Dokumentation som var i kraft 24.11.2024

Statistikens primäruppgifter

Allmän beskrivning

Tidsanvändningsundersökningen är en urvalsundersökning, där deltagarna under två dygn noggrant bokför sin tidsanvändning. Utöver den tid som använts för olika aktiviteter utreds dags- och veckorytmer i tidsanvändningen samt social samvaron. Med undersökningen utreds den tid som användes för bland annat arbete, hemarbete, sömn och måltider, fritidsintressen, social samvaro och platsen för aktiviteten. Dessutom undersöks tidsanvändningsrytmer enligt dygn, veckodag och årstid. De aktiviteter som uppgiftslämnarna skrivit med egna ord kodades enligt en aktivitetsklassificering med 161 klasser år 2020–2021.

Statistikens population

I tidsanvändningsundersökningen används ett hushållsurval, där undersökningsenheterna är hushåll och personer som vid tidpunkten för undersökningen fyllt 10 år. Urvalsdesignen är ett klusterurval i ett steg. Urvalet för året 2020–2021 plockades från Statistikcentralens statistiska register över befolkningen, som hade omformats utifrån det centrala befolkningsregistret. I registret finns det inte information om hushåll, varför bostadshushåll används i stället för hushåll i urvalet. Bostadshushållet bildades av personer som i registret hade samma hemortsbeteckning. I de flesta fall omfattar ett bostadshushåll ett hushåll, varför bostadshushållsurvalet användes för att rikta datainsamlingen till hushåll. Populationen för undersökningen är hushållsbefolkningen, vilket innebär att invånare på anstalter och beväringar avlägsnades från urvalet i egenskap av personer tillhörande övertäckning i registret.

Statistisk enhet

Populationen i tidsanvändningsundersökningen är hushållsbefolkning som fyllt 10 år. Medlemmar som fyllt 10 år i hushållen intervjuas och de får en tidsanvändningsdagbok att fylla i. Uppgiftslämnarna för bok över sin tidsanvändning i två dagar, av vilka den ena dagen är en vardag och den andra en veckoslutsdag. Därtill för personer i arbetslivet bok om sin arbetstid i sju konsekutiva dagar.

Måttenhet

Dagböckerna ger information om aktiviteternas längd, när de infaller och om konsekutiviteten. Aktiviteternas längd uttrycks i allmänhet som ett medelvärde (timmar och minuter per dygn) och de klockslag då de infaller som procentuella andelar för olika klockslag eller som grafiska tempogram. Aktiviteternas längd kan räknas som medelvärden som gäller hela befolkningsgruppen, då alla uppgiftslämnare är med i beräkningarna oberoende av om de deltagit eller inte i aktiviteterna i fråga. Utöver detta är det möjligt att räkna hos hur många procent av befolkningsgruppen aktiviteten förekom under undersökningsdagen (”deltagarandel”). För dem som deltagit i aktiviteten är det också möjligt att räkna ett medelvärde (”deltagartid”).

Basperiod

I statistiken används inte index.

Referensperiod

September–november 1979, april 1987–mars 1988, mars 1999–februari 2000, april 2009–maj 2010, september 2020–september 2021.

Referensområde

Materialet täcker hela landet. Klassificeringar på områdesnivå är statistisk kommungruppering, storområde och landskap.

Sektortäckning

Populationen i tidsanvändningsundersökningen är hushållsbefolkning som fyllt 10 år. Undersökningsuppgifterna täcker tidsanvändningen under hela året. Datainsamlingen pågår i 365 konsekutiva dagar. Undersökningsåret är inte nödvändigtvis ett kalenderår. Tidsanvändningsuppgifterna samlas in från hela dygnet med en precision på 10 minuter.

Tidstäckning

Statistikcentralen har gjort tidsanvändningsundersökningar som omfattar hela landet fem gånger med omkring tio års mellanrum. Den senaste undersökningen är från 2020–2021. Föregående undersökningar gjordes åren 1979, 1987–1988, 1999–2000 och 2009–2010. Materialet för den första undersökningen samlades in i september–november, och gällde befolkningen i åldern 10–64 år. Senare undersökningar är från 12 månader och de gäller befolkningen som fyllt 10 år. 

Begrepp

Aktivitet

Något som noterats i tidsdagboken och senare kodats som en viss aktivitet.

Aktivitetsklass

Den benämning som getts varje aktivitet och motsvarande kod.

