Två tredjedelar av finländarna bor i sitt födelselandskap

Enligt Statistikcentralens statistik över befolkningsstrukturen bodde två tredjedelar av de personer som är fast bosatta i Finland i sitt födelselandskap i slutet av år 2016. Av de personer som är fast bosatta i Finland och födda på Åland bodde 93 procent på Åland. Av dem som är födda i landskapet Nyland bodde 84 procent i Nyland. Av dem som är födda i Södra Savolax och Kajanaland bodde bara omkring varannan person i sitt födelselandskap.

Andelen personer bosatta i sitt födelselandskap efter landskap 31.12.2016

Nyland har fått nya invånare av personer födda någon annanstans i Finland

I slutet av år 2016 uppgick folkmängden i landskapet Nyland till drygt 1,6 miljoner invånare. Av nuvarande invånare i Nyland är 928 000 personer födda i landskapet Nyland. Av folkmängden i Nyland är 527 000 födda någon annanstans i Finland och 183 000 personer är födda utomlands.

I befolkningen fanns det 212 000 personer födda i landskapet Norra Karelen. Av dem bodde drygt 39 000, dvs. nästan var femte, i landskapet Nyland. Av personerna födda i landskapen Södra Savolax, Egentliga Tavastland och Kymmenedalen bodde drygt 17 procent i Nyland.

Andelen personer som bor i sin födelsekommun är störst i kommunerna Närpes och Larsmo

Av de personer som är födda i Finland och som bodde i Finland i slutet av år 2016 var 48 procent bosatta i sin födelsekommun, när man beaktar kommunsammanslagningar som skett under årens lopp. I befolkningen var antalet personer födda i kommuner inom de överlåtna områdena drygt 50 000 personer och antalet utomlands födda något under 358 000 personer.

Av de personer som är födda i Närpes och Larsmo och fortfarande ingår i befolkningen bodde omkring två tredjedelar i sin födelsekommun. Av personer i befolkningen som är födda i Pelkosenniemi bodde bara var femte i Pelkosenniemi.

I slutet av år 2016 fanns det i Finland 208 sådana kommuner där födda i kommunen var fler i befolkningen än invånarna i dessa kommuner. Till exempel fanns det i slutet av år 2016 i befolkningen 2 244 personer födda i Pelkosenniemi medan folkmängden i Pelkosenniemi var 951 personer i slutet av år 2016.

Andelen personer som bor i sin födelsekommun gällande vissa kommuner 31.12.2016

Andelen personer som talar svenska som modersmål större än personer med ett främmande språk i tre landskap

I slutet av år 2016 uppgick antalet personer i Finlands befolkning som talar finska som modersmål till något under 4,86 miljoner personer. Antalet personer som talar svenska som modersmål var något under 290 000, antalet personer med ett främmande språk som modersmål något under 354 000 och antalet personer som talar samiska som sitt modersmål något under 2 000 personer.

Sett till landskap var andelen personer som talar finska som modersmål störst i Södra Österbotten, där andelen var 97,7 procent av befolkningen i landskapet. Andelen personer som talar svenska som modersmål var störst på Åland, 87,6 procent, och i landskapet Österbotten 49,6 procent. I Mellersta Österbotten var andelen personer som talar svenska som modersmål 9,0 procent.

Befolkning efter modersmål fördelat på landskap 31.12.2016

Andelen personer med ett främmande modersmål var störst i Nyland, 12,0 procent. Den näst största andelen personer med ett främmande modersmål fanns på Åland, 7,7 procent, och den tredje största andelen i Egentliga Finland, 6,4 procent. Andelen personer med ett främmande språk som modersmål av befolkningen i landskapet var lägst i Södra Österbotten, 2,0 procent.

Medlemsantalet i den evangelisk-lutherska kyrkan understeg fyra miljoner

Medlemsantalet i den evangelisk-lutherska kyrkan i Finland understeg fyra miljoner medlemmar i slutet av år 2016. Föregående gång medlemsantalet har varit under fyra miljoner, när det gäller personer som är bosatta i Finland, var på 1950-talet. Som högst var medlemsantalet i den evangelisk-lutherska kyrkan år 2001, då antalet medlemmar bosatta i Finland var drygt 4,4 miljoner. Under de senaste 15 åren har medlemsantalet sjunkit med nästan 450 000 personer, dvs. 10 procent.

Antalet personer som tillhör något annat religiöst samfund uppgick i slutet av år 2016 till totalt 148 000 personer. Den största gruppen av dem var det Ortodoxa kyrkosamfundet i Finland.

Befolkningen efter religiöst samfund åren 1950–2016

*) Åren 1950–1979 kan innehålla också andra lutherska samfund. Tidsserien är inte helt jämförbar.

Åttiofem procent av personerna med ett främmande modersmål är inte medlemmar av ett religiöst samfund

Nästan 1,4 miljoner finländare var i slutet av år 2016 inte medlemmar av något religiöst samfund registrerat i Finland. Av dem hade något under 1,1 miljoner personer ett inhemskt språk som modersmål och 300 000 ett främmande språk som modersmål. Antalet personer som står utanför ett religiöst samfund har fördubblats under de senaste 15 åren.

Av dem som talar finska och svenska som modersmål tillhörde var femte resp. var sjätte inte något religiöst samfund registrerat i Finland. Av personer med ett främmande språk som modersmål hör rentav 85 procent inte till något religiöst samfund registrerat i Finland.

Källa: Befolkningsstruktur 2016, Statistikcentralen

Förfrågningar: Markus Rapo 029 551 3238, vaesto.tilasto@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma

Publikationen i pdf-format (371,7 kB)

Tabeller

Tabeller i databaser

Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.

Tabellbilagor

Figurer

Kvalitetsbeskrivningar

Kvalitetsbeskrivning: Befolkningsstruktur 2016 (22.9.2017)

Uppdaterad 22.09.2017

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Befolkningsstruktur [e-publikation].
ISSN=1797-5387. årsöversikt 2016. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 28.12.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/vaerak/2016/01/vaerak_2016_01_2017-09-22_tie_001_sv.html