Denna sida är arkiverad.

Uppgifter som publicerats efter 5.4.2022 finns på den förnyade webbplatsen.

Gå till den nya statistiksidan.

Bruttonationalprodukten ökade med 3,6 procent i fjol

14.7.2005

Enligt Statistikcentralens reviderade förhandsuppgifter ökade bruttonationalproduktens volym i fjol med 3,6 procent. Enligt de första preliminära uppgifterna som publicerades i februari var ökningen 3,7 procent. Jämfört med de mera anspråkslösa siffrorna för de tre föregående åren blev tillväxten av bruttonationalprodukten i fjol snabbare. Bruttonationalprodukten uppgick i fjol till 150 miljarder euro.

Snabbare industritillväxt

Inom primärproduktionen minskade produktionsvolymen i fjol med 1,7 procent från året innan. Jordbruksproduktionens volym minskade med 2,8 procent, speciellt på grund av de dåliga förhållandena för skörden. Skogsbruksproduktionen minskade med något under en procent.

Produktionen inom förädlingsnäringarna blev i fjol snabbare och var nästan fem procent större än året innan. Industrins förädlingsvärdesvolym ökade med 5,9 procent. Produktionen inom trä- och pappersindustrin ökade med 5,4, procent. Volymen av metallindustriproduktionen ökade med 7,8 procent medan elektronikindustrin ökade med mer än 13 procent. Tillverkningen av fordon minskade med närmare 11 procent.

Inom husbyggnadsbranschen ökade volymen av förädlingsvärdet med 3 procent. Bostadsbyggandet ökade med 9 procent, medan det övriga husbyggandet avtog något. Anläggningsbyggandet ökade med 1,5 procent.

Produktionen av privata tjänster ökade i fjol med 4,2 procent, och den offentliga tjänsteproduktionen med 0,5 procent. Handeln ökade med närmare sju procent. Hotell- och restaurangverksamheten var på samma nivå som året innan.

Volymen av samfärdseln ökade i fjol med 5,4 procent. medan ökningen av telekommunikationer steg till nästan 11 procent. Tillväxten av övriga tjänster var mindre. Finansierings- och försäkringsverksamheten ökade med 1,7 procent. Företagstjänsterna ökade med 2,5 procent. Utbildningstjänsterna ökade med en procent, hälso- och socialvårdstjänsterna ökade med 2 procent.

Ökad investeringsefterfrågan

Efterfrågan stöddes i fjol av att investeringarna ökade med fem procent efter att ha minskat i två år. Investeringarna i maskiner, anläggningar och transportmedel ökade med omkring 8 procent och investeringarna i bostadsbyggnader med 7,4 procent. De privata investeringarna ökade med 5,6 procent, men de offentliga investeringarna bara med 2,1 procent. Investeringsgraden inom samhällsekonomin ökade något och var 18,8 procent. Speciellt ökade investeringarna i samfärdsel, men också industrin ökade sina investeringar.

De privata konsumtionsutgifterna ökade i fjol med 3,2 procent. Anskaffningar av varaktiga varor ökade med nästan 7 procent trots att anskaffningarna av personbilar minskade. Konsumtionen av halv-varaktiga varor, så som kläder, ökade med något under 5 procent. De offentliga konsumtionsutgifterna ökade med 1,6 procent.

Exportvolymen ökade med 5,6 procent och importvolymen med 6 procent. Varu- och tjänstebalansen visade fortfarande ett klart överskott, men överskottet minskade en aning från året innan.

Sysselsättningsläget något bättre

Enligt nationalräkenskaperna ökade både antalet sysselsatta och arbetade timmar i fjol med 0,3 procent. Antalet arbetsplatser minskade mest inom industrin. Ökningen var däremot störst inom företagstjänster samt hälso- och socialvårdstjänster.

Arbetsproduktiviteten ökade i fjol med 4,1 procent inom den privata sektorn och med 3,3 procent inom hela samhällsekonomin.