Biaktivitet

Den parallella aktivitet som uppgiftslämnaren noterat i tidsdagboken. Exempelvis tillredning av frukost kan vara huvudaktivitet och lyssnande på radio biaktivitet.

Hushåll

Ett hushåll omfattar samtliga personer som delar bostad och kosthåll eller på an-nat sätt använder sina inkomster tillsammans. Begreppet hushåll används bara vid intervjuundersökningar.

Utanför hushållspopulationen står personer som varaktigt är bosatta utomlands samt anstaltsbefolkningen (t.ex. personer som vistas långvarigt på ålderdoms-hem, vårdanstalter, i fängelse eller på sjukhus).

Motsvarande registerbaserade uppgift är bostadshushåll. Ett bostadshushåll består av personer som bor stadigvarande i en gemensam bostad eller på en gemensam adress. Ett bostadshushåll kan omfatta flera hushåll. Begreppet bostadshushåll används i registerbaserad statistik i stället för begreppet hushåll.

Hushållens referensperson

Hushållets referensperson är i allmänhet den person som har de högsta inkomsterna i hushållet. Om flera medlemmar i hushållet har lika stora inkomster eller ingen av medlemmarna har inkomster, väljs den äldsta personen i hushållet till referensperson.

Huvudaktivitet

Den huvudsakliga aktiviteten som uppgiftslämnaren har noterat i tidsdagboken.

Noggrannhet, tillförlitlighet och aktualitet

Noggrannhet och tillförlitlighet i allmänhet

I tidsanvändningsundersökningen finns det fyra former av bortfall: 1) hushållsbortfall, 2) personbortfall, 3) dagboksbortfall, då bägge dagböcker eller den andra dagboken saknas och 4) partiellt bortfall, där vissa frågor saknar svar eller där enbart en del av dagboken har fyllts i. Mängden elementbortfall anmäls genom att anmäla andelen element som omfattas av bortfall i procent.
Om alla hushållsmedlemmar deltar i aktiviteterna och tid tillbringas tillsammans, är undersökningsvariablerna i så fall internt korrelerade i fråga om hushållet. Personerna kan ha vanor som är de samma från dag till dag. För variablerna räknades designkoefficienter, utifrån vilka det är möjligt att uppskatta klusterbildningen i hushållsurvalet.

Aktualitet

Offentliggörandet av resultaten från tidsanvändningsundersökningen 2020–2021 inleddes i juni 2022.

Punktlighet

Nya uppgifter har publicerats inom ramen för tidsplanen, i enlighet med publiceringsplanen.

Jämförbarhet

Geografisk jämförbarhet

Data som gäller Finland i statistiken är innehållsmässigt jämförbara geografiskt sett. Jämförelser kan göras inom ramarna för materialets storlek. Tidsanvändingsundersökningen 2020–2021 var i enlighet med undersökningarna åren 1999–2000 och 2009–2010 EU-harmoniserade. Omkring 20 europeiska länder gjorde för första gången en harmoniserad tidsanvändningsundersökning vid millennieskiftet. Samma antal länder gjorde undersökningen åren 2008–2015 och åren 2019–2025 genomförs undersökningen av drygt 20 europeiska länder. Eurostats anvisningar tillåter att nationella intervjufrågor används och att egna tidsanvändningsklasser läggs till i grundstommen. Dagbokens format är däremot fullständigt harmoniserat.

Jämförbarhet över tid

Tidsanvändningsklassificeringen kan återkopplas på grov nivå till 26 tidsmässigt jämförbara klasser ända till år 1979, till 82 klasser till åren 1987–1988 och till 132 klasser ända till åren 1999–2000 samt till 158 klasser ända till åren 2009–2010. Utöver dessa kan enskilda aktiviteter jämföras med varandra. Materialet från år 1979 avviker från de övriga årens material på så sätt att det inte täcker hela året, utan endast hösten. Därtill kan samhällssituationen under tidpunkten för datainsamlingen påverka bland annat resultaten om tidsanvändningen.

Enhetlighet över statistikområdena

Tidsanvändningen kan vad gäller förvärvsarbete jämföras med kvartals- och årsuppgifterna i Statistikcentralens arbetskraftsundersökning. Tidpunkterna är dock inte helt överlappande.

