Förstasidan > Statistik > Nationalräkenskaper, årsvis > 2012 > 1. Bruttonationalprodukten minskade med 0,2 procent år 2012

1. Bruttonationalprodukten minskade med 0,2 procent år 2012

Volymen av bruttonationalprodukten minskade med 0,2 procent i fjol Under oktober-december minskade bruttonationalprodukten med 0,5 procent från föregående kvartal. Jämfört med fjärde kvartalet år 2011 minskade bruttonationalprodukten med 1,5 procent.

År 2012 var den ekonomiska utvecklingen ojämn och försvagades mot slutet av året. Under första kvartalet ökade bruttonationalprodukten ännu klart; en bidragande orsak var den livliga bilhandeln som föranleddes av den kommande bilskatteändringen i april. Under andra kvartalet minskade bruttonationalprodukten dock med över en procent och också under de två sista kvartalen var bruttonationalprodukten mindre än året innan.

Figur 1. Revidering av den säsongrensade volymen av bruttonationalprodukten i kvartalsräkenskapernas publikationer, mn euro

Under andra och fjärde kvartalet minskade volymen av bruttonationalprodukten jämfört med föregående kvartal, men tredje kvartalet var på basis av de reviderade uppgifterna ytterst knappt på plus. Detta innebär att det kriterium för vad som allmänt betraktas som recession, dvs. två kvartal i rad med krympande bruttonationalprodukt, inte uppfylls. Då bruttonationalprodukten för hela året emellertid var mindre än föregående år, kan man anse att fjolåret var ett recessionsår i Finlands ekonomi.

Enligt Eurostats preliminära uppgifter minskade bruttonationalprodukten inom EU27-området med 0,5 procent under fjärde kvartalet jämfört med föregående kvartal. Under hela år 2012 minskade bruttonationalprodukten inom EU27-området med 0,3 procent.

1.1. Produktion

Volymen av förädlingsvärdet inom hela ekonomin minskade med 0,1 procent under fjärde kvartalet jämfört med föregående kvartal. Under hela året 2012 minskade förädlingsvärdet med 0,2 procent. Den största minskningen av förädlingsvärdet under år 2012 stod el- och elektronikindustrin för. Till ökningen av förädlingsvärdet år 2012 bidrog främst informations- och kommunikationsverksamheten samt företagstjänsterna (näringsgrenarna M–N).

Figur 2. Förändringar i volymen av förändringsvärdet inom näringsgrenarna under 4. kvartalet 2012 från året innan, procent

Volymen av förädlingsvärdet inom primärproduktionen, dvs. jord- och skogsbruket samt fiske, ökade under oktober–december med 0,8 procent från föregående kvartal. Primärproduktionen minskade dock med 1,1 procent under hela år 2012. Förädlingsvärdet inom lantbruket minskade med 3,8 procent i fjol. Förädlingsvärdet inom skogsbruket ökade med 0,1 procent år 2012

Förädlingsvärdet inom industrin (näringsgrenarna B–E) sjönk med 1,1 procent under fjärde kvartalet jämfört med föregående kvartal. Inom skogsindustrin ökade förädlingsvärdet med 1,1 procent, men förädlingsvärdet inom metallindustrin minskade med 1,8 procent. Inom el- och elektronikindustrin minskade förädlingsvärdet med 6 procent. Volymen av förädlingsvärdet inom byggverksamhet minskade under oktober–december med 1,4 procent från föregående kvartal.

Under hela år 2012 minskade volymen av förädlingsvärdet inom industrin med 1,8 procent. Inom skogsindustrin minskade förädlingsvärdet med 2,3 procent, men förädlingsvärdet inom den kemiska industrin ökade med två procent. Inom metallindustrin ökade förädlingsvärdet med 0,6 procent, men förädlingsvärdet inom el- och elektronikindustrin minskade med 9,1 procent. Förädlingsvärdet inom byggverksamheten sjönk med 2,3 procent från året innan.

Under oktober–december var volymen av förädlingsvärdet inom servicenäringarna på samma nivå som föregående kvartal. Handeln krympte med en procent, men trafiktjänsterna ökade med 0,7 procent. Fastighetsverksamheten var på samma nivå som föregående kvartal, men företagstjänsterna (M–N) minskade med 1,5 procent.

