Förstasidan > Statistik > Nationalräkenskaper, årsvis > 2016 > 1. Bruttonationalprodukten ökade med 1,4 procent år 2016

1. Bruttonationalprodukten ökade med 1,4 procent år 2016

Volymen av bruttonationalprodukten ökade med 1,4 procent år 2016 Ökningen reviderades något jämfört med de uppgifter som publicerades i början av mars (var 1,6 procent). Bruttonationalprodukten, som beskriver produktionen inom samhällsekonomin, uppgick i fjol till 214 miljarder euro.

Figur 1. Bruttonationalproduktens volymförändring på årsnivå, procent

Efterfrågan inom samhällsekonomin ökade i fjol med 1,7 procent. Efterfrågan ökade i synnerhet på grund av ökade investeringar och hushållens ökade konsumtionsutgifter. Investeringarna var 5,2 procent större än året innan. Den privata konsumtionen ökade volymmässigt med 2 procent, den offentliga konsumtionen ökade med 0,5 procent. Exportvolymen ökade med 0,5 procent och importvolymen med 2,5 procent.

1.1 Nationalinkomsten ökade reellt

I fjol ökade nettonationalinkomsten nominellt med 2,9 procent, men reellt med 2 procent, eftersom bytesbalansen försämrades. Nationalinkomsten per capita var 32 000 euro. Finlands bruttonationalinkomst var i fjol 216 miljarder euro. Bruttonationalinkomsten ökade reellt med 1,4 procent

Hushållens löneinkomster ökade med 1,6 procent och arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter med 2,6 procent. Sammanlagt var löntagarersättningarnas andel av nationalinkomsten 59,1 procent, året innan var den 59,8 procent. Kapital- och företagarinkomsterna inom samhällsekonomin ökade med 4,3 procent och deras andel av nationalinkomsten steg till 24,8 procent.

1.2 Företagens finansiella ställning förbättrades

Driftsöverskottet som beskriver vinster från icke-finansiella företags huvudsakliga verksamhet ökade med 3,4 procent från året innan. Också företagens företagarinkomst ökade md 3,4 procent, eftersom företagens kapitalutgifter minskade mer än deras kapitalinkomster. I företagarinkomsten beaktas också kapitalinkomster och betalda räntor och markarrenden. Den motsvarar grovt vinsten före skatter och dividender.

Figur 2. Företag, rörelsevinst av egentlig verksamhet före skatter och dividender o.d. (= driftsöverskott, vänster stapel) och efter skatter och dividender o.d. (= nettoinbesparning, höger stapel) miljarder euro.

Företagen betalade i fjol 8 procent mer i direkta skatter än föregående år. Företagen uppskattas ha betalat 5 procent mindre i dividender. Företagens nettoutlåning, dvs. finansiella ställning, visade ett överskott på 8,2 miljarder euro, året innan var överskottet 7,9 miljarder euro.

De finansiella företagens och försäkringsföretagens finansiella ställning visade ett underskott på 0,5 miljarder euro, medan underskottet året innan var 0,1 miljarder euro. De finansiella företagens ränteintäkter netto (de indirekt mätta finansiella tjänsterna) var oförändrade, medan provisionsintäkterna ökade med två procent. Eftersom löntagarersättningarna som finansiella företag och försäkringsföretag betalar och insatsförbrukningen ökade mer än intäkterna, minskade driftsöverskottet med 19 procent.

1.3 Den offentliga ekonomins underskott var 1,9 procent av bruttonationalprodukten

Den offentliga sektorns finansiella ställning, dvs. nettoutlåning, visade ett underskott på 4,1 miljarder euro, medan underskottet året innan var 5,7 miljarder euro. Underskottet var 1,9 procent i förhållande till bruttonationalprodukten. Året innan var underskottet 2,7 procent i förhållande till bruttonationalprodukten.

I fjol visade statsförvaltningens finansiella ställning för åttonde året i rad ett betydande underskott. Underskottet (nettoupplåning) var 5,9 miljarder euro, medan det året innan var 6,3 miljarder euro.

Statens skatteinkomster steg med 3,9 procent. Mest ökade inkomsterna av bl.a. fordons- och bilskatter, sammanslutningarnas och hushållens inkomstskatter, energiskatterna samt tobaksskatten. Skatteinkomsterna minskade på grund av minskad arvs- och gåvoskatt.

Löpande transfereringar till kommuner och samkommuner (inkl. momsåterbäringar) steg med 2,9 procent. Transfereringar till socialskyddsfonder steg med 2,5 procent. Statens konsumtionsutgifter steg med 4,1 procent och investeringarna med 1,9 procent.

Lokalförvaltningen (kommunerna och samkommunerna o.d.) hade ett underskott, dvs. nettoupplåning, på en miljard euro, året innan var underskottet 1,3 miljarder euro. Kommunernas skatteinkomster ökade med bara 0,4 procent. Konsumtionsutgifterna ökade nominellt med 0,8 procent och investeringarna uppskattas ha minskat med 1,3 procent.