Intern enhetlighet

Tidsanvändningsdagböckerna lämpar sig väl för undersökning av dagliga aktiviteter. Dessa är till exempel sömn, måltider, att tvätta sig och många andra aktiviteter i anknytning till personliga behov samt många hemarbeten, såsom matlagning och barnavård. Intervjuer är en lämplig metod för att komplettera informationen om mer sällsynta aktiviteter. Till exempel vad gäller organisationsdeltagande fås olika siffror med olika metoder. De definitioner och referensperioder som ligger till grund för resultaten avviker i allmänhet från varandra.

Källmaterial och datainsamlingar

Källmaterial

I tidsanvändningsundersökningen används ett hushållsurval, där undersökningsenheterna är hushåll och personer som vid tidpunkten för undersökningen fyllt 10 år. Urvalsdesignen är ett klusterurval i ett steg. Urvalet plockades från Statistikcentralens statistiska register över befolkningen, som hade omformats utifrån det centrala befolkningsregistret. I registret finns det inte information om hushåll, varför bostadshushåll används i stället för hushåll i urvalet. Bostadshushållet bildades av personer som i registret hade samma hemortsbeteckning. I de flesta fall omfattar ett bostadshushåll ett hushåll, varför bostadshushållsurvalet användes för att rikta datainsamlingen till hushåll.
Till det ursprungliga urvalet för tidsanvändningsundersökningen 2020–2021 plockades 8 840 hushåll, som omfattade 21 278 personer av vilka 19 268 hade fyllt 10 år. Hushållsurvalet plockades som ett personurval på så sätt att personer som fyllt 15 år plockades ur registret med ett systematiskt urval och de personer som bor i samma bostad som de togs med på samma gång. Utplockningssannolikheten för hushåll är beroende av antalet personer som hör till urvalsramen i hushållet, det vill säga i detta fall antalet personer som fyllt 15 år. Populationen för undersökningen är hushållsbefolkningen, vilket innebär att invånare på anstalter och beväringar avlägsnades från urvalet i egenskap av personer tillhörande övertäckning i registret. 
Vid uppdateringar av urvalet avlägsnades som övertäckning sammanlagt 51 hushåll och i samband med intervjuer 134 hushåll, vilket innebar ett slutligt urval bestående av 8 655 hushåll. De hushåll som besvarade enkäten uppgick till 4 100, vilket är 47,4 av urvalet.

Frekvens för datainsamling

Datainsamlingen sker en gång per 10 år. Datainsamlingen pågår i ett år.

Metoder

Databehandling

För en del av dagböckerna hade verksamheten inte meddelats för en viss tid av dagen. Om dagbok hade förts under största delen av dagen, godkändes dagboken för materialet, och de uppgifter som saknades fick koden 999 som värde för aktivitetsklassen. För en del 999-koder var det möjligt att med en modell anta tid som använts för sömn. Om förandet av dagbok på morgonen inletts med morgonaktiviteterna, antecknades tiden mellan klockan fyra och morgonaktiviteterna som sömn. Sömn på kvällen modellerades med en regressionsmodell, där längden på kvällsömnen var en beroende variabel, medan morgonsömn, kön, 5-års-åldersklasserna, veckodag, arbetsdag och ledig dag var oberoende variabler.
Med modellen förutspåddes kvällssömnens längd, som avrundades till en precision på 10 minuter. Om det kodats att den sista episoden saknades, imputerades den kvällssömn som räknats med modellen i stället för den. Om den sista episoden som fattades var kortare än den sömn som modellen antagit, omvandlades hela den tid som fattades till sömn. Om längden på den sista episoden däremot var längre än den sömn som modellen antog, omvandlades längden till den längd som räknats med modellen. Skillnaden mellan modellen och den information som saknades förblev en aktivitet som saknades. Starttidpunkten för sömnen räknades retroaktivt från och med klockan fyra.
Vikterna räknas i flera skeden, som beaktar undersöknings- och urvalsdesignen och korrigering av bortfallets inverkan. Därtill standardiseras vikterna med en kalibreringsteknik för att överensstämma med de uppgifter som fås ur befolkningsstatistiken och registren. I viktningen ges veckodagar och månader samma ”representation” i det avseendet att vikternas summor räknade på enhetsnivå är desamma.
Hushållsvikten räknades för hushållet och alla hushållsmedlemmar fick samma vikt enligt urvalsdesignen. Denna vikt användes i beräkningen av uppgiftslämnarnas andelar och bortfallets fördelning.
En kalibreringsvektor bildades efter ålders- och könsgrupper, område, kommuntyp, utbildning och beskattningsbar inkomst. Till samma kalibrering fogades standardiseringen av månad och veckodag och tillhörandet till registret över arbetslösa arbetssökande under undersökningsmånaden.
Alla hushållsmedlemmar förde inte dagbok eller förde dagbok enbart en dag, varför den vikt som baserar sig på sannolikheten att medlemmarna deltar utvidgas att gälla undersökningens population, det vill säga den hushållsbefolkning som fyllt 10 år. Dagböckernas basvikt är 5/7 för vardagar och 2/7 för veckoslutsdagar. Antalet mottagna dagböcker varierar beroende på undersökningsveckan och veckodagen. Om en person inte nåddes före den utlottade dagen, hade intervjuaren möjlighet att flytta fram förandet av dagbok med högst tre veckor till samma veckodagar. På grund av dessa överföringar är inte alla hushållsmedlemmarnas dagboksvikter desamma. Om alla medlemmar förde dagböcker på samma dagar, har hushållsmedlemmarna samma dagboksvikter. Huvudvikterna kalibrerades på samma sätt som personvikterna.