Volymen av förädlingsvärdet inom servicenäringarna ökade med 0,5 procent under hela år 2012. Förädlingsvärdet inom handeln minskade med 0,5 procent och förädlingsvärdet inom trafiktjänsterna med 0,1 procent. Informations- och kommunikationsverksamheten ökade med 2,9 procent. Fastighetsverksamheten ökade med 1,9 procent och företagstjänsterna (M–N) med 2,2 procent. Förädlingsvärdet inom finansierings- och försäkringsverksamhet minskade med 0,1 procent i fjol.

1.2. Import, export, konsumtion och investeringar

År 2012 minskade volymen av den totala efterfrågan inom samhällsekonomin med 1,6 procent. Till den minskade efterfrågan bidrog särskilt exporten, byggnadsinvesteringarna och förändringen av lager. Varu- och tjänstebalansen, dvs. skillnaden mellan export och import, visade i fjol ett underskott på 1,2 miljarder euro.

Figur 3. Förändringar i BNP och efterfrågeposterna från föregående kvartal (säsongrensat, löpande priser)

Exportvolymen minskade under oktober–december med 4,4 procent från föregående kvartal. På årsbasis minskade exportvolymen med 1,4 procent år 2012. Exporten av varor och tjänster minskade med 1,2 resp. 1,8 procent.

Importvolymen ökade under oktober–december med 1,5 procent från föregående kvartal. Importvolymen minskade med 3,7 procent under hela år 2012. Importen av varor gick ned med 6,6 procent, men importen av tjänster gick upp med 4,6 procent.

Volymen av den privata konsumtionen ökade med 0,9 procent under fjärde kvartalet jämfört med föregående kvartal. Volymen av de offentliga konsumtionsutgifterna minskade med en procent. År 2012 ökade den privata konsumtionen volymmässigt med 1,6 procent på årsbasis och volymen av de offentliga konsumtionsutgifterna med 0,8 procent.

Volymen av investeringarna gick ned med 2,5 procent under fjärde kvartalet jämfört med föregående kvartal. Byggnadsinvesteringarna minskade med 2,5 procent. Volymen av investeringar i maskiner, inventarier och transportmedel minskade med en halv procent.

Investeringsvolymen minskade med 2,9 procent under hela år 2012. Investeringarna inom bostadsbyggandet minskade med 4 procent och byggandet av lokaliteter med 6,6 procent. Volymen av anläggningsinvesteringar var fortfarande på samma nivå som föregående år. Investeringarna i maskiner, inventarier och transportmedel minskade med 0,8 procent. Övriga investeringar som huvudsakligen består av programvaruinvesteringar, ökade med 1,6 procent.

1.3. Sysselsättning

Under fjärde kvartalet var antalet sysselsatta på samma nivå som föregående kvartal. Antalet arbetade timmar i samhällsekonomin minskade med 0,2 procent från föregående kvartal. Under hela år 2012 ökade antalet sysselsatta med 0,3 procent, men antalet arbetstimmar minskade med 0,2 procent.

Arbetsproduktiviteten, dvs. volymen av bruttoförädlingsvärdet per arbetstimme låg på samma nivå som år 2011, men var fortfarande över tre procent lägre än år 2007.

Enligt Statistikcentralens arbetskraftsundersökning var det relativa arbetslöshetstalet under oktober–december 7,0 procent. Under motsvarande period året innan var det 6,9 procent. Det relativa arbetslöshetstalet var 7,7 procent för hela år 2012.

1.4. Priserna steg

Prisnivån inom hela samhällsekonomin beräknas ha stigit med 2,8 procent i fjol, mätt med prisindexet för bruttonationalprodukten.

I fjol steg konsumentprisindexet likaså med 2,8 procent, medan prisindexet för hushållens konsumtionsutgifter i nationalräkenskaperna steg med 2,6 procent. I nationalräkenskaperna mäts priset på boendetjänster med hyresförändringar, medan man i konsumentprisindexet också beaktar utgifterna för ägarboende. Prisutvecklingen inom försäkrings- och finansieringstjänster mäts också på ett annat sätt i nationalräkenskaperna än i konsumentprisindexet.

