Förstasidan > Statistik > Hushållens förmögenhet > 2004 > Hushållen blev förmögnare, förmögenhetsskillnaderna utjämnades något

Publicerad: 9.5.2006

Hushållen blev förmögnare, förmögenhetsskillnaderna utjämnades något

Korrigering till översikten 31.3.2006 över preliminära uppgifter i förmögenhetsundersökningen. Uppgifterna om hushållens skulder har 9.5.2006 korrigerats i texten, tabellerna och figurerna.

Värdet av de finländska hushållens genomsnittliga förmögenhet uppgick till 147 500 euro år 2004. Förmögenheten var till sitt realvärde 47 procent större än år 1998, då förmögenhetsundersökningen senast gjordes. Förmögenhetsskillnaderna mellan hushållen utjämnades något från undersökningen för sex år sedan. Utjämningen befrämjades bl.a. av att de unga ålderklassernas bostadsförmögenhet växte relativt mer än de övrigas. De finländska hushållens skuldsättning ökade beloppsmässigt under 2000-talet. Det genomsnittliga skuldbeloppet var år 2004 omkring 19 700* euro per hushåll. Ökningen från 1998 var 61* procent. Överlägset mest skuldsatta var unga 25-34-åringar, vars skuld uppgick till rentav 95* procent jämfört med år 1998. Uppgifterna baserar sig på Statistikcentralens förmögenhetsundersökning, för vilken 3 455 hushåll intervjuades.

Strukturen av hushållens förmögenhet var av samma typ som under föregående undersökning år 1998. Drygt mer än hälften av förmögenheten bestod av värdet av den egna fasta bostaden. Ägarbostadens stora andel minskade dock något och placeringsförmögenheten ökade. Ägarboendet blev allt allmännare och det berodde huvudsakligen på att ägarboendet bland hushåll som bara ägde relativt litet förmögenhet blev allt allmännare. Särskilt de unga åldersklasserna, 25-34-åringars hushåll, övergick till ägarboende. Bland dem ökade andelen boende i ägarbostäder från 38 procent till 44 procent.

Den egna bostadens värdeökning ökade förmögenheten mest: omkring en fjärdedel av värdeökningen berodde på den egna bostadens värdeökning (tabell). Värdepapper, fritidsbostäder och placeringsbostäder var dock placeringsobjekt, vars värde ökade relativt sett mest. Omkring fem procentenheter av ökningen berodde på ökningen av värdet av fritidsbostäder och lika mycket på ökningen av värdet av placeringsbostäder. En nästan lika stor inverkan hade värdepapperen.

Värdet av hushållens bruttoförmögenhet åren 1998 och 2004, euro per hushåll i penningvärdet år 2004

	1998	2004	Förändring, %	Effekt, %-enheter
	€	€
Förmögenhet totalt	100 060	147 450	47
Bostädernas värde	67 010	97 330	45
- värdet av den egna bostaden	58 200	83 620	44	25,4
- värdet av placeringsbostad	8 810	13 700	56	4,9
Värdet av fritidsbostäder	8 890	13 960	57	5,1
Värdet av fordon	7 120	10 590	49	3,5
Finansiell förmögenhet totalt	17 030	25 580	50
- insättningar	8 630	11 230	30	2,6
- värdepapper	6 070	10 560	74	4,5
- övriga finansiella tillgångar	2 340	3 790	62	1,4

Skillnaderna i förmögenheten enligt livscykel är stora mellan de unga och de äldre åldersklasserna. Där ökningen av de unga 25-34-åringarnas förmögenhet har påverkats av den egna bostaden, bestod ökningen av förmögenheten hos 55-64-åringar som närmar sig pensionsåldern av fritidsbostäder och placeringsförmögenhet: värdepapper och placeringsbostäder.

De ungas låntagande ökade snabbt

De skuldsatta hushållens andel har inte förändrats mycket under de senaste åren. Omkring vartannat hushåll (51** %) hade skulder (bostads-, konsumtions- eller studieskuld) i slutet av år 2004. Andelen personer med bostadsskuld ökade dock i de yngre åldersklasserna. Flera än vartannat hushåll (57** %) av hushållen med 35-44-åringar och 44** procent av hushållen med 25-34-åringarna hade bostadslån.

I dessa åldersgruppers skuldsatta hushåll fanns också en betydande mängd av sådana som hade stora lån. Lån på minst hundratusen euro hade 19** procent av hushållen med 25-34-åringar och 17** procent av hushållen med 35-44-åringar. Lån på minst 100 000 euro innehades i övriga åldersgrupper bara av 4-7** procent eller under. Totalt var de finländska hushållens skulder i genomsnitt rätt så små. De flesta gäldenärers skuldsättning kan anses vara moderat och skuldbeloppen stannar i genomsnitt under 30 000 euro per hushåll.

