Valdeltagandet bland unga män minskade klart i det andra valet i presidentvalet 2024

Material om användning av rösträtt

Bakgrundsfaktorernas inverkan på valdeltagandet granskas med hjälp av uppgiften om användning av rösträtt. Uppgiften om användning av rösträtt baserar sig på de anteckningar om användning av rösträtt som gjorts i det elektroniska rösträttsregistret på röstningsställena. Granskningen gäller de röstberättigade, förhandsröstande i hela landet samt alla väljare i sådana kommuner och röstningsområden där det elektroniska rösträttsregistret användes i presidentvalet 2024. De väljargrupper som granskats är åtskilda från varandra, men delvis överlappande. I texten, tabellerna och figurerna används följande termer om dessa väljargrupper:

Grupp 1. Förhandsröstande:

• Alla förhandsröstande i valet i hela landet

Grupp 2. Väljare i områdena:

• Förhandsröstande och de som röstat på valdagen i de röstningsområden där det elektroniska rösträttsregistret användes.

I presidentvalet 2024 var antalet röstberättigade bosatta i Finland totalt 4 281 711. Av dessa röstberättigade förhandsröstade 1 912 450, dvs. 44,7 procent av de röstberättigade. I de röstningsområden om vilka uppgifter erhölls också om röstningen på valdagen, fanns det 2 310 533 röstberättigade i det första valet och 2 319 545 röstberättigade i det andra valet. Uppgiften om röstning på valdagen erhölls således om 54,0 procent av de röstberättigade i det första valet och om 54,2 procent i det andra valet.

Det elektroniska rösträttsregistret är nödvändigt för att granska valdeltagandet på valdagen. Uppgifter om valdagsröstningen erhölls från 196 kommuner i det första valet och från 198 kommuner i det andra valet. Uppgifter om alla röstningsområden erhölls från 151 kommuner i det första valet och från 153 kommuner i det andra valet. Uppgifter om en del röstningsområden erhölls i båda valen från 45 kommuner.

Röstningsområdena och de kommuner där det elektroniska registret var i bruk är inte helt jämnt fördelade på hela landets nivå. Den mest täckande uppgiften om valkretsarna fick man från Mellersta Finlands valkrets, 91,1 procent av de röstberättigade i de båda valen. Täckningen var svagast i Helsingfors valkrets, därifrån uppgifter i de båda valen erhölls från två röstningsområden, vilket täckte 0,9 procent av de röstberättigade i valkretsen.

De röstberättigade i det elektroniska rösträttsregistrets områden avviker inte nämnvärt från alla röstberättigade i fråga om centrala socioekonomiska bakgrundsfaktorer. Skillnaderna i fråga om de röstberättigades ålder, kön, huvudsakliga verksamhet och språk är marginella när man jämför områdena och hela landet. Den största skillnaden finns i gruppernas utbildningsstruktur. I områdena finns det något (2,0 procentenheter) färre personer med minst högre högskoleexamen än i hela landet.

Tolkning av materialet om andvändning av rösträtt

Antalet väljare som baserar sig på uppgiften om användning av rösträtt stämmer inte helt överens med uppgifterna om valresultatet. Det kan finnas små skillnader i siffran över antalet väljare som tagits ut områdesvis från olika källor. Detta beror på att antalet väljare i uppgifterna om valresultatet baserar sig på röstsedlarna, medan uppgiften om användning av rösträtt baserar sig på anteckningarna om väljare i det elektroniska rösträttsregistret.

Det kan uppstå skillnader mellan dessa källor bland annat av följande orsaker: 1) en röst som avgivits vid förhandsröstningen beaktas inte med stöd av vallagen, 2) en röst som avgivits vid förhandsröstningen kommer inte in före tidsfristens utgång, 3) eventuella fel i förfarandet på valdagen, t.ex. den röstande har inte lämnat in valsedeln eller den röstande har fått två valsedlar som sitter fast i varandra, eller 4) olika registreringsfel. Dessa slumpmässiga faktorer korrigeras inte i uppgifterna om användning av rösträtt.

Om man vill ha ett valresultat som baserar sig på röstsedlarna, kan man således inte alltid plocka exakta uppgifter om antalet väljare ur databastabellerna om användning av rösträtt. Antalet väljare i tabellerna beskriver anteckningarna i rösträttsregistret. Det är omöjligt att i efterhand korrigera eventuella felanteckningar.

Särskilt valdeltagandet bland män sjönk i det andra valet

I de röstningsområden från vilka alla röstningsuppgifter erhölls röstade 74,2 procent av de röstberättigade i det första valet och 69,7 procent i det andra. Kvinnorna röstade mer aktivt än männen i områdena. I det första valet passerade männens valdeltagande kvinnornas i åldersgruppen 75 år fyllda och i det andra valet i åldersgruppen 80 år fyllda.

I hela landet förhandsröstade 47,8 procent av de röstberättigade kvinnorna i det första valet och 50,6 procent i det andra valet. Skillnaden till männen var 6,4 procentenheter i det första valet och 8,6 procentenheter i det andra valet. I områdena röstade 76,6 procent av kvinnorna i det första valet och 73,7 procent i det andra. Skillnaden till männen var 4,8 procentenheter i det första valet och 8,1 procentenheter i det andra valet.

Väljare i områdena efter kön och åldersgrupp i presidentvalet 2024, %

Läser in innehåll

I båda valen var valdeltagandet lägst bland 19-åriga män, 54,2 procent i det första valet och 46,0 procent i det andra. Valdeltagandet bland män och kvinnor sjönk i det andra valet mest i åldersgruppen 18-åringar. Skillnaden i åldersgruppens valdeltagande mellan valen var 4,8 procentenheter bland kvinnorna och 12,0 procentenheter bland männen. Männens valdeltagande sjönk med över 10 procentenheter också i åldersgruppen 20–24-åringar.

