främmande språk som modersmål är över 5 procent i tolv av Finlands kommuner. I 126 kommuner är andelen under en procent.
1.2. Medborgarskap
Av Finlands befolkning är 97,1 procent också finska medborgare. Vid årsskiftet var 155 705 med något annat medborgarskap fast bosatta i Finland. Siffran är 12 449 större än föregående år. Totalt representerar utlänningarna i Finland 172 medborgarskap. I siffran ingår dock också medborgarskap i stater som t.ex. forna Sovjetunionen, f.d. Jugoslavien och nu senast f.d. Serbien och Montenegro.
Figur 3. De största grupperna utländska medborgare åren 2008 och 2009
De utländska medborgarna i Finland är till sin åldersstruktur betydligt yngre än befolkningen i övrigt. I slutet av år 2009 var medelåldern för männen 33,7 år och för kvinnorna 34,5 år. Motsvarande medelåldrar för hela befolkningen var 39,8 år för män och 42,7 år för kvinnor.
Den demografiska försörjningskvoten var 24,2 för de utländska medborgarnas del (50,6 för hela befolkningen) och rentav 80,5 procent av de utländska medborgarna hör till den arbetsföra befolkningen, dvs. till 15–64-åringarna. Fler personer med utländskt medborgarskap erhålls inte bara genom invandring. I Finland föddes t.ex. år 2009 totalt 1 871 utländska medborgare.
Av de utländska medborgarna har åtta procent (13 049 personer) finska, svenska eller samiska som modersmål. Å andra sidan har 64 381 finska medborgare ett modersmål som inte är finska, svenska eller samiska. År 2003 godkände Finland en lag som möjliggör dubbelt medborgarskap. En utländsk medborgare mister inte längre sitt hemlands medborgarskap när han eller hon får finskt medborgarskap. I slutet av år 2009 bodde i Finland över 50 000 personer som utöver finskt medborgarskap också hade ett annat medborgarskap. I statistiken är dessa personer finska medborgare.
Källa: Befolkningsstruktur 2009, Statistikcentralen
Förfrågningar: Markus Rapo (09) 1734 3238, vaesto.tilasto@stat.fi
Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma
Uppdaterad 30.9.2010
Finlands officiella statistik (FOS):
Befolkningsstruktur [e-publikation].
ISSN=1797-5387. Årsöversikt 2009,
1. Översikt över befolkningen i Finland 2009
. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 22.11.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/vaerak/2009/01/vaerak_2009_01_2010-09-30_kat_001_sv.html