Datavalidering

Materialet testas genast då dess enskilda delar är färdiga. Resultaten jämförs med tidigare undersökningar.
I intervjuuppgifterna godkänner programmet enbart valida koder. Intervjuuppgifterna granskas genom att göra logikgranskningar, jämföra fördelningarna med tidigare tidanvändningsundersökningar och andra källor, såsom arbetskraftsundersökningen, fritidsundersökningen och undersökningen om befolkningens användning av information- och kommunikationsteknik.
Lagringsappen för dagboksuppgifter godkänner enbart valida koder. Det granskas att summan av längdvariablerna är 1 440 minuter under varje undersökningsdag. Det granskas om förandet av dagbok avbrutits, då kvällsömn som eventuellt saknas imputeras. Medelvärdena för längdvariablerna jämförs med medelvärdena i den tidigare undersökningen.

Principer och riktlinjer

Organisation

Statistikcentralen

Organisationsenhet

Samhällsstatistik

Lagstiftning och andra överenskommelser

Framställningen av statistik styrs av statistiklagen. I statistiklagen föreskrivs bl.a. om insamling av uppgifter, behandling av uppgifter och uppgiftsskyldighet. Vid statistikproduktionen tillämpas på behandlingen av uppgifter utöver statistiklagen också dataskyddslagen samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet. 

Vid utarbetandet av statistik tillämpar Statistikcentralen EU:s statistikförordningar, som styr statistikbyråerna i alla EU-länder.  

Ytterligare information: Statistiklagstiftning 

Principer för dataskydd

7.1 Principer för dataskydd 

Dataskyddet för uppgifter som samlats in för statistiska ändamål garanteras i enlighet med kraven i statistiklagen (280/2004), lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999), EU:s allmänna dataskyddsförordning (EU) 2016/679 och dataskyddslagen (1050/2018). Datamaterialen är skyddade med behövliga fysiska och tekniska lösningar i alla skeden av bearbetningen. Statistikcentralen har utarbetat detaljerade föreskrifter och anvisningar för den konfidentiella bearbetningen av uppgifter. Personalen har bara tillgång till de uppgifter som är nödvändiga med tanke på arbetsuppgifterna. Utomstående har inte tillträde till de lokaler där material på enhetsnivå behandlas. De anställda har undertecknat ett sekretessavtal när de trädde i tjänst. Överträdelser av datasekretessen bestraffas. 

Ytterligare information: Dataskydd | Statistikcentralen (stat.fi) 

Sekretess – behandling av uppgifter

Datamaterialen är skyddade med behövliga fysiska och tekniska lösningar i alla skeden av bearbetningen. Enhetsspecifika data i materialet är sekretessbelagda. Uppgifterna behandlas endast av personer som behöver dem i sitt arbete. Användningen av uppgifter är avgränsad med hjälp av behörighet.
Data publiceras i tabellformat, vilket inte gör det möjligt att identifiera enskilda informationsproducenter. Tidsanvändningsuppgifter som gäller grupper med under 50 undersökningsdagar publiceras inte i tabellerna.
Alla som deltar i att framställa statistiken över tidsanvändning har undertecknat ett sekretessavtal, där de förbinder sig att hemlighålla de uppgifter som är sekretessbelagda med stöd av statistiklagen eller lagen om offentlighet i myndigheters verksamhet.