Valdeltagandet högre i högre inkomstklasser

Väljarnas och de röstberättigades inkomstnivå granskas med hjälp av disponibla penninginkomster. Inkomstuppgifterna är från den senast fastställda beskattningen för år 2022. Med disponibla penninginkomster avses penninginkomster efter skatter. De består av arbets- och kapitalinkomster, naturaförmåner med anknytning till arbete samt inkomstöverföringar.

De röstberättigades inkomster har indelats i kvintiler. Kvintiler fås genom att sortera de röstberättigade enligt inkomst och indela gruppen i fem lika stora delar. I de grupper som bildats på detta sätt finns det i varje grupp av röstberättigade (hela landet) omkring 855 000 röstberättigade. I de områden gällande vilka uppgifter erhölls också om valdagsröstningen, finns det i dessa grupper omkring 462 000 röstberättigade i varje.

På hela landets nivå saknas det i materialet inkomstuppgifter för omkring 6 400 röstberättigade. I de områdesvisa material som innefattar valdagsrösterna saknades det inkomstuppgifter för omkring 2 500 röstberättigade. Medianen för alla de röstberättigades disponibla inkomster var ungefär 24 400 euro. I de granskade områdena var motsvarande medianinkomst omkring 24 000 euro.

Läser in innehåll

Inkomsternas inverkan på valdeltagandet var tydlig när det gäller alla väljare. I de högre inkomstklasserna var det i regel vanligare att rösta än i de lägre. Av dem som hörde till den högsta inkomstkvintilen röstade 87,2 procent i det första valet och 83,8 procent i det andra. I den lägsta kvintilen var valdeltagandet i det första valet 62,0 procent och i det andra valet 57,0 procent. Skillnaden mellan valdeltagandet i kvintilen med de lägsta inkomsterna och kvintilen med de högsta inkomsterna var därmed över 25 procentenheter i det första valet och nästan 27 procentenheter i det andra valet.

Läser in innehåll

Högutbildade och sysselsatta aktiva väljare

Oftare än genomsnittet röstade de röstberättigade som avlagt utbildning på lägsta högre nivå eller högre utbildningsnivå än det. Valdeltagandet för de personer som avlagt högre högskoleexamen eller forskarutbildning var i det första valet 17,9 procentenheter högre än för alla röstberättigade och 33,7 procentenheter högre än för dem med utbildning på grundnivå.

I utbildningsgrupperna var valdeltagandet bland män, som beaktar alla väljare, lägre än bland kvinnor i alla utbildningsgrupper i båda valen. Den största skillnaden mellan könen fanns i gruppen med utbildning på andra stadiet. Skillnaden i valdeltagandet bland män och kvinnor ökade i alla utbildningsgrupper i det andra valet.

Väljare i områdena och förhandsröstande efter utbildningsnivå i presidentvalet 2024

Läser in innehåll

Det sker en minskning av examina på lägsta högre nivå bland befolkningen, och det tillförs inga nya examina från Finland i utbildningsgruppen, vilket innebär att utbildningsgruppens åldersstruktur klart avviker från övriga grupper. Utbildningen på lägsta högre nivå omfattar examina som är högre än utbildning på andra stadiet och som inte är yrkeshögskoleexamina.

Av alla röstberättigade var de sysselsatta de aktivaste väljarna. Av dem röstade 78,9 procent i det första valet och 74,0 procent i det andra valet. Pensionärernas valdeltagande var något lägre än för alla väljare i det första valet (-1,1 procentenheter) och på samma nivå som för alla väljare i det andra valet. I övriga grupper efter huvudsaklig verksamhet var valdeltagandet lägre än nivån för alla röstberättigade. Bland dem vars huvudsakliga verksamhet var känd var valdeltagandet lägst bland personer utanför arbetskraften, 51,0 procent i det första valet och 47,2 procent i det andra valet.

Läser in innehåll

I grupperna efter huvudsaklig verksamhet var det vanligast att rösta på förhand bland pensionärer. Av pensionärerna röstade 53,6 procent på förhand i det första valet och 55,0 procent i det andra valet. I övriga grupper efter huvudsaklig verksamhet var andelen förhandsröstande relativt sett lägre än bland alla röstberättigade.

Läser in innehåll

Valdeltagandet bland personer med utländsk bakgrund lågt

Av finsk- och samiskspråkiga röstade 74,9 procent i det första valet och 70,1 procent i det andra valet. Valdeltagandet var högst bland svenskspråkiga, 79,1 procent i det första valet och 77,9 procent i det andra valet. Valdeltagandet bland personer med ett främmande språk som modersmål var klart lägre än bland de ovannämnda, som högst 42,8 procent i det första valet.

Vid presidentval är rösträtten knuten till medborgarskap. Därmed finns det färre röstberättigade som talar ett annat språk än ett inhemskt språk som modersmål än t.ex. i kommunalvalet. Av alla röstberättigade uppgick de finskspråkiga och samiskspråkiga till 91,4 procent, de svenskspråkiga till 5,2 procent och personer med ett annat språk som modersmål till 3,3 procent. I de områden som man fick uppgifter om finns det något fler finskspråkiga röstberättigade av alla väljare och något färre svenskspråkiga och personer med ett främmande språk som modersmål än bland alla röstberättigade.

Väljare i områdena och förhandsröstande efter härkomst och språk i presidentvalet 2024

Läser in innehåll

En granskning efter härkomst ändrar inte den bild som bildas på basis av språkgrupperna. Skillnaden i valdeltagandet mellan personer med finländsk bakgrund och personer med utländsk bakgrund var 31,6 procentenheter i det första valet och 29,4 procentenheter i det andra valet.