Totalt 874 000 som fyllt 70 år

Enligt Statistikcentralens statistik över befolkningsstrukturen uppgick antalet personer som är 70 år eller äldre till 874 314 i slutet av år 2019. Av dem var 370 405 män och 503 909 kvinnor. Antalet som fyllt 70 år har ökat med 100 000 personer på tre år.

Antalet personer som fyllt 70 år i Finland 1970–2019

Andelen personer som fyllt 70 år av befolkningen störst i Södra Savolax

I Södra Savolax och Kymmenedalen hade minst var femte person fyllt 70 år i slutet av år 2019. I Kajanaland, Södra Karelen och Satakunta var nästan var femte person 70 år eller äldre. I Nyland var andelen som fyllt 70 år lägst.

Andelen som fyllt 70 år av befolkningen var minst 30 procent i kommunerna Kuhmoinen, Sysmä, Puumala, Vesanto och Luhanka. I Kuhmoinen var andelen störst, 33 procent.

Andelen 70-åringar eller äldre av befolkningen efter landskap 2019

Folkmängden ökade till följd av befolkningen med främmande språk som modersmål

Enligt Statistikcentralens statistik över befolkningsstrukturen var den officiella folkmängden i Finland 5 525 292 i slutet av år 2019. Folkmängden ökade med 7 373 personer under år 2019. Antalet personer med finska, svenska eller samiska som modersmål minskade med 13 525 personer och antalet personer med ett främmande språk som modersmål ökade med 20 898.

Förändring av folkmängden efter modersmål 1981–2019

Folkmängden ökade i fem landskap, sex landskap visade en minskning i alla kommuner

Under år 2019 gick folkmängden upp i fem landskap och ned i 14 landskap. Kvantitativt sett ökade folkmängden mest i Nyland, med 18 701 personer, i Birkaland, med 2 571 personer och i Egentliga Finland, med 759 personer. Befolkningsökningen i Fastlandsfinland var också relativt sett störst i Nyland, 1,1 procent. När det gäller befolkningsökningen i Nyland stod personer med främmande språk som modersmål för 78 procent.

Kvantitativt sett minskade folkmängden mest i Södra Savolax, med 2 280 personer och i Kymmenedalen, med 2 221 personer. Också relativt sett minskade folkmängden mest i Södra Savolax 1,6 procent. Befolkningen minskade i alla kommuner i landskapen Södra Karelen, Södra Savolax, Kajanaland, Kymmenedalen, Päijänne-Tavastland och Satakunta.

Huvudstadsregionens invånarantal ökade till följd av personer med främmande språk som modersmål, Kouvola miste för tredje året i rad mer än tusen invånare

Under år 2019 gick folkmängden upp i 54 kommuner och ned i 256 kommuner. Kvantitativt sett ökade folkmängden mest i Esbo, med 6 099 personer, Helsingfors (5 793) och Vanda (5 609). Befolkningen med ett främmande språk som modersmål stod för 71 procent av befolkningsökningen i huvudstadsregionen.

Av kommunerna i Fastlandsfinland ökade folkmängden relativt sett mest i Gustavs och Vanda (2,5 procent) samt i Sibbo och i Kempele (2,4 procent).

Folkmängden minskade kvantitativt sett mest i Kouvola, med 1 064 personer och i Kotka, med 757 personer. Av kommunerna i Fastlandsfinland minskade folkmängden relativt sett mest i kommunerna Miehikkälä (4,3 procent) och Jämijärvi (3,9 procent).

Antalet personer med främmande språk översteg 400 000, över 81 000 hade ryska som modersmål

I slutet av år 2019 uppgick antalet fast bosatta personer i Finland med främmande språk som modersmål till 412 644. Andelen personer med främmande språk som modersmål av hela befolkningen är sju procent. De största grupperna är personer med modersmålet ryska, 81 606, estniska, 49 427 och arabiska, 31 920.

Sett till landskap var andelen personer med främmande språk som modersmål i slutet av år 2019 högst i Nyland, 14 procent av befolkningen och minst i Södra Österbotten, två procent. Sett till kommun var andelen personer med främmande språk som modersmål störst i Vanda, 20 procent, Esbo, 18 procent och Helsingfors, 16 procent.

Den demografiska försörjningskvoten högst sedan år 1922

I slutet av år 2019 fanns det 871 036 personer under 15 år och 3 422 982 personer i åldern 15–64 i Finland. Antalet personer som fyllt 65 år var 1 231 274 i slutet av år 2019. Den demografiska försörjningskvoten, dvs. antalet personer yngre än 15 år samt 65-åringar och äldre per 100 personer i arbetsför ålder, var 61,4.

Senast har den demografiska försörjningskvoten varit högre än detta år 1922. Under Finlands självständighet har den demografiska försörjningskvoten varit som högst år 1917 (67,6) och som lägst år 1984 (46,7).

Källa: Befolkningsstruktur 2019, Statistikcentralen

Förfrågningar: Markus Rapo 029 551 3238, info@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Jari Tarkoma

Publikationen i pdf-format (331,3 kB)

Tabeller

Tabeller i databaser

Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.

Tabellbilagor

Tabellbilaga 1. Områdesregleringar 1.1.2020 (24.3.2020)
Tabellbilaga 2. Befolkningen efter språk 1980 - 2019 (24.3.2020)

Figurer

Figurbilaga 1. Finlands befolkning 1750 - 2019 (24.3.2020)
Figurbilaga 2. Den demografiska försörjningskvoten 1917 - 2019 (24.3.2020)
Figurbilaga 3. Största befolkningsgrupper med främmande språk som modersmål 2009 och 2019 (24.3.2020)
Figurbilaga 4. Utländska medborgare efter kön 1990 - 2019 (24.3.2020)

Kvalitetsbeskrivningar

Kvalitetsbeskrivning: Befolkningsstruktur 2019 (24.3.2020)

Uppdaterad 24.03.2020

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Befolkningsstruktur [e-publikation].
ISSN=1797-5387. 2019. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 22.11.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/vaerak/2019/vaerak_2019_2020-03-24_tie_001_sv.html