Denna sida är arkiverad.

Uppgifter som publicerats efter 5.4.2022 finns på den förnyade webbplatsen.

Gå till den nya statistiksidan.

Publicerad: 22.3.2013

Andelen personer med främmande språk som modersmål 87 procent av befolkningsökningen år 2012

Enligt Statistikcentralens statistik över befolkningsstrukturen uppgick Finlands officiella folkmängd till 5 426 674 personer i slutet av år 2012. Av dem var 2 666 622 män och 2 760 052 kvinnor. Folkmängden ökade med 25 407 personer under år 2012. Antalet personer med främmande språk som modersmål ökade med 22 122 personer, vilket var 87 procent av befolkningsökningen. Antalet personer med finska som modersmål ökade med 3 497 personer, antalet svenskspråkiga minskade med 242 personer och antalet personer med samiska som modersmål ökade med 30 personer.

Förändring av folkmängden efter modersmål 1990–2012

Förändring av folkmängden efter modersmål 1990–2012

Mer än en fjärdedels miljon personer med främmande språk som modersmål, antalet ryskspråkiga översteg 60 000

Antalet personer med främmande språk som modersmål uppgick till 266 949, dvs. 4,9 procent av befolkningen, i slutet av år 2012. Den största gruppen med ett främmande språk som modersmål var den ryskspråkiga, med 62 554 personer. De näst största grupperna med ett främmande språk som modersmål var de estniska (38 364), somaliska (14 769), engelska (14 666) och arabiska (12 042) grupperna.

11,8 procent av invånarna i huvudstadsregionen har ett främmande språk som modersmål

Sett till landskap var andelen personer med främmande språk som modersmål störst i Nyland, 9,3 procent, på Åland, 6,1 procent, och i Egentliga Finland, 5,1 procent. Andelen personer med främmande språk som modersmål var minst i Södra Österbotten, 1,6 procent, och Norra Österbotten, 1,9 procent. Av invånarna i huvudstadsregionen hade 11,8 procent ett främmande språk som modersmål. Efter kommun var andelen personer med främmande språk som modersmål störst i Helsingfors (12,2 procent), Vanda (11,9 procent) och Esbo (11,3 procent).

Den demografiska försörjningskvoten den högsta på 48 år

I slutet av år 2012 fanns det 891 392 personer under 15 år och 3 517 089 personer i åldern 15–64 i Finland. Antalet personer som fyllt 65 år passerade enmiljonsgränsen under år 2012 och i slutet av år 2012 uppgick denna grupp till 1 018 193 personer. Den demografiska försörjningskvoten, dvs. antalet personer yngre än 15 år samt 65-åringar och äldre per 100 personer i arbetsför ålder, var 54,3 i slutet av år 2012. Senast har den demografiska försörjningskvoten varit högre än detta år 1964. Under Finlands självständighet har den demografiska försörjningskvoten varit som högst år 1917 (67,6) och som lägst år 1984 (46,7).

Efter region var den demografiska försörjningskvoten högst i landskapet Södra Savolax (63,2) och i landskapet Södra Österbotten (61,7). Lägst var den demografiska försörjningskvoten i landskapet Nyland  (47,1). Granskat efter kommun var den demografiska försörjningskvoten högst i Luhanka kommun (101,8), i Kuhmoinen (87,1) och i Multia kommun (82,0). Lägst var den i Helsingfors (41,6), i Tammerfors (44,5) och i Träskända (45,8).

Den demografiska försörjningskvoten efter landskap åren 1982–2012

Landskap År
  1982 1992 2002 2012
försörjningskvoten   försörjningskvoten   försörjningskvoten   försörjningskvoten  
HELA LANDET 47,0 49,1 49,6 54,3
Nylands landskap 43,6 42,9 43,2 47,1
Egentliga Finlands landskap 49,2 50,3 50,3 55,1
Satakunta landskap 47,7 50,2 52,8 60,8
Egentliga Tavastlands landskap 48,3 52,1 54,1 58,5
Birkalands landskap 47,0 49,3 49,4 54,1
Päijänne-Tavastlands landskap 46,2 47,8 50,2 57,8
Kymmenedalens landskap 46,5 49,1 52,6 59,5
Södra Karelens landskap 46,6 49,4 52,2 58,8
Södra Savolax landskap 47,0 51,8 55,5 63,2
Norra Savolax landskap 47,2 51,4 52,5 56,7
Norra Karelens landskap 46,9 52,2 52,7 56,6
Mellersta Finlands landskap 47,3 51,1 50,9 56,0
Södra Österbottens landskap 51,7 56,9 57,3 61,7
Österbottens landskap 53,9 56,7 56,2 59,9
Mellersta Österbottens landskap 52,4 54,5 54,1 61,3
Norra Österbottens landskap 50,2 53,4 51,6 56,8
Kajanalands landskap 45,1 50,0 53,1 59,4
Lapplands landskap 44,4 48,8 51,0 55,8
Åland 54,1 53,3 53,4 55,7

 

Folkmängden i Norra Österbotten översteg 400 000

Under år 2012 gick folkmängden upp i 12 landskap och ned i sju landskap. Kvantitativt sett ökade folkmängden mest i Nyland, med 17 777 personer, i Birkaland, med 3 831 personer och i Norra Österbotten, med 2 783 personer. Befolkningsökningen var också relativt sett störst i Nyland, 1,1 procent. Folkmängden i landskapet Norra Österbotten översteg 400 000 under år 2012.

Kvantitativt sett minskade folkmängden mest i Södra Savolax, med 1 096 personer, i Kajanaland, med 613 personer och i Lappland, med 486 personer. Relativt sett minskade folkmängden mest i Kajanaland, 0,8 procent.

Under år 2012 gick folkmängden upp i 111 kommuner och ned i 209 kommuner. Kvantitativt sett ökade folkmängden mest i Helsingfors, med 8 584 personer, i Esbo (4 385) och i Uleåborg (2 733). Kvantitativt sett minskade folkmängden mest i Salo, med 425 personer, i Pieksämäki (293) och i Kouvola (271).

Av kommunerna i Fasta Finland ökade folkmängden relativt sett mest i Limingo (2,9 procent), Lempäälä (2,6 procent) och Tyrnävä (2,3 procent). Av kommunerna i Fasta Finland minskade folkmängden relativt sett mest i Luhanka (3,6 procent) och i Kinnula (2,9 procent).


Källa: Befolkningsstruktur 2012, Statistikcentralen

Förfrågningar: Markus Rapo 09 1734 3238, vaesto.tilasto@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Riitta Harala

Publikationen i pdf-format (340,4 kB)

Tabeller

Tabeller i databaser

Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.

Tabellbilagor

Figurer
Kvalitetsbeskrivningar

Uppdaterad 22.3.2013

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Befolkningsstruktur [e-publikation].
ISSN=1797-5387. 2012. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 28.12.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/vaerak/2012/vaerak_2012_2013-03-22_tie_001_sv.html