Arbetspensionsanstalternas överskott minskade från året innan. Överskottet var nu 2,3 miljarder euro, medan det året innan var 2,7 miljarder euro. I överskottet ingår inte förändringar i investeringarnas värde. Pensionsavgiftsinkomsterna ökade med 0,7 procent och arbetspensionerna som arbetspensionsanstalterna betalar med 3,6 procent huvudsakligen på grund av att antalet pensionärer ökade. Övriga socialskyddsfonder visade ett överskott på 0,5 miljarder euro efter två år av underskott, närmast på grund av att de erhållna arbetslöshetsförsäkringspremierna ökade.

Figur 3. Den offentliga sektorns överskott/underskott, procent i förhållande till bruttonationalprodukten.

Den offentliga sektorns s.k. EDP-skuld, dvs. konsoliderade bruttoskuld, ökade med 2,7 miljarder euro till 136 miljarder euro. Skulden var 63,6 procent i förhållande till bruttonationalprodukten i slutet av år 2016. Statistikcentralen publicerar 31.3.2017 de uppgifter om underskott och skuld som levereras till EU-kommissionen. Då kan nu publicerade uppgifter om underskott och skuld komma att revideras.

Den offentliga ekonomins andel av bruttoförädlingsvärdet var 19,8 procent, medan den var 20,4 procent året innan. De totala offentliga utgifterna i förhållande till bruttonationalprodukten sjönk till 56,1 procent. Föregående år var förhållandet 57,0 procent. De totala offentliga utgifterna omfattar ett betydande antal interna utgifter inom den offentliga sektorn, som ingår i kalkylen två gånger.

Skattekvoten, dvs. skatterna och avgifterna av skattenatur i förhållande till bruttonationalprodukten, var i fjol 44,3 procent. Skattekvoten ökade med 0,4 procentenheter från året innan.

1.4 Hushållens realinkomster ökade med 1,1 procent

Hushållens disponibla inkomst ökade år 2016 nominellt med 1,6 procent och reellt med 1,1 procent. Hushållens justerade disponibla inkomst ökade nominellt med 1,4 procent och reellt med 0,7 procent. I den justerade inkomsten ingår också välfärdstjänster, såsom utbildnings- och hälsovårdstjänster samt sociala tjänster, som den offentliga sektorn och olika organisationer producerar för hushållen.

Figur 4. Årsförändring av hushållens disponibla realinkomster (vänster stapel) och hushållens justerade realinkomst (höger stapel), procent.

Hushållens lönesumma ökade med 1,6 procent och sociala förmåner med 2,1 procent. Lönesumman ökade på grund av att inkomstnivån steg och sysselsättningen förbättrades en aning. De sociala förmånerna ökade bl.a. på grund av att antalet pensionärer gick upp. Hushållens kapital- och företagarinkomster sjönk med 7,8 procent.

Hushållen betalade 1,8 procent mer i direkta skatter och obligatoriska avgifter. Konsumtionsutgifterna ökade nominellt med 2,7 procent. Sparkvoten, dvs. sparande i förhållande till den disponibla inkomsten, vände nedåt och var negativ, dvs. -1,0 procent, år 2016.

Hushållens fasta investeringar, närmast i bostäder, ökade nominellt med 12,2 procent. Hushållens finansiella ställning visade ett underskott på 6,4 miljarder euro, medan underskottet året innan var 3,9 miljarder euro.

Hushållens skuldsättningsgrad ökade ytterligare och uppgick i slutet av år 2016 till 126,5 procent, dvs. 2 procentenheter större än året innan. Skuldsättningsgraden är förhållandet mellan lånen enligt finansräkenskaperna och den disponibla nettoinkomsten under året. Uppgiften i finansräkenskaperna om situationen vid årets slut är en preliminär uppskattning.

1.5 Bytesbalansen visade ett underskott

Finlands bytesbalans visade i fjol ett underskott på 2,8 miljarder euro. Detta var redan sjätte året i rad med ett underskott. Varuhandeln visade ett överskott på 0,5 miljarder euro, då också importen värderas till fob-pris (exportlandets gräns) och inte till cif-pris (importlandets gräns) som i tullens utrikeshandelsstatistik. Däremot visade handelsbalansen för tjänster ett underskott på 3,1 miljarder euro.

I kapitalinkomster erhölls från utlandet 1,6 miljarder mer än vad som betalades i kapitalutgifter till utlandet. Till utlandet betalades betydligt mer i transfereringar än vad som betalades från utlandet.

Uppgifterna om tillgångsposterna och utrikeshandel med tjänster är ytterst preliminära.

1.6 Följande revideringar i juni och juli 2017

Uppgifterna om nationalräkenskaperna för första kvartalet år 2017 publiceras 1.6.2017. Nationalräkenskaperna för år 2016 publiceras med ett mer detaljerat datainnehåll 13.7.2017.

De preliminära uppgifterna baserar sig på de uppgifter om den ekonomiska utvecklingen som var tillgängliga före 8.3.2017. Mer detaljerade uppgifter om metoderna inom nationalräkenskaperna finns på Statistikcentralens webbsidor

Källa: Nationalräkenskaper 2016, preliminära uppgifter

Förfrågningar: Tuomas Rothovius 029 551 3360, Pekka Tamminen 029 551 2460, kansantalous@stat.fi

Ansvarig statistikdirektör: Ville Vertanen

---

Uppdaterad 16.3.2017