Allvarlig materiell och social fattigdom

Mätaren för materiell och social fattigdom beskriver sådana brister i anknytning till de grundläggande behoven som beror på att hushållet inte har råd med dem. Det finns 13 grundläggande behov. Om ett hushåll har brist i fråga om minst sju av dem, anses det uppleva allvarlig materiell och social fattigdom.

En del av de grundläggande behoven är på hushållsnivå och en del på individnivå. Brister i de grundläggande behoven som mäts på hushållsnivå är
- försenade betalningar av boendeutgifter och lån på grund av ekonomiska orsaker
- svårigheter att klara av oförutsedda utgifter
- hushållet har inte råd med bil
- hushållet har inte råd med en proteinhaltig måltid varannan dag
- hushållet har inte råd med en veckas semester om året utanför hemmet
- hushållet har inte råd med tillräcklig uppvärmning av hemmet
- hushållet har inte råd att köpa nya möbler i stället för trasiga.

Brister i de grundläggande behoven som mäts på individnivå är
- att man inte har tillgång till internet vid behov
- att man inte har råd att köpa några nya klädesplagg i stället för de slitna
- att man inte har råd med två par passande skor
- att man inte har inte råd att varje vecka spendera en mindre summa pengar på sig själv
- att man inte har inte råd att ägna tid regelbundet till någon fritids- eller nöjesaktivitet utanför hemmet
- att man inte har råd att träffa släktingar eller vänner för att dricka kaffe eller dela en måltid minst en gång i månaden.

Delfaktorer som beskriver bristen på individnivå samlas i Finland in för en hushållsmedlem (s.k. urvalsperson). Om han eller hon upplever brist i något av de grundläggande behoven, antas bristen gälla hela hushållet.

Indikatorn för allvarlig materiell och social fattigdom reviderades vid Eurostat år 2021. I Statistikcentralens statistik över levnadsförhållanden publiceras uppgifter om materiell och social fattigdom med en ny definition fr.o.m. publiceringarna för statistikåret 2020. Uppgifterna enligt den nya definitionen finns i databastabellerna fr.o.m. år 2015. Tidsserieuppgifterna från år 2005 till år 2019 enligt den gamla definitionen finns i tabellarkivet. Definitionsändringen inverkar på indikatorn som beskriver risk för fattigdom eller social utestängning.

Tidigare kallades mätaren allvarlig materiell fattigdom. I indikatorn enligt den gamla definitionen var bristerna i de grundläggande behoven upplevda betalningssvårigheter gällande boendeutgifter och lån, svårighet att klara av oförutsedda utgifter, hushållet har inte råd med telefon, tvättmaskin, tv, bil, en proteinhaltig måltid varannan dag, en veckas semester utanför hemmet per år eller tillräcklig uppvärmning av hemmet. Mätt med den gamla indikatorn avsågs med personer som lever i allvarlig materiell fattigdom de vars hushåll inte har råd med minst fyra av de nio mätarna för allvarlig materiell fattigdom.