Totalt 30,5 procent av de invalda i riksdagsvalet 2023 nya ledamöter

Översikten baserar sig på det lagakraftvunna rösträttsregistret samt på Statistikcentralens statistikmaterial, såsom befolknings- och sysselsättningsstatistik samt examensregistret. Uppgifterna kan således avvika något från den bakgrundsanalys av kandidaterna som publicerades 22.3.2023, eftersom varken den lagakraftvunna versionen av rösträttsregistret eller befolkningsuppgifterna för år 2022 då fanns att tillgå. I den här översikten granskas de röstberättigade bara när det gäller röstberättigade bosatta i Finland, om inte annat anges separat. Bakgrundsuppgifter presenteras i större omfattning i databastabeller i databasen StatFin.

Två tredjedelar av de invalda var sittande riksdagsledamöter

Av de invalda satt 139, dvs. 69,5 procent, i riksdagen också under den föregående mandatperioden. Vid sidan av Rörelse.nu är partierna med relativt sett flest återvalda riksdagsledamöter Gröna förbundet (84,6 %) och Kristdemokraterna (80,0 %). Relativt sett minst ledamöter återvaldes från valvinnaren Samlingspartiet (62,5 %). I riksdagsvalen 2003–2019 varierade andelen återvalda sittande riksdagsledamöter mellan 58 och 69 procent av alla invalda.

Kvinnornas andel av de invalda minskade något

Totalt 92 kvinnor invaldes i riksdagen, vilket innebär att 46 procent av alla invalda riksdagsledamöter är kvinnor. Jämfört med valet 2019 sjönk kvinnornas andel med en procentenhet. Kvinnornas andel av kandidaterna var nu 42,9 procent, vilket innebär att andelen har ökat med 0,9 procentenheter från förra valet. Majoriteten av de röstberättigade är kvinnor, dvs. 51,8 procent av alla röstberättigade och 51,3 procent av dem som bor i Finland.

Relativt sett flest kvinnliga ledamöter har Vänsterförbundet, där 81,8 procent av riksdagsledamöterna är kvinnor. Kvinnorna är i majoritet också bland Gröna förbundets, Kristdemokraternas och SDP:s invalda. Frånsett Rörelse.nu, som fick endast en invald, har SFP (33,3 %) och Sannfinländarna (37,0 %) de minsta andelarna kvinnor av de invalda. Av partierna har Vänsterförbundet, Gröna förbundet, Kristdemokraterna och Sannfinländarna en större andel invalda kvinnor än andelen kvinnliga kandidater. Inom övriga partier är kvinnornas andel av de invalda mindre än deras andel av kandidaterna.

Relativt sett flest kvinnor valdes in från Lapplands (66,7 %), Helsingfors (65,2 %) och Savolax-Karelens (53,3 %) valkretsar. I Fastlandsfinland invaldes relativt sett minst kvinnor i riksdagen från Vasa valkrets (25 %) och Birkalands valkrets (30 %). Mandaten fördelades jämnt mellan män och kvinnor i Satakunta, Tavastlands, Mellersta Finlands och Uleåborgs valkretsar.

De invalda i genomsnitt 5 år yngre än de röstberättigade

Genomsnittsåldern för kandidaterna är 45,8 år och för de röstberättigade 51,7 år. Genomsnittsåldern för alla riksdagsledamöter som valdes i riksdagsvalet 2023 är 46,7 år. Genomsnittsåldern för de invalda männen är 47,6 år och för de invalda kvinnorna 45,6 år. Däremot är kvinnornas genomsnittsålder högre än männens när det gäller den röstberättigade befolkningen. De invalda kvinnorna är i genomsnitt 7,3 år yngre än de kvinnliga röstberättigade, medan de invalda männen är 2,8 år yngre än de manliga röstberättigade. Av riksdagsledamöterna under 40 år är 49 procent kvinnor, vilket motsvarar kvinnornas andel av de röstberättigade i samma ålder. Däremot är kvinnornas andel av de över 60-åriga riksdagsledamöterna under 30 procent, medan andelen röstberättigade kvinnor i samma åldersklass är 55 procent.

Läser in innehåll

Yngre än genomsnittet är de invalda riksdagsledamöterna från Vänsterförbundet (genomsnittsålder 40,2 år), Gröna förbundet (42,3 år) och Centern (44,7 år). Bland de partier från vilka flera riksdagsledamöter invaldes i riksdagen har Kristdemokraternas ledamöter den högsta genomsnittsåldern (55,6 år).

Relativt sett fler svenskspråkiga bland de invalda än bland de röstberättigade

Andelen finsk- eller samiskspråkiga av de invalda var 91,5 procent och andelen svenskspråkiga 7,5 procent. Av alla kandidater är 90,1 procent finsk- eller samiskspråkiga och 6,8 procent svenskspråkiga, medan 2,8 procent har ett annat språk än ett inhemskt språk som modersmål. Av de röstberättigade har 5,2 procent svenska som modersmål och 3,1 procent andra språk än inhemska. Andelen personer med ett främmande språk som modersmål av den röstberättigade befolkningen har ökat stadigt i riksdagsvalen 2011–2023, medan andelen invalda med ett främmande språk som modersmål under samma period har varierat mellan 0 och 1,5 procent utan en tydlig riktning.