Principer för offentliggörande

Statistikcentralen publicerar nya statistiska uppgifter vardagar kl. 8.00 i sin webbtjänst. Publiceringstidpunkterna för statistik uppges på förhand i den publiceringskalender som finns i webbtjänsten. Uppgifterna är offentliga efter att de har uppdaterats i webbtjänsten. 

Ytterligare information: Statistikcentralens principer för offentliggörande av statistik 

Datautbyte

Uppgifterna i tidsanvändningsundersökningen lämnas inte ut i identifierbar form utanför Statistikcentralen. Statistikcentralens Forskartjänster tillhandahåller material på enhetsnivå (dvs. mikromaterial) för vetenskapliga undersökningar och statistiska utredningar enbart utifrån ett separat beslut om användningstillstånd och med avlägsnade identifieringsuppgifter. Mikromaterialet överlåts till Eurostat, som gör databastabeller utifrån olika länders material för sin webbplats.

Tillgänglighet och tydlighet

Nya statistiska uppgifter publiceras som databastabeller i databasen StatFin. Databasen är det primära forumet för att publicera uppgifter och de nya uppgifterna uppdateras först i databasen. Vid publicering av statistiska uppgifter kan befintliga databastabeller uppdateras med nya uppgifter eller så kan helt nya databastabeller publiceras.   

Utöver de statistiska uppgifter som publiceras i databasen StatFin publiceras i allmänhet ett meddelande om de viktigaste uppgifterna i webbtjänsten. Om offentliggörandet innehåller uppgifter från flera referensperioder (t.ex. månads- och årsuppgifter), publiceras i webbtjänsten en översikt som sammanställer dessa uppgifter. Både i meddelandet och i översikten listas de databastabeller som uppdaterats vid publiceringstidpunkten. Statistikuppgifter kan i vissa fall också publiceras enbart som databasoffentliggöranden i databasen StatFin. I samband med dessa s.k. databasoffentliggöranden publiceras varken ett meddelande eller en översikt. 

Meddelandena och databastabellerna publiceras på tre språk: finska, svenska och engelska. De svenska och engelska versionerna av meddelandena kan vara mindre omfattande än de finska.   

Om det sker ändringar i tidsplanerna för offentliggöranden och databastabeller informeras allmänheten genom ändringsmeddelanden i webbtjänsten, liksom om det görs korrigeringar. 

Riktlinjer för revidering av uppgifter

Revidering av redan publicerade statistiska uppgifter är en del av den normala statistikproduktionen och innebär förbättrad kvalitet. Principen är att de statistiska uppgifterna bygger på bästa tillgängliga material och information om det fenomen som statistikförs. Å andra sidan strävar man efter att informera om revideringar så transparent som möjligt på förhand. Med förhandskommunikation säkerställs att användarna kan bereda sig på revideringar av uppgifter. 

Bakgrunden till revideringen av uppgifter i offentliggörandena är ofta komplettering av material. I så fall grundar sig den nya, reviderade statistiksiffran på en bredare informationsgrund och beskriver fenomenet ännu mer exakt. 

Revideringen av uppgifterna i statistiken kan också bero på den beräkningsmetod som använts, exempelvis årlig avstämning av siffror eller uppdatering av viktstruktur. Också ändring av basår och använda klassificeringar orsakar revidering av uppgifter. 

Kvalitetsbedömning

Kvaliteten på statistiken över tidsanvändningen bedöms i flera faser av statistikprocessen.

Kvalitetssäkring

Kvalitetsledningen förutsätter helhetsinriktad styrning av verksamheten. Statistikområdets egen ram för kvalitetsledning är riktlinjerna för europeisk statistik (CoP). Också kvalitetskriterierna för Finlands officiella statistik överensstämmer med riktlinjerna för europeisk statistik. 

Ytterligare information: Kvalitetsledning (på finska) | Statistikcentralen (stat.fi) 

Användarnas tillgång

Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare. Innan statistiska uppgifter publiceras får de behandlas och lämnas ut bara av de personer vid Statistikcentralen som deltar i framställningen av statistiken eller som behöver uppgifterna i sitt eget arbete innan de publiceras.

Ytterligare information: Principer för publicering av statistik

Statistikcentralen är producent till materialet och äger upphovsrätten om inte annat anges i anslutning till produkten, uppgiften eller tjänsten. Användarvillkor för statistiska uppgifter.

Statistikexperter

Juha Haaramo
överaktuarie
029 551 3666