Bytesbalansen försämrades ytterligare, då importpriserna steg med 3,6 procent, medan ökningen av exportpriserna var mindre, dvs. 1,4 procent.

1.5. Nationalinkomsten sjönk reellt med två procent

I fjol ökade nettonationalinkomsten nominellt med 1,5 procent, men minskade reellt med 2 procent och var 30 070 euro per capita. Finlands bruttonationalinkomst var i fjol 194 miljarder euro, dvs. samma som bruttonationalprodukten. Bruttonationalinkomsten minskade reellt med 1,6 procent, dvs. mer än bruttonationalprodukten, eftersom bytesförhållandet försvagades och primärinkomsterna från utlandet minskade.

Hushållens löneinkomster ökade med 3,2 procent och arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter med 2,6 procent. Sammanlagt steg andelen löntagarersättningar av nationalinkomsten till 61,2 procent. Föregående år var andelen 60,3 procent. Kapital- och företagarinkomsterna inom samhällsekonomin minskade med 3,9 procent och deras andel av nationalinkomsten var 23,3 procent. Föregående år var andelen 24,7 procent.

1.6. Företagens vinster i stort sett oförändrade

Driftsöverskottet som beskriver vinster från företagens huvudsakliga verksamhet minskade med 2,1 procent från året innan. Företagens företagarinkomst ökade med 0,3 procent men var ännu klart mindre än under toppåret 2007. I företagarinkomsten beaktas också kapitalinkomster och betalda räntor och den motsvarar grovt vinsten före skatter och dividender.

Företagen betalade i fjol 12 procent mindre i direkta skatter och 14 procent mindre i dividender än året innan.

Företagens nettoutlåning, dvs. finansiella ställning, visade ett överskott på 7,7 miljarder euro, året innan var överskottet 2,8 miljarder euro. Den finansiella ställningen förbättrades betydligt till följd av lagerminskningar. Företagens fasta investeringar inom landet ökade i fjol med 0,6 procent.

De finansiella företagens ränteintäkter netto (de indirekt mätta finansiella tjänsterna) minskade, men provisionsintäkterna ökade. Kredit- och inlåningsstocken ökade ytterligare, men räntenivån var lägre än året innan. De finansiella företagens och försäkringsföretagens finansiella ställning visade ett överskott på 1 miljard euro.

1.7. Den offentliga ekonomins underskott var 1,9 procent av bruttonationalprodukten

Statsförvaltningens finansiella ställning visade i fjol ett betydande underskott, för fjärde året i följd. Underskottet (nettoupplåning) var 7,4 miljarder euro, året innan var det 6,4 miljarder euro. Underskottet ökade på grund av att särskilt de löpande transfereringarna ökade mer än skatteinkomsterna.

Statens skatteinkomster steg med 2,3 procent. Mest ökade inkomsterna av indirekta skatter, bl.a. avkastningen av mervärdesskatten. Däremot sjönk intäkterna av direkta skatter, då samfundsskatteintäkterna minskade.

Löpande transfereringar till kommuner och samkommuner (inkl. momsåterbäringar) steg med 3,4 procent och transfereringarna till socialskyddsfonder med 6,8 procent. Statens konsumtionsutgifter ökade nominellt med 3,9 procent och investeringarna med 3,7 procent.

Kommunerna och samkommunerna hade ett underskott på 2,1 miljarder euro, vilket var mer än någonsin tidigare. Kommunernas skatteinkomster ökade med bara en procent, eftersom samfundsskatteintäkterna minskade. Konsumtionsutgifterna ökade nominellt med 4,9 procent och investeringarna uppskattas ha ökat med 6,2 procent.

Också arbetspensionsanstalternas finansiella ställning försvagades från året innan. Överskottet var nu 4,7 miljarder euro, medan det året innan var 5,2 miljarder euro. Pensionsavgiftsinkomsterna ökade ungefär lika mycket som de utbetalda arbetspensionerna, men kapitalinkomsterna minskade. När det gäller den finansiella ställningen beaktas inte förändringar i investeringarnas värde. Övriga socialskyddsfonder visade ett överskott på 0,4 miljarder euro.