De invalda har fler barn än de röstberättigade

I genomsnitt har de invalda kvinnorna 1,8 barn och männen 2,2 barn, medan de röstberättigade kvinnorna i genomsnitt har 1,6 barn och männen 1,4 barn. Av de röstberättigade har 35 procent aldrig haft eller har ännu inte egna barn, medan 30 procent av kandidaterna är helt barnlösa. Av dem som invaldes i riksdagen är omkring en femtedel barnlösa, bland både män och kvinnor. Att andelen barnlösa är mindre jämfört med andelen bland de röstberättigade förklaras delvis av att det bland kandidaterna och de invalda finns färre under 30-åringar.

Läser in innehåll

De invaldas utbildningsnivå fortsätter att stiga

De invalda i riksdagen har en högre utbildningsnivå än de röstberättigade och de uppställda kandidaterna. Tre fjärdedelar av de invalda har högskoleexamen, medan omkring 53 procent av alla kandidater har avlagt examen på högskolenivå och omkring 25 procent av de röstberättigade. Examen enbart på grundnivå har numera bara 2 procent av de invalda. Av kandidaterna hade färre än 7 procent avlagt examen enbart på grundnivå, medan motsvarande siffra för alla röstberättigade var omkring 21 procent. Skillnaden förklaras delvis av att de röstberättigade och kandidaterna har olika åldersstruktur.

Andelen röstberättigade som avlagt högskoleexamen har ökat med drygt 7 procentenheter från riksdagsvalet 2011. Bland de invalda är ökningen under samma period rentav 15 procentenheter.

Kvinnorna är numera mer utbildade än männen, särskilt i de yngre åldersklasserna. Detta återspeglas starkt också i den nya riksdagen. Av de kvinnliga riksdagsledamöterna har nästan 84 procent avlagt examen på högskolenivå och av de manliga riksdagsledamöterna något under 69 procent.

Högre inkomstnivå bland de invalda än bland kandidaterna

Skillnaderna mellan kandidaternas, de invaldas och de röstberättigades åldersstruktur återspeglas också i skillnaderna i arbetsmarknadsställningen: Nästan alla, omkring 98 procent, av de invalda är sysselsatta och även av de nya riksdagsledamöterna är över 90 procent sysselsatta. Bland kandidaterna är nästan 78 procent sysselsatta och bland de röstberättigade drygt hälften. Nästan en tredjedel av de röstberättigade var pensionärer, men av kandidaterna under 7 procent. Av de invalda var 1,5 procent pensionärer. Den senaste statistiska uppgiften om befolkningens huvudsakliga verksamhet är från slutet av år 2021.

Medianen för kandidaternas disponibla penninginkomster var ungefär 32 400 euro, när det gäller röstberättigade var medianen ungefär 23 500 euro. Kandidaternas disponibla penninginkomst är omkring 38 procent högre än de röstberättigades. Detta förklaras till stor del av att kandidaterna har högre utbildningsnivå och av att en större andel av dem är i arbetslivet jämfört med de röstberättigade. Medianen för alla de invaldas disponibla inkomster är ungefär 64 700 euro per år. Inkomstuppgifterna är från den senast fastställda beskattningen för år 2021. Med disponibla penninginkomster avses penninginkomster efter skatt, som består av arbets- och kapitalinkomster, naturaförmåner med anknytning till arbete samt inkomstöverföringar.

Jämfört med de röstberättigade har de invalda ungefär 2,8 gånger så mycket disponibla pengar och jämfört med kandidaterna nästan dubbelt så mycket disponibla pengar. Delvis förklaras skillnaden av återval av sittande riksdagsledamöter. Medianen för de nya riksdagsledamöternas disponibla penninginkomster var dock omkring 50 100 euro, dvs. omkring 1,5 gånger så mycket som medianen för alla kandidater.

Läser in innehåll

När den röstberättigade befolkningen sorteras enligt inkomst år 2021 och indelas i tio lika stora delar, erhålls den röstberättigade befolkningens inkomstdeciler. Hos den tiondel av den röstberättigade befolkningen som har de högsta inkomsterna är den disponibla inkomsten minst 43 400 euro och hos den tiondel som har de lägsta inkomsterna högst 10 900 euro. Av alla kandidater hör nästan 31 procent till den högsta inkomstdecilen. Största delen, dvs. omkring 88 procent, av de invalda hör till den högsta inkomstdecilen. När man avgränsar de återvalda riksdagsledamöterna från granskningen når också omkring 60 procent av de nya riksdagsledamöterna upp till den högsta inkomstdecilen.