Skuldsättningen betyder också ofta att hushållen blir förmögnare. Hushållen använder skulderna för att skaffa sig förmögenhet och framför allt för att köpa bostad. Bostaden är en placering som ökar hushållets förmögenhet. Skuldernas förhållande till förmögenheten, skuldbördan, var i genomsnitt 13*** procent, dvs. ungefär lika stor som år 1998. Skuldbördan var år 2004 mycket mindre än i slutet av år 1980-talet.

Bland de hushåll som befinner sig i ett skede av livscykeln där man skaffar sig en bostad var skuldbördan dock mycket större än i genomsnitt. Som högst, 47*** procent, var skuldernas förhållande till förmögenheten bland hushållen med 25-34-åringar år 2004. År 1998 var förhållandet 38 procent. Hos äldre åldersklasser än det har skuldbördan mätt med förhållandet mellan skulder och förmögenhet varit rätt så stabil också i ett längre tidsperspektiv.

Bostadsköpen jämnade ut skillnaderna i förmögenhet

När recessionen var över efter mitten av 1990-talet ökade skillnaderna i förmögenhet brant, men jämnade sedan i någon mån ut sig. Den förmögnaste tiondedelen av hushållen ägde 38,5 procent av den totala förmögenheten år 2004. Jämfört med år 1998 var de förmögnaste hushållens ägarandel 1,2 procentandel mindre (figur). Den förmögnaste tiondedelen av hushållen hade en förmögenhet på i genomsnitt rejält över en halv miljon (570 000 €) euro.

Andelen förmögenhetsdeciler av den totala förmögenheten åren 1994, 1998 och 2004, procent. Förmögenhetsdecilerna har bildats enligt bruttoförmögenhet per hushåll

Ägarbostäderna har en klar utjämnande effekt på skillnaderna i förmögenhet. Utjämningen gynnades också av det faktum att 25-34-åringarnas och också 35-44-åringarnas bostadsförmögenhet ökade relativt sett mer än de övrigas. Också detta bidrog till att tyngdpunkten för fördelningen av förmögenheten försköts nedåt. När man granskar förmögenheten utan fast bostad har skillnaderna i förmögenhet ökat ända från år 1988. Om den fasta bostaden inte finns med i förmögenheten, ägde den förmögnaste tiondedelen 57,3 procent av förmögenheten år 2004. Den förmögnaste gruppen ökade sin egen andel med 1,2 procentandel fr.o.m. år 1998.

En mer omfattande rapport om undersökningen ges ut i början av år 2007. Där granskas förmögenheten och dess fördelning bland annat efter socioekonomisk ställning, familjetyp och bostadsområde. I publikationen granskas också sambanden mellan förmögenhet och inkomster samt arv.

* Siffrorna har korrigerats 9.5.2006. De tidigare angivna, felaktiga sifforna var: Det genomsnittliga skuldbeloppet var år 2004 omkring 18 000 euro per hushåll. Ökningen från 1998 var 47 procent. Överlägset mest skuldsatta var unga 25-34-åringar, vars skuld uppgick till rentav 82 procent jämfört med år 1998.
** Siffrorna har korrigerats 9.5.2006. De tidigare angivna, felaktiga sifforna var: Omkring vartannat hushåll (49 %) hade skulder (bostads-, konsumtions- eller studieskuld) i slutet av år 2004. Andelen personer med bostadsskuld ökade dock i de yngre åldersklasserna. Flera än vartannat hushåll (52 %) av hushållen med 35-44-åringar och 42 procent av hushållen med 25-34-åringarna hade bostadslån.
I dessa åldersgruppers skuldsatta hushåll fanns också en betydande mängd av sådana som hade stora lån. Lån på minst hundratusen euro hade 18 procent av hushållen med 25-34-åringar och 15 procent av hushållen med 35-44-åringar. Lån på minst 100 000 euro innehades i övriga åldersgrupper bara av 4-5 procent eller under.
*** Siffrorna har korrigerats 9.5.2006. De tidigare angivna, felaktiga sifforna var: Skuldernas förhållande till förmögenheten, skuldbördan, var i genomsnitt 12 procent, dvs. ungefär lika stor som år 1998. Skuldbördan var år 2004 mycket mindre än i slutet av år 1980-talet.
Bland de hushåll som befinner sig i ett skede av livscykeln där man skaffar sig en bostad var skuldbördan dock mycket större än i genomsnitt. Som högst, 44 procent, var skuldernas förhållande till förmögenheten bland hushållen med 25-34-åringar år 2004.

Källa: Förmögenhetsundersökning 2004 (preliminära uppgifter). Statistikcentralen

Förfrågningar: Markku Säylä (09) 1734 3410, kulutus.tilastokeskus@tilastokeskus.fi

Ansvarig statistikdirektör: Jussi Simpura

Länkar: I översikten i samband med offentliggörandet av statistiken finns närmare information om hushållens förmögenhet och skulder åren 1998-2004.

Tabeller

Tabeller i databaser

Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.

• Databastabellerna och deras variabler
• Arkiverade tabeller

---

Senast uppdaterad 10.5.2006