Sammantaget visade den offentliga sektorns finansiella ställning, dvs. nettoutlåning, ett underskott på 4,5 miljarder euro, medan underskottet året innan var 2,1 miljarder euro. Det s.k. EDP-underskottet enligt EU:s stabilitets- och tillväxtavtal var 3,7 miljarder euro, dvs. 1,9 procent av bruttonationalprodukten. Det avviker från den offentliga sektorns nettoutlåning på så sätt att man också beaktat swapavtalens inverkan på ränteutgifterna.

Den offentliga sektorns s.k. EDP-skuld, dvs. konsoliderade bruttoskuld, ökade till 103 miljarder euro. I förhållande till bruttonationalprodukten ökade den till 53,0 procent, dvs. med 4 procentenheter. Till ökningen bidrog också det faktum att den skuld som upptagits av den tillfälliga Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten (EFSF) statistikförs som en del av den offentliga skulden i de länder som beviljat garantier. Under år 2012 ökade denna skuld från 0,3 miljarder euro till 2,7 miljarder euro.

Statistikcentralen publicerar 28.3.2013 de uppgifter om underskott och skuld som levereras till EU-kommissionen. Då kan nu publicerade uppgifter om underskott och skuld komma att revideras.

De offentliga utgifternas förhållande till bruttonationalprodukten var 56,0 procent. Föregående år var det 55,0 procent.

Skattekvoten, dvs. skatterna och avgifterna av skattenatur i förhållande till bruttonationalprodukten, var i fjol 43,6 procent. Skattekvoten ökade med 0,1 procentenheter från året innan.

1.8. Ökningen av hushållens realinkomster stannade nästan av

Hushållens disponibla inkomst ökade nominellt med 2,8 procent och reellt med 0,2 procent. Hushållens justerade disponibla inkomst ökade nominellt med 3,2 procent och reellt med 0,3 procent. Den justerade inkomsten beaktar också individuella tjänster, såsom utbildnings- och hälsovårdstjänster samt sociala tjänster, som den offentliga sektorn och olika organisationer producerar för hushållen.

Figur 4. Den reala utvecklingen av bruttonationalprodukten (heldragen linje) och hushållens justerade realinkomst (streckad linje), 1990 = 100

Hushållens lönesumma ökade med 3,2 procent och sociala förmåner med 5,6 procent. Löneinkomsternas ökning berodde på en höjd inkomstnivå, inte på sysselsättningen. Hushållens kapital- och företagarinkomster minskade med 0,3 procent.

Hushållens direkta skatter ökade med 3,3 procent och konsumtionsutgifter med 4,5 procent. Konsumtionsutgifterna var större än den disponibla inkomsten, vilket innebär att sparkvoten, dvs. sparandet i förhållande till den disponibla inkomsten, blev negativ och uppgick till -0,5 procent.

Hushållens fasta investeringar ökade nominellt med 1,3 procent, bostadsbyggandet minskade något. Hushållens finansiella ställning visade ett underskott på 6,1 miljarder euro.

Hushållens skuldsättningsgrad var 118,6 procent i slutet av år 2012, dvs. den ökade med 2,9 procentenheter under året. Skuldsättningsgraden är förhållandet mellan lånen enligt finansräkenskaperna och den disponibla nettoinkomsten under året. Uppgiften i finansräkenskaperna om situationen vid årets slut är en preliminär uppskattning.

1.9. Följande revideringar i juni och juli 2013

Uppgifterna om nationalräkenskaperna för första kvartalet år 2013 publiceras 5.6.2013. Räkenskaperna för år 2012 publiceras med ett mer detaljerat datainnehåll 11.7.2013. Samtidigt revideras uppgifterna för åren 2010 och 2011.

De preliminära uppgifterna baserar sig på de uppgifter om den ekonomiska utvecklingen som var tillgängliga före 22.2.2013. Mer detaljerade uppgifter om metoderna inom nationalräkenskaperna finns på Statistikcentralens webbsidor : http://tilastokeskus.fi/til/vtp/men_sv.html och http:// tilastokeskus.fi/til/ntp/men_sv.html.

Källa: Nationalräkenskaperna, Statistikcentralen

Förfrågningar: Olli Savela 09 1734 3316, Aila Heinonen 09 1734 3338, skt.95@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Leena Storgårds

---

Uppdaterad 1.3.2013