Enligt Statistikcentralens arbetskraftsstatistik var det relativa arbetslöshetstalet 8,8 procent i fjol, mot 9,0 procent året innan. Antalet arbetslösa var i fjol i genomsnitt 229 000. Det relativa sysselsättningstalet var 67,2 procent, mot 67,3 procent året innan.

Fortsatt stabil prisnivå

Prisnivån inom hela samhällsekonomin beräknas i fjol ha stigit med 0,5 procent, mätt med bruttonationalproduktens prisindex.

Konsumentprisindexet ökade på årsnivå med 0,2 procent. Priserna på privat konsumtion ökade lika mycket.

Bytesförhållandet försämrades med 2,6 procent, då exportpriserna steg med en procent och importpriserna med 3,6 procent. Import- och exportpriserna enligt nationalräkenskaperna avviker från Statistikcentralens import- och exportprisindex bl.a. på grund av att man i nationalräkenskaperna använder en årlig branschvikt.

Nationalinkomst per capita ökade

Nettonationalinkomsten ökade nominellt i fjol med fem procent och uppgick per capita till 23 949 euro, vilket är över tusen euro med än år 2003. Bruttonationalinkomsten i Finland uppgick i fjol till 149 miljarder euro. Bruttonationalinkomsten ökade reellt sett med 3,1 procent.

Hushållens löneinkomster ökade med 4,5 procent och arbetsgivarnas socialförsäkringspremier lika mycket. Löntagarersättningarnas andel av nationalinkomsten uppgick totalt till 58,9 procent. Föregående år var andelen 59,2 procent. Kapital- och företagarinkomsternaa andel av nationalinkomsten var 25,8. Året innan var andelen 25,4 procent.

Företagen investerade mera

Företagens driftsöverskott, dvs. rörelsevinst, ökade med nästan fem procent från året innan. Företagens företagarinkomst ökade med drygt 16 procent från år 2003. I företagarinkomsten beaktas även kapitalinkomster och betalda räntor och grovt taget motsvarar den vinsten före skatter och dividender.

Företagen betalade i fjol 10,8 procent mera i direkta skatter än året innan. Företagen betalade 16 procent mer i dividender än föregående år.

Företagens fasta investeringar ökade i fjol med 8 procent. Företagens nettokreditgivning uppgick till drygt 6 miljarder euro.

De finansiella institutens finansiella ställning visade ett underskott

De finansiella institutens räntebidrag (indirekt mätta finansiella tjänster) ökade med 9,1 procent. Kreditstocken ökade, men räntenivån fortsatte att sjunka, om också lugnare än år 2003. De finansiella institutens finansiella ställning visade ett underskott på nästan en miljard. Underskottet föranleddes av dividender och kvarhållna vinstmedel på utländska företags direktinvesteringar i Finland, som betraktas som utländska ägares inkomst och avdras från sektorns inkomst. Finansiella företagen delade ut rekordartade 2,5 miljarder euro, dvs. mer än 1,2 miljarder euro mer än året innan.

Den offentliga sektorns överskott knappt tre miljarder euro

Statens finansiella ställning visade alltjämt i fjol ett litet överskott. Överskottet uppgick till 364 miljoner euro. Överskottet har minskat årligen sedan år 2000, då det var 4,4 miljarder euro.

Statens intäkter av indirekta skatter ökade med något under 4 procent och intäkterna av direkta skatter med drygt 4 procent. Intäkterna av både inkomstskatten och samfundsskatten ökade. De betalda transfereringarna till kommuner och samkommuner ökade med 9 procent, till socialskyddsfonder med 3,8 procent och till utlandet med 5 procent.

Konsumtionsutgifterna ökade nominellt med något under fyra procent, reellt skedde ingen förändring i konsumtionsutgifterna. Investeringarna ökade med nästan fyra procent, en ökning speciellt i järnvägar.

Kommunernas och samkommunernas finansiella ställning försämrades fortsättningsvis och visade ett underskott på ungefär en miljard. Kommunernas skatteintäkter ökade med något under två procent. Intäkten av kommunalskatten ökade med en procent och samfundsskatten uppgick till något under 10 procent mer än år 2003. Konsumtionsutgifterna ökade nominellt med sex procent och reellt med drygt två procent. Investeringarna minskade med något under en procent.

