Publicerad: 18.12.2018
Femtiosju procent av industrins förädlingsvärde till personalkostnader år 2017
Industriföretagens (TOL C) sammanräknade förädlingsvärde var 29,6 miljarder euro. Förädlingsvärdet ökade med 2,6 miljarder euro från året innan. Totalt 16,8 miljarder euro betalades i löner och andra personalkostnader. På så sätt var förädlingsvärdets och personalkostnadernas förhållande, dvs. realproduktiviteten, 1,7 år 2017. Industrins realproduktivitet har ökat under de senaste åren, men till hela näringsgrenens nivå för tio år sedan har man ännu inte nått. Uppgifterna framgår av Statistikcentralens struktur- och bokslutsstatistik.
Industrins realproduktivitet 2006–2017
Realproduktiviteten berättar hur många euro i förädlingsvärde man får med en euro som används för personalkostnader.
Antalet anställda inom industrin har minskat från år 2006 till år 2017 med nästan en fjärdedel. Det här motsvarar drygt 95 000 årsverken. Under motsvarande tid har löner och personalbikostnader som företagen betalar minskat med något över en halv miljard euro. De här sysselsättningsåtgärdernas effekt på förbättringen av realproduktiviteten har blivit rätt så anspråkslös, medan användningen av externa bearbetningstjänster har ökat med 1,6 miljarder euro från år 2006.
Bokslutsuppgifter med ny statistikenhet 2017
Utöver bokslutsuppgifter som baserar sig på juridiska enheter (FO-nummer) publicerar man nu uppgifter efter näringsgren baserat på företagsenhet när det gäller Struktur- och bokslutsstatistiken. Uppgifter för statistikåret 2017 är nu tillgängliga för första gången.
Företagsenhetens syfte är att beskriva ekonomiska helheter i stället för administrativa strukturer. Utifrån koncernens juridiska enheter (FO-nummer) kan man bilda en eller flera företagsenheter. När det gäller företag som inte hör till någon koncern motsvarar företagsenheten alltid en juridisk enhet. Företagsenheten motsvarar den minsta gruppen av juridiska enheter som i sitt beslutsfattande bildar en självständig produktionsenhet. Företagsenhetens interna transaktioner har eliminerats, vilket innebär att näringsgrensvisa uppgifter avviker från uppgifter som baserar sig på juridiska enheter (FO-nummer). Skillnaderna beror också på till vilken näringsgren branschövergripande företagsenheter hänförs. Ändringarna syns mest i affärsverksamhetens intäkter och kostnader.
I materialet som baserar sig på företagsenhet var omsättningen för hela företagssektorn (TOL B-S, exkl. K) 396 miljarder euro, vilket är 12,6 miljarder euro mindre än den totala omsättningen för juridiska enheter år 2017.
Företagens omsättning efter företagsenhet och juridisk enhet näringsgrensvis 2017
När företagens verksamhet beskrivs med företagsenhet syns de största ändringarna i hela industrin (TOL B-E) och i dess undernäringsgrenar skogs- och metallindustrin. Inom skogsindustrin har man under de senaste åren grundat flera koncerninterna försäljningsbolag. Deras interna transaktion har eliminerats med drygt 5 miljarder euro.
Övergången till företagsenhet syns också i nyckeltalen för lönsamheten inom näringsgrenarna. När man eliminerar lika mycket intäkter och kostnader ökar procentandelarna av affärsverksamhetens intäkter, t.ex. när det gäller driftsbidrag.
Företagens driftsbidragsprocent efter företagsenhet och juridisk enhet näringsgrensvis 2017
| Företagsenhet, Driftsbidrag, procent |
Juridiska enheter, Driftsbidrag, procent |
|
| Hela industrin (B-E) | 11,3 | 10,7 |
| Byggverksamhet (F) | 8,5 | 8,5 |
| Handel (G) | 4,0 | 3,9 |
| Servicenäringsgrenar (H-S exkl. K) |
14,3 | 14,2 |
Antalet anställda i företagen ökade år 2017
År 2017 var antalet juridiska enheter totalt 364 500, varav företagsenheter som bildats var 364 200. Införandet av företagsenhet har bara en liten inverkan på antalet anställda på helhetsnivå, men på grund av näringsgrensomflyttning ses små ändringar i fråga om enskilda näringsgrenar. I nästa granskning beaktas inte företagsenheternas inverkan.
Antalet anställda i företagen ökade med omkring 25 000 årsverken år 2017. Det totala antalet anställda var 1,45 miljoner omvandlat till heltidsanställda. Antalet anställda steg mest inom IT-tjänster samt inom byggande av hus och arbetsförmedling, bemanning och andra personalrelaterade tjänster (näringsgrenarna 62, 41 och 78). Antalet anställda minskade mest inom detaljhandel och jordbruk (näringsgrenarna 47 och 01).
Antalet företag ökade med ungefär 2 procent från året innan. Antalet företag ökade mest inom skogsbruk och fastighetsverksamhet (näringsgrenarna 02 och 68). Aktiebolagens andel av företagen ökade och deras andel översteg 40 procent år 2017. Näringsidkarnas andel av företagen var fortfarande störst, omkring 44 procent. Andelen öppna bolag och kommanditbolag fortsatte att minska.
Mikroföretagens andel av företagen var störst, omkring 92 procent, men andelen minskade ytterligare. Ett mikroföretag definieras som ett självständigt företag som har mindre än 10 anställda i sin tjänst.
Antalet företag som hör till en koncern var under 5 procent av företagens totala antal, men koncernföretagens andel av det sammanlagda antalet anställda var över 54 procent.
Uppgifterna baserar sig på skatteförvaltningens skattematerial. Uppgifterna har kompletterats med Statistikcentralens egen enkät.
Källa: Statistikcentralen
Förfrågningar: Pirkko Nurmela 029 551 3519, Jyri Järvinen 029 551 3562, rakenne.tilastot@stat.fi
Ansvarig statistikdirektör: Mari Ylä-Jarkko
Publikationen i pdf-format (221,2 kB)
- Tabeller
-
Tabeller i databaser
Plocka ut de uppgifter som du behöver till tabeller, visa uppgifterna som diagram eller ladda ned data.
Tabellbilagor
- Revideringar i denna statistik
-
- Revideringar i denna statistik (18.12.2018)
Uppdaterad 18.12.2018
Finlands officiella statistik (FOS):
Struktur- och bokslutsstatistik över företag [e-publikation].
ISSN=2342-6225. 2017. Helsingfors: Statistikcentralen [hänvisat: 22.11.2024].
Åtkomstsätt: http://www.stat.fi/til/yrti/2017/yrti_2017_2018-12-18_tie_001_sv.html