Både arbetspensionsanstalternas och övriga socialskyddsfonders finansiella ställning försämrades från året innan. Beloppen av utbetalda förmåner ökade med nästan fem procent. Arbetspensionsanstalternas premieinkomst ökade med nästan 5 procent och övriga socialskyddsfonders premieinkomst uppgick till 3 procent. Arbetspensionsanstalternas finansiella överskott var 3,8 miljarder euro och övriga socialskyddsfonders underskott 0,4 miljarder euro.

Den offentliga sektorns finansiella ställning, dvs. nettokreditgivning, uppvisade ett överskott på 2,8 miljarder euro, dvs. 1,9 procent av bruttonationalprodukten, mot 2,3 procent året innan.

De offentliga utgifterna ökade

De offentliga utgifternas relation till bruttonationalprodukten (exklusive interna överföringar) steg till 51,1 procent. Föregående år var andelen 50,9 procent.

Skattegraden, dvs. skatter och obligatoriska socialskyddsavgifter i proportion till bruttonationalprodukten, sjönk i fjol till 44,3 procent. Året innan var skattegraden 44,6 procent.

Hushållens realinkomster ökade med 5,4 procent

Hushållens disponibla inkomst ökade i fjol nominellt med 5,5 procent och reellt med 5,4 procent. Tillväxten av löner, dividendinkomster och socialförmåner samt lättare direkt beskattning ökade inkomsterna.

Tillväxten av lönesumman med 4,5 procent ökade de primära inkomsterna. Dividendinkomsterna ökade med omkring en fjärdedel och hushållens sociala förmåner med 4,1 procent, vilket ökade hushållens bruttoinkomster. Ökningen av förvärvspension påverkade mest ökningen av de sociala förmånerna.

Beloppet av betalda direkta skatter ökade mindre än de primära inkomsterna och de sociala förmånaerna, med 1,8 procent, varför lindrigare beskattning också ökade hushållens inkomster. I nationalräkenskaperna räknar man inte överlåtelsevinster eller anställningsoptioner i inkomsterna, men skatter på dem ingår i skatterna. I fjol uppskattas optionerna till något mer än året innan.

Hushållens företagarinkomster ökade nominellt med 2 procent. Ökningen berodde på ökningen av den kalkylerade bostadsinkomsten med 3,1 procent och den övriga företagarinkomsten med 5,2 procent, eftersom företagarinkomsten av jordbruk sjönk med 6,5 procent och företagsinkomsten av skogsbruk med 3,6 procent.

Hushållens konsumtionsutgifter ökade nominellt med 3,2 procent, dvs. mindre än de föregående åren. Detta är tydligt mindre än tillväxten av den disponibla inkomsten, varför spargraden, dvs. sparandet i relation till den disponibla inkomsten, steg till 2,8 procent från 0,6 procent året innan. Hushållens skuldsättningsgrad steg andra året i rad med omkring fem procentenheter och var 79,1 procent. Skuldsättningsgraden definieras som relationen mellan kreditbeståndet i slutet av året och den disponibla inkomsten.

Hushållens fasta investeringar ökade med 10,6 procent närmast på grund av ökningen av bostadsinvesteringar. Hushållens finansiella ställning blev tydligt bättre, men visade alltjämt 0,7 miljarder euro underskott.

Förändringen i metoder

Allokering av indirekta mätta finansiella tjänster (FISIM) har man gjort i räkenskaperna. Påverkan i BNP var + 0,5 % år 2004. Se Metodsbeskrivningar.

Följande revidering i januari 2006

Uppgifterna för år 2003 och 2004 justeras nästa gång i slutet av januari 2006. Härvid blir uppgifterna för år 2003 slutgiltiga.


Senast uppdaterad 14.7.2005

Instruktion för hänvisning:

Finlands officiella statistik (FOS): Nationalräkenskaper, årsvis [e-publikation].
ISSN=1798-0615. 2004, Bruttonationalprodukten ökade med 3,6 procent i fjol . Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 22.11.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/vtp/2004/vtp_2004_2005-07-14_kat